- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
755

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - þykkia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

þykkia

755

t hy 1(1

swa som nyan mana Iv 1707. — opersonl. med en pl,
som har u/seende aj" att vara satsens subj. (jfr Lund,
Oldn. Ordföjningslære s. 8; Wimmer, Oldn. Læsebog, 5
udg., s. 318). genwärdh thing thykker os godh Al 6176.
— med dat. och ]>rep. um saml med el. utan förbindelse
med verbet vara. o) tycka (väl el. illa om ngt), tykto
stadzsens borgharnm illa wara om the sämio MB 2: 321.
han . . . sporde thorn alla at radho om lians son
konig-cns dotter hade huro them allom ther om totte BK 1:
386. b) bry sig om. alt thz vilrlzlikt hop var oc glädhi:
thär thikte honom än k te vm vara fram fore the äro
han stundade til a gudz väghna Bil 860. mik thykker
änkte om keyar ordli Iv 570. oin thera striidh os
enkto tliykke Al 6222. — lata sik illa thykkia vara,
tycka, anse (ngt) vara illa (jfr lata 25), låta gå sig
till sinnes, oroas, lisias lät sigh illa tykkia wara at
swa war hänt (graviter ferens de his quæ acciderant)
MB 2: 312. 2) synas, anses, pröfvas, taki vp þa
plikt han liafþe hanum ätt. än swa þykkor likt SD
1: 669 (1285, gammal afskr.). 3) synas, synas vara
riktigt el. lämpligt, med dat. huar giordo swa som
honom tükto RK 1: 1419. tha thykte them allom
thz han skulle mariam iigha Lg 31. i tii]ghium . . .
äller annarstaþ [>cr þöm þykkor oc likar SD 5: 567
(1346). 4) anses vara, anses åsyfta; beteckna,
betyda. hans (Flores’) nanipn thz hlonior thykker FI 103.
5) tycka, känna, hafva känsla el. föreställning (att el.
som om), nar man tycker at huffwdit löper om kring
LB 7: 199. iudhanna höfdhinga thotto som thz var
them til skam (se confusos reputantur) Bo 158. 6)
tycka, anse, hålla före. ermetin thokto sik illa hafua
stat langhau thimn j armödo Bil 715. hrodhorin tliotte
sik fafängelica calladhan vara KL 333. — tycka (ngt)
vara (ngt), hålla (ngt) för (ngt), marsken swarade oc
töchted vndor RK 2: 6576. — reß. þykkins. 1)
tyckas, synas, förefalla, personl. och opersonl. j ärin
badhe liko och thikkins wara brödhir ST 453. nw
tliykis thu bawa andra skipilse Lg 550. Bo 110. Bir
1: 128. the thikkias vara gambla forfädhra fölghiara
ib 3: 10. innan ij huseno thottis vm nattina vara
lius-asto daghir KL 359. thikkis thz väl vara likt sanno
Bir 2: 260. är . . . nakat thz i os som fromt thikkis
vara thz teem vij Bo 39. alt thätta thikkis vara
ohöuelikit oc ey väl standa ib 59. här thykkis första
allirsins godha enfalloghet vara opnyadh ib 140. hwat
thikkis spädha licammanom . . . krankare vara. älla
hwat thikkis them pilte fulottare vara som enkto
weet vtan ensampna modhorinna spina ib 98. MB 36.
thz thykkes at sanctus augustinus wil for oens, at
ewa hafdhe iomfrw warith, än tho at hon hafdhe
saman komith mz adam, förän the syndadho MB 1:
112. thiktis som han var allir skäluando aff dröuilsom
Bir 3: 265. — med dat. månge wägha äru the
almogha-nom tykkias wara rätte KS 50 (128, 54). en (näml,
stad hj thottos mik ther vara som sancta gaiana . . .
vardh pint Gr 298. mik thottis bawa (för mik thottis
mik hawa?) . . . konungxins kar i minne hand MB
1: 235. thottis allom at ey var värdoght at swa
är-liko hälghodoma skuldo swa lankt vara fran stadhenom
KL S<0. 2) tycka sig, anse sig, tro sig. han tykkis
wara ganska mykin kämpe ok lather inghen wara sin
like Di 272. iak thykkis ther a vara riis FI 903. hon

