Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sveter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sveter
568
svigha
bora (swettebora), /. [isl. sveitabora] =
svet-bora. ypna swettebororna LB 9: 106. — sveta
duker (swetta duker), m. [Isl. sveitaddkr] svettduk.
jacobus sende banum sin swetta duk (sudarium) Bil
163.
sveter (swetir Bir l: ii8. sweet Ir 4926.
swetter MP 2: lo. swetther Lg 3: 77. swettir
Bo 186. dat., ack. swet Bo 19; Bir 2: 336; MB 1:
161; BK 1: 1571. sweth Lg 968, 3; 77; LB 9: 106.
suet Bu 506. sweet Bo 187. swit MD (S) 256 (i
rimsl.). Suijth RK 3; 3021. med art. ack. swettill
Bo 188. swetthin Lg 3: 77. dat. swettenom Lg
214), »i. svett. LB 9: 106. tlicn dwk som ban strök
swetb aff sino änne mz Lg 968. Bo 188 ]>o
(ormarne) . . . sualaþo hänna suet mz |ierra blast Bu
506. hans swetter var swa som blodzdropa
nidhir-löpande a iordhena Ml’ 2: 10. Bo 186. thin blodhogha
sweet offradhe iak thinom fadhir ib 187. 4iar blodzsins
swetir gik vt alf likanianoni Bir 1: 118. byriadho ban
. . . blodhoghan swet aff sik fella ST 170. thu . . .
swettis blodhughan sweth ib. tha gik wt than rodhe
sweet (d. v. s. blod) ginom hiälm ok brynio ringa Iv
4926. the . . . huggo sik gönom thz hedna vthet swa
at marger rytz fik rödlinu swet (d. v. s. blef blodig)
RK 1: 1571. — med hänsyftning på arbete och möda.
the äta sit brödh j sinom swet Bir 1: 336. födha
tho sik thär i thera änlitis swet Bo 19. MB 1: 161.
thz bonden haffwer saman dragit medh arbcyd ok
mykin swit MH (S) 256. Il K 3: 3021. jak (o: var
herra) gifwir tik vapn til värio weluilioghet j
swettenom (benignitas in sudoribus) Lg 214. — Jfr blods
sveter.
svetkliidhe, n. svettkläde, svettduk. lians swet
klädhe (sudaria) fördhos ouir the som siuke värö
KL 163.
SvetOgher (swettig), adj. [Isl. sveitugr] svettig,
svett, tag ena vnga ko ok jeglia henne sa lengo, at
hon blifTwer swettig LB 7 : 340.
sviar, se svear.
sviþ (swedh. sweedh. pl. swidhiar: swidhia
SD KS 1: 651 (1407, gammal afskr.). swedier BtFIl
1: 104 (1481, nyare afskr.; möjl. är i detta ord 6 att
fatta ss uppkommet af O, i hvilken händelse ordet är
att föra till svijlia). dat. SWidhium SI) 3: 643 (1324);
prestäswidhium ib 5: 290 (1344, nyare afskr.;
båda dessa ställen kunna föras till svi|tiaj), f. och
n. [.V. svid, f. och ».] L. svedja, svedjeland, (genom
svedjande) upprödd plats i skog. spaciuni terre dictum
swidh SD 3 : 643 (1324). myllan swedhinne södher wth
och gardenom norwth ib 644 (öfvers, fr. si. af
1400-talet). waddes peetor juckin moott ena sochua syn
och vnder ena häredz sylin på eena swedh, som i
trätan står emillan peeter och oleff menian BtFIl 1; 30
(1465, nyare afskr.). ib 74 (1467, nyare afskr.), 91 (1484,
nyare afskr.). hwilcken skoug som begynnes öster
ifrån mitt sweedh wijdh een stoor steen I D 1: 151 (1493,
afskr.). pa wäster sijdhan swedhet ib. — pl.
