Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tekna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tekna
622
temperera
abbatissan giffwir tekn mz klokkotine ib. 6) tecken,
sinnebild, [iriia skäl Jiässa hög fi[) iir teken huru inaria
ok iosep baro varn lur ra tel teinplum domini Bu
10. — te ken, förebild, fore tekn skuld MB 1: 479.
i tlien tima waro tekn, mykith likamlik oc mörk
genom at se ib. gambio lagbin waro ey vtan swa
som kläd lie ok skugghc oc tekn koma skolande tbinga
Bir 1: 143. ib 2 : 303. — det som ngt betecknar, äre
iwdha wit stolno oc hemsko som halda tliässa
sidh-wiinio, sidhau henna tekn är komith MB 1: 308. —
betydelse. vil iak fik visa corsens vär]>elekt tokin ok äro
Bu 139. 7) tecken, det som har nyt att betyda el.
innebära el. som är egnadt att väcka
uppmärksamhet. thenne är . . . satthir ... til thz tekn som scal
mote sighias MP 1: 37. — tecken, järtecken,
okto-uianus forsto[) huot tekn haf|ie Jiypa Bu 63. funno
the at han häfde seet nokot tekn j mönstreno Bil 892.
skulu vndirlik tekn vardha j soleune ok lnananom ok
stiernomen MP 1: 10. KL 133. Lg 67, 69, 70. eoth
stort vndher äller tekn syntis j liymmelin MB 2: 351.
iak sao oc annat tekn j hyinblcnom ib 356. — Jfr
hörup-, iär-, kors-, lifs-, malata-, inalato-,
sikher-, sigliers-, unders-, var-,
ridlierkäun-ilsa-teku.
tekna (teekna: -ar Su 59. täkna MP 1: 6:,;
Ber 43. thäkna: -as ib 22. -ar, -afe, -a]>er),
v. [/jZ. teikna, täkna] 1) teckna, gifva tecken (åt).
romanus . . . thekuadhe haniini mz biello Bil 694.
tek-nadhe iohauues hemelica aat iosep ok badli räkkia
sik spikiu Bo 210. — teckna, genom tecken angifva
el. tillkännagifva, nampnlos tok j falantins hand och
teknade at han wilde farä mz honom ce hwart ban fore
Va 45. äpte thz at Zacharias häfde thorn teknat at han
var mållös Bil 892. ban . . . tekuadhe sina glädhi mz
handum ok allom licamanom ib 257. — genom tecken
kalla el. uppmana, äptir thz at teknat är j säng
(efter det att genom ringning med klockan uppmaning
skett att gå till sängs) Bir 5: 87. 2) peka.
tek-nadhe han aat honom mz fingreno (ostendit eum
di-gito) Bo 53. barnen . . . tekuadhe aat beläteno Lg 3:
23. tekuar til thcn riddar godh Fr 1920 . 3) genom
tecken gifva till känna; beteckna, utmärka, sama
tek-nom vi ma[) liuso Bu 10. thz barnit som stiärnan
nya thorn tekuadhe Lg 68. aff döz wärcum som teknas
mz skom som göras aff dödha diwra hudhum Bil 249.
tekuas actiua rita mz martha. ok contcmplatiua vita
mz maria Bo 142. Ber 22. mz rökilso som
prost-ene för oflfradho hor, thin käraste son oss teknadhir
är, at ban höxto prestir wara skulde ST 210. —
beteckna, vara en bild af, utmärka, hafva att
betyda, betyda. [)e [)ry (de tre ting) som väl tekna
fire natura ilicsu christi Bu 10. vax tekna hans
li-cama . . . vcekon tekna siälina . . . lins tekna hans
guj)dom ib 11. to[ies [>ro soler a himnom ok gingo
saman vm sijie alla ii ena sol ok tokna]ic j)e
iir-leka [>re natura komo saman ii guz son ib 63. skal
iak lata fik röna huat corset tekna ib 139. reent offer
tekuar reent liiärta MB 1: 473. om duwo är thz liwst,
at hon tekuar kärleek oc cnfallighet ib. the biträ
mirram tekuar hans dödh ST 210. Pa 4. Bo 2. MP 1:
65. Bir 1: 27. Ber 43. öpne himilin tekna at christi
miskunna dör äru ypna Gr 299. Lg 66, 68. gullit teknar
. . . thin son at wara een waldogh konung ST 210.
thry thro . . . thz första är cedrus . . . thz haffwir at
tekna fadherin annath är cipressus . . . thz haffwir
at tekna sonin thz thridhia är gran . . . thz teknar
thcn hälgha anda Lg 92. annor skäl hänna höghti[)
haua tekna mariam guz nioJ>or varaa rena mö Bu 10.
