Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tidhfordrif ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidsfördrif
627
til
hema war thit Bil 310. RK 1: 1909, 2604, 4262. lät
ban tliilm vppinbarlica vndirstanda hwat som tijt var
Bo 172. ib 9. Lg 3 : 550. MD (S) 207. liwa veet huath
mz bonum tiit är Iv 1609. 2) som är af intresse
el. betydelse, viktigt j the anner myn breff ffornymme
j, hwath som tidesth är bodhe om etli och annath
FM 129 (1502). — n. adv. 1) ofta, tidt. ath man
smör tiith syna föther ther modli LB 2: 51. hwndana
skälto oc glaffsadhe mykyt tiith Lg 671. the . .. bådo
. . . ath lian ville lydha thera råde som the hade offta
före bidhit ok thiit lians vrede förre lyditli RK 1:
(s/gn) s. 159. buro opta the hade honom videruarat
ok tliit baden them jlla swarat ib 190. — tit ok opta
(opta ok tit), tidt orli ofta. titt och offtha the mig
tilscriffue RK 3: (sista forts.) 5183. BSH 24: 100
(1517). SO 211. the heduo skipto opta ok tiit en
roto gik til ok annar fra RK 1: 1751. ib 3: (sista
forts.) 5916. — sva tit ok sva opta, så ofta som.
böthe . . . iij mark . . . swa tijtli ok swa opta han
thz gör SO 72. — komp. oftare, flere gånger, ban
haffuer . . . hwar dag gaat i kirkenne och andre stedz
i staden, tidero med nil v, än med Here IISIl 18:
17 (l495). — oftare, mer. i förbindelse med en
negation. ängin kiiniio henne (bron) tidhare nyta Al 1980.
han staar äldre tidhare op ib 518. ib 3490, 8498, 9348.
— superi, i best. form. oftast, diäfflä . . . wendho ee
som thidaste vsla siälä l’a (Tung) 34. 2) snabbt,
häftigt, i täta repriser, the huggo sa tit (tit) at
näp-liga kunde man thera swärd see Di 153. the hwggo
bådo tit oc bart (bædi hart oc tit) ib. ib 71, 150, 158,
186, 217.
tidsfördrif, n. [Milt. tltvordrtf] tidsfördrif, haffwa
tid ffor driff aff thcnne lek MD (S) 207.
tidhgiirdh (tiidgerd),/. = tidhagiirdh.
pre-dike ok anner tiidgerder vppholda FM 251 (1505).
tidhing (tidinge. tydinge. pl. -ar?), f. [Mnt.
tiding, tidinge I tidning, underrättelse, ingen anncn
tidinge är lier pa ferde än godho BSIl 4: 316 (1502).
haffuer jach ingen tydinge här förnummet, annon än
ider kan draga t.il wilia ib b: 88 (1506). ingen annen
tydinge kwnne ther höres af almogen äu the som
be-hagelige äre ib. ib 89. engen tidingh äre her konipne
ffran swerge . . . annen en ... magns holm eder wcth
goffue til kenne FM 563 (1512). wij fingo . . . tidinge
at the rytzer scwlle ware dragne in j saffwelax FH
6: 373 (1496). the sigbie oss same tidinge ib. någre
daghe sidlien tenne tidinge ware kornen ib. ib 375.
Jfr tidhning samt tipande.
tidhkörting, /. [Mnt. tstkortinge] tidsfördrif.
thiit pläghadhe konungin opta fara for tidhkörting
skuld ST 421.
tidluiliilter, p. adj. [A* tidinælt] ifrigt el. mycket
talande, mångordig, hälagh siäl . . . vardhir mykyt
tidhniält vidh at bon talar af hiärtans frygdh Bo 117.
tidhning, f.f = tidhing. gaffwe the thou
be-st.allningh wtalT någre dage for jwlen swa thet
tidningen kome hiit til aho slott oppa jwlo natli Fil 6:
371 (1496).
tidliogiior («. tidugth BSIl 5: 195 (1507)), adj.