ransaka huilken som liafuer huggit swedier öfuer försch:"®
råår BtFH 1: 104 (1481, nyare afskr.). ad so]uendum
decimas de noiialibus suis, id est de terra in agros
nouiter conuersa seu siluariim combustionibus dictis
swidhia SD KS 1: 651 (l407, gammal afskr.). — i
ortnamn, in swidhium SD 3: 643 (1324). in area dicta
prestæswidhium SI) 5: 290 (1344, nyare afskr.). —
svidhia land (swedie landh BtFH 1: 8 (1474,
nyare afskr. ), 149 (1506)), «. svedjeland. BtFIl 1: 8
(1474, nyare afskr.), 149 (1506). —• svidhia lands
tionde (swedie landz tiende), m.
svedjelandstionde. tionde af svedjeland. BtFIl 1: 290 (1510). 1
båda dessa ord kan swedie fattas ss svidhio, ocli
i sådan händelse höra de under S V i 11 i a.
svi|ia (swiidha. pres. -er. impfi swedh Bil
4 73. sweedh II’ 2050, 3016, 3157. part. pret. sviþin),
v. [Isl. svida] 1) sveda, på ytan bränna, la annar
loteren al’ hänna licama bel ok o spiällajiar. ok annar
uar brändar ok suiþin Bu 418. te[ios hans limi sua
suiþne. som þo a barenne värö brände ib 419.
stephanus . . . bräuuir os ok swidhcr sarom elde Bil 285.
skär alf bwkenom och swid mz heth jern LB 2: 69.
jak skal . . . swidha idhert liiff mz soolbrwna MB 1;
377. lughin swedh . . . hans lidhi ok limi Bil 473. hon
(jorden) är inykith swidhiu oc bränd MB 1: 321.
owir swidhua ängia GO 968. — sveda, sveda bort,
(från ytan af ngt) bortbränna. nian skal ey swidha
alt thz som lodhit iir GO 612. swidha håret ok
skäggith aff töm BtllK 345 (1490, orig.). 2) svida,
vålla känsla af ngt brännande el. af brännande smärta,
a) opersonl. med dat. (el. en jorm som kan fattas ss
dat.), läg eldh a lowa tha swidhir thik vm handin
ok ey vm brfuidin GO 972. guz ängil bindher oss
swa här mz eld bandoin, at os sarlica swidhcr Bil
164. kom . . . flyghande stormbcr, swa at hwariom
månne swedh om kinbenin MB 1: 304. honwm swidhir
som vndhir inighir GO 410. —• t bildl. el. andlig
mening, thz böriar paa alla siidlia swidha RK 3:
3139, — med dat. (el. en form som kan fattas ss dat.).
tha tok alexandro illa swiidha Al 9335. herra iwan ij
hans hiärta sweedh lo 2050. ib 3016, 3157, 5427. illa
niondo them alla 0111 hiortadh swidha RK 3: 1737.
munkar paa baad||e sydhor haffua them oc sökt saa
them swidhcr ib 3642. b) om kroppsdel, swidhando
öghon GO 890.
sviþa, f. L.
svidlii (swijdhi. swedhe: -en l’M 19; -a Su
14; -an MB 1: (Cod. B) 537), m. [hl. sviSi]
brännande smärta; sveda. MB 1: 129. brände ban illa
sina fingra ok vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins
swidha ok brona MP l: 282. tholde han bitirlicasta
viirk oc swidha Bo 201. Bir 1: 107, 309, 4: 160. Su 14.
tyrstr suidhi ok hungur KS 87 (211, 95). for thetta
tholamodhet oc godha wilian som han i sinom svida
häfde Ansg 185. thor laglio .1. . sara j swijdha RK
2: 2448. före swida i ögon LB 3; 36. ib 10: 7. opta
kombir swidhi äpte sötan kladlia GO 739. — bildl.
mith oc tith the ordheii bandhen ärw allom then
swedhon oc orolike kläden aff hwilkom herrana ürlögh
börya PM 19.
sviþia, f. Jfr rofna sviþia.
Sviglia, v. [S». dial. och K. sviga. Jfr Fgutn.
svigin, äfvensom Isl. svig, svigi] böja sig, gifva
efter. bildl. somlike vilia vanlica äkke swigha oc halla
sina enthrätto ä fram at ono Bo 137. batzmannen
är pliktogher wäya och swigha före skiparenom PM
XIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