— beteckna, föreställa, äru världinna fatike män äkke
forsmande sora tekna (representant) siälwan borran
Bo 129. — afbilda, förebilda, gifva el. framställa en
förebild af. skullo nye utannin glädhas aff nyo
lagli-oinen oc ey som fordhom aff skugganom vtan aff
sann-indinne som är min korsfästir licainme hulkin som
teknadhis (Jigurabatur) j laghomeu Bir 2: 105. war
herra wille ey fore thy hawa thäskyns offer, at ban
thörfftc thäs widh, vtan ... at tekna mz them 00
wiisa thz offer som alla wärldina skulle lösa MB 1:
472. j sämblo brödh . . . teknadhos alle cristno män
ib 474. ib 473. — afbilda, förebilda, vara en förebild
af. the (offerdjuren) tekuadho wars herra dödh MB
1: 474. 4) teckna, forma, framställa, dömdo beläte
lofl i k swa at them giordhis hedhcrin som belathin
waro teknad epte ok enghin belatum siälfwm Bil 680.
S) framställa, låta sef nar diäfwllin hafdhe teknat
(för tett) alt kring om världina sagdhe ban til varn
herra, fallir thu nidhir ok bidhir til min. tha gifwir
iak thik alt thätta Bo 96. — tekna til, gifva
tecken el. vink åt. med dat. husfruan . . . teknar sinom
bonda til FI 889. — Jfr be-, fore-, lit-tekna.
tekllförare, m. den som bär ett fälttecken,
banerförare, fanbärare. ropadho the a mo to tekn füraromon
(signiferos) KL 379. ib 380. MB 2: 375. — bildh skulle
the (presterna) vara mine enkannelike tekn forara
(signiferi) oc vini Bir 2: 105.
teklimiistare, m. [Jfr Mnt. tékemëster] person
som hade i uppdrag att probera silfver, sedan del
blifvit renadt, och att, om det befans ega vederbörlig
Jinhet, förse del med kronans märke, at . . . alle
silff-bergsmen scole göre fynth och skärth silffwor, och
sia ther oppa theris egidh boo inorke, siden före thot
til bergsfogothen och tekumestaren, ath han thet
pro-berer: finner ban thet fynth och skärth, tha sea! ban
slaa ther kronouis merke uppå Dl) 1: 142 (I4ft9, eft.
aftr. hos Langebek). kommer . . , lingul h si|lfwer for
fogote och tekumestaren, som icke är fynth, tha scal
tekumestaren the (för thet) göre fynth, for 011 han
ther kronouis merke oppa säther ib. ib 143, 146 (1491,
eft. aftr. hos Langebek).
tellinki (teel hake), m. [Mnt. tëlhake] med
siktmedel försedd hakbössa/ II dwsen teel baker lit
dwssen andra hakar Fil 5: 238 (1524).
teliiiuger, telnuuger, telonger, se tenlunger.
tempel, se tämpel.
temperera (tämperera PM l. temprera. -ar,
-adhe), v. [Mnt. temporéren. Lat. temperarc] 1)
styra, hålla i styr, hålla till måtta, späka, hwru ban
tcmppereradho ällar späkte sin likarna mz atherhald
Lg 3 : 263 . 2) afhålla sig. ämwäl aff iiyttoghom
ordhom temprera Spec. Virg. s. 78. 3) måtta,
moderera, mildra, matte hon wndherstwndom
temperera the sorghona oc lietlia warkwnnilsen som hon
haffde ower ihesu cristi pino Lg 3 : 397. j wndherlike
måtto tenipercradhe hon sins hiärta moelikhct ällar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