[Mnt. tidich] — u. adv. tidigt? wi beddoms kerlika
dag til faa tidugth wares BSIl 5: 195 (1507). — Jfr
otidhogher.
tiglll (tighel MB 1: 175. tigel SD XS 2: 174
(ni»), tighil MB 1: 288. tygel SO 87. teghil Bir
4: 82, 85, 105. tegel SJ 306 (1463), 307. teghell PM
10. med art. teghlith ib), n. [Fnor, tigl. Mnt. tegel.
Lat. tegula] tegel, britndo leer oc giordho tighel MB
1: 175. bränna tighil ib 288. mura medh sten ällatighl
KS 85 (2u8, 93). häfde . . . nokot kostat ok byght vppa
the husen . . . badhe meth tigel oc meth thak SD A’S
2: 174 (1409). forbätrade then ena mwren . . . bailhe
meth tegel oc kalk wäl ena aln högt SJ 307 (1463).
ib 306. skulu wmgangane innan grindena läggias mz
clarom oc renom stenom ällir teghil Bir 4: 105. ib 82,
85. l’M 10. inglien mwramestere derffues mera thaga
i si th arheyde än sex öre fore hwart thwsandh tygel
SO 87.
tigillare, m. [Mnt. tegelére] tegelslagare. ss
tillnamn. incigle . . . hanis tighlara SD XS 1: 34 (1401,
gammal afskr.).
tighlluis (tighelhwss. tighilhus.
tigghil-hws: -hwsit Sn XS l: 295(1403). tyghil hws),
n. [Fnor. tiglhos] tegelhus, tegelbyggnad, widh
gra-brödhra tighelhwss Lg 3: 367. warth tyghil hws (dnmum
nostram latericiam) SD 3: 697 (öfvers, i hds. tro!, fr.
förra hälften af 1400-talet), mällan tighilhusit ok
gat-una ib XS 1: 296 (1403). ib 295.
tighlladha (tigelladhe: -en Fil 3: 117(1448)),
/. tegellada, torklada för tegel. Fil 3: 117 (U48).
tighlslagharo (tegelslagare: -a &/306 (i463).
tegilslagare), m. [Mnt. tegelsleger] tegelslagare.
ss tillnamn, pedlior tegilslagare SJ 241 (1455). ib 306
(1463).
tighlsten (tighel sten. tighilsten), m. [Isl.
tiglsteinn. Mnt. tegelsten] tegelsten, jac läggir
tighil-stencn mällan waar KL 234. räkne . . . thz sama
tighel stena tall som för MB 1: 288. then som thwa
obrändan tighilsten hwilkin som gifwer af sik tliäs
mera truk och sör at ban mer thwas Ber 91.
tiglilughn (tigelogn. theghel oghn), m.
[Fnor. tiglofn. Mnt. tegeloven] tegelugn. thet
forscriff-lie godz . . . meth tigelladhen oc tigelognen som jac
ther nw bygd liafuer Fil 3: 117 (1448). sätbies jn j
en theghel oghn ther teghell skal brennas PM 10.
tiglil vid her (tigel wider. tegil wider. tegil
weder), m. tegelved, ved som användes vid
brännande af tegel! dömdes ilola ffierding sak til iij
m. for tegil wed BtFH 1: 257 11509’. dömdes themie
förne hwar tero sak til iij m. för treske om slotz
ins rethet för nälfuer lerarbet tegil wid st » k och
brädher ib 272 (1508). slotzins rethet snm är k lkst.n
tigel wid iiaffuer stockcr bräder och linlui ib m;4
(1508).
tigiioglier, adj. kattben torde wijikk äta. sidan
heiting gagge är död, gud lians siel nåde neil ullo
crisna siäla, helst moth heta somaren, thy ban är
ekke tigoger BSH 5: 186 (1507).
til (till KL 14, 15, 176; I!K l: 4050. tiil ib 3:
2278, 2280; Lg 3: 71. tel. tal SD XS 1: 32 11401;
på tre äi.). te Bu 13. the Lg 46), prep.,
infinitivmärke, adv. och konj. [Isl. til] L.
A) prep. med gen . s m doc’: ofta, t sht i det
senare språket, ut ytes mot ark. el. dat. 1) för att
uttrycka målet för en rörelse: till. gratande gik hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