thottis ey tliädhan vilia fara för än hou fingo bätre
auswara Iv 1242. 3) synas, pröfvas, anses,
befinnas. þikkis [lätta wärä skiälikt SD 1: 670 (1285,
gammal afskr.). — anses, betraktas, i thorn timanom
thyktis vara mykith fasulikit ... at nollor skuldo
liödhgas til, moot sinom vilia, fara i okunnog landh oc
umgha med hcdhno folke Ansg 189. 4) tyckas, synas,
synas för godt, behaga, med dat. (el. i dess ställe ack.).
om tik swa tykkes Lg 3: 687. om eder werdwghet
t.ykkes, ath i wille haffwa noghet mer aff honnom
(vinmusten), taa bywder mik til ther om BSII 5: 379
(1509). ban . . . gör hwatt honwm tykes oppa thet mek
til hörer ib i: 321 (1502). hwadh jdert hcrrodömo her
om tyckis, thot sätther jach in tbel jdcr; ödmygeligo
bediiendis, ath jiler herrcdöme tyctis biwde megh tliel
thär om jdor viliia FM 677 (1517). — i förbindelse
med en följande infnitiv närmande sig omskrifning af
imperativ; jfr þiikkias. thökoss edhert herrcdöme
ath wetho ffor tijendh, ath konungins flfolk är . . .
ber i nijlans sker FM 689 (1517). ib 5S9 (1513, på tre
st.), 674 (1517). tyctis ider herrcdöme vile vita, at
. . . niels cskilsson begärcde aff mig . . . thet iag
skullo ffölgo honom til ryzseland ib 570 (1513). — Jfr
for-, lais-, sam-þykkia.

thykkia, f. [Isl. þykkja] 1) tycke, behag, hvar
wil fylghia tbykkio ok tharf sinne KS 7 (17, 8). —
behag, godtfinnande, vari thot j hans vilia oc thykkio
(beneplacito) som offra hwru mykit ban giter älla vil
gifna VKR 76. 2) behag, välbehag, til gudz
thykkio (beneplacitum) ok siälinna nytto Bir 3: 171. —
behag, belåtenhet, nöje. ängin kan twem härrom
badh-om sänder til thykkio thiäna Ber 256. 3)
begär att behaga? aff ena handa manna thykkio (ex
quadam placentia) Bir 3: 318. 4) tycke, omtyckthet.
mz alla tho han omgik goda tykkia aff thein lik RK
2: 6443. 5) gunst, ynnest, manna hedhir ok thukke
älla thykkia (favores) Bir 1: 314. ey idhna sit
äm-bito älla iiruodho for piininga vild älla manna thykkio
älla winskap (hominum favorem) ib 317. nu talar hon
gärna skör ordli ok tho thing hon ma mz afla
värld-ina hedhir oc thykkio ib 3: 317. ib 1: 355, 2: 34,
140, 145, 184, 324, 3 : 76, 246, 335. the ... hafdho
myklä thykkio til (gratiam ad) alt folkit KL 135. —
Jfr mis-, o-, sani-tliykkia, äfvensom thokkc,
tliykke.

thykkiande, n. Jfr godhthykkiande.

thykkiare, m. Jfr samthykkiare.

tliykkilse, f. Jfr samtliykkilso.

tliykkiii, p. adj. Jfr samthykkiii.

]iykla, se þikla.

thykt, /. Jfr samthykt.

thyld (thöld. töldh), /. 1) tålamod,
ståndaktighet. foro ridderskap thu offwa kan mz thyld oc
store stadhigheet MD 198. — tålamod, ståndaktigt
uthärdande af lidande, pl. mz hwarsmanz vniler. at
swa gamal (man) gatlie mz thöldum tholt tholikin
saröka Bil 239. 2) förmåga att gifva sig till tåls
el. gifva sig ro. bran nouicius j skiurtunno som han
a båle lagho ok fik engha thyld (fick ingen ro, kunde
icke berga sig): för än han klädhom skipte Bil 798.
henne enga son fik qwerka böld sa at ban haffde
eiiga töldh MD 360. — Jfr othyld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free