Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - undirstandning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuüirstandniiig
»23
niidirthrykkia
wilia star och iir i the hälgho thräfalloghot Ber
201. ib 200. vi skulum älska gudh af allo hiärta ok
af alle wiiderstaudilse ok af allo minne at wi all
war wnderstandilse alla wara tlianka alt wart
lifli-werue styre ju til gudh ib 14- konunganc lustas mykyt
i honom, swa väl i siiilinna vmlirstandilsom som iir
andelica synin . . . som oc i licamlike syninne Bo 2.
hau . . . vplät thUm siuuin oc vndirstandilscn at the
gato begripit hans vndirstandilso (för vpstaudilse.) ib
234. o huru rasklika iomfruniia sin oc vndirstandilso
(seiisus et intellectus) grep gudhz kärlek Bir 4: (Vikt)
248. gifwande hinno . . . vndirstandilsc ok skäl
(in-telligrniiam et rationem) ih 1: 300. gürom mannen
iipter os siiilwom mz skial oc vnderstandilse MB 1:
157. ib 32, 47. KS 13 (30, 14), 18 (45, 19). at skodha lilit
wald mz vndirstuiidilsomeii (intellectu) Bir 1: 45. seel)
. . . mz troniie ok viidirstandilsomen at min ordli äru
san ib 44. liulka vndirstandilsa (intelligentia) öghou
iak vplätir ib 167. vplata tliit vndirstandilso ib 3: 59.
niatizsius vndirstandilse är niyrkt ib 2: 314. uar
vndirstandilso gita ey gripit andelik tliiug vtnn mz
likn-ilsom ib 263. fawisk är iiianzsins wndirstandilsc,
sök-iaude omögholik thing oc ranzsakande thz som [-obe-grip]ikit-] {+obe-
grip]ikit+} är .Sk 271. är thin wndhorstandilso swa som
bliiidher ib. swa som hästir oc l|inie, hwilkom ey iir
vndirstandilse (intellectus) KL 186. iämskyt som gudh
nakatli creatwr skapadhc, tha gall’ ban thäs speghel
oc likuilse i ängla hugh oc vnderstandilse, swa at
the måtto vnderstanda et äptcr annatli MB 1: 36.
thera vnderstandilsa liws ib. tliässe fäm. se oc höra.
lokta oc smaka ok banna äru i howdzsins
vndirstandilse Bir 4: 130. 3) kännedom, insigt, kunskap, wi
iiruin skapadho äpte gudhz beläte, thz är til
wndhcr-standilsa (ad intellectuni et notitiam) gudhz sons wm
hwilkin wi vndlierstandom gudh fadher Ber 200. vil
thu bana vndirstandilse (intelligentiam) oc bughiiadh
af thy som sakt är Bo 228. — insigt, kunskap, begrepp.
hwilkom månne som brister et aff likaniius sinnoni
. . . honum brister en konst oc vnderstandilse MB t:
42. 4) uppfattning, aff thässo ordlie foro some
miin wille, oc wordlio kättarn mz fals vnderstandilse
MB 1: 331. — uppfattning af (ngts) mening el.
betydelse. vtan thässon vndirstandilsin vare thin lowan
fanyt oc ij eiisampnom ordhomen Bo 127. 5)
mening, innebörd, betydelse, min ordli skulu ey
vppin-barns j ogriplikom vndir standilsoni (sensu) vtnn j
them vndirstandilsom som man ma wäl begripa ok
forstaa Bir 1: 56. ordhauua vndirstandilso ok siin ib
2: 322. mina ordlia andelik vndirstandilse ib. —
betydelse, hemlig betydelse, syw stiiimanna hälga
vndirstandilse MB 2: 334.
lllidirstailduillg, /. [Jfr lsl. undirstnðning] 1)
insigt, kunskap, j the liälgho skript vndorstandiiing
Ber 260. 2) uppfattning, mening, the synderslita oc
fordarffwa rätta wndirstandiiiug oc gudz mening
(verum intellectuni) Bir 4: 71.
uudirstaiidse (wnderstanse. wndherstan-
se)i n. pl. förstånd, siälin iir gudhz likuilse i liwilke
som ärw thässin tliry, som iir minnit wndlicrstansen
(för -standilsen ’t) och wilin . . . wnderstansomen (för
-standilsoinen 1) g’t’wm wi alt thz wi finnom
thänkk-iande . . . wm linnit äruni wi like gudhi fadh-
er, wm wndherstanscn (för -standilsen 1) gudhz syni
Ber 202.
Illldirstillga, v. [Jfr Mnt. understeken]
undangömma. worde forscriffne breff . . . strax afftagiu och
wndherstvngin BSll 5: isl (i507).
lindirstokker, i». [/«/. undirstokkr] stock som
bildar underlag (för en bro), ath wndherstokknna skullo
silgasz wtåff 11K 3: (sista forts.) 4788.
uiidirstnndoiii (-um. vnder stundom .4/4779.
vnder stwndom LB 7: 160. ondherstundom
ib 5 : 293), adv. [Fdun. understundom. Jfr Mnt. [-un-dcrstuiidcu]-] {+un-
dcrstuiidcu]+} understundom, stundom, tliw skalt äkke
vndra. vm viidirstuiidoiii nakre skändas af varom
giir-ningoni Bo 115. vndirstuiidum syntis ban wara vngir
oc stundom ganial ST 129. wnderstundoni stoodh thz
i godliau dagh och wnderstundoni wthnu nil lagli
wnderstundoni waare the wellner frouia HK 3: 2039.
2040, 2041. thz händer vnder, stundom wäl at nakar
wara slaas ij häl Al 4779. HK 3: 1234. LB 5 : 293 (på
åtta st.), 7: 160.
lilldirstytta, v. [V. understotto. Jfr Mnt.
itndor-stutten samt Sv. dial. stytta, stötta] — lilldirstytta
sik, skaffa sig stöd under el. nedanför (tigt), stödja
sig rid (ngt), danska häfde sicli sidan |marien vudcr
stytta HK 2: 2226.
Illldirsiitia, v. tillegna, öfvertala, at han a mina
weghna hemollar ok rndersätir thotta for:da godz . . .
thessum for:da ärckebiscop henrike ... til
äuerdhe-lika iigllO SD NS 1: 99 (1402). ib 370 (1404), 536 (1406).
— Illldirsiitia Sik, ställa sig under; hålla sig till
(ngn), huar en fromber stridzman, som wctli sik halfön
en troell herrn sik at wndhersätia i sinne nüdli Su 34.
iindirtaka (undi-), v. L.
Illldirtrodlia, v. förtrampa, förtrycka, wordbo
the ganzska vndirtrodhno oc twingade j xviij aar
MB 2: 103. Iiwru the vndbertrodhuo wordbo aff synom
fiend||om ib.
Hlldirtiillda (undi-), v. tända (eld) under (ngt).
een hcdhninge stal kaal ... oc Ingdlie ij kiitil. oc
viiditändc starkan eld KL 192. varþ laurencius . . .
up iui ristena pandar, ok eldar vndi tiindar ban ottan
a ntiiþ iaru grepom [lriiiigilar (prunis suppositis emn
cum furcis fer reis compresserunt) Bu 416.
Illldirtlirilglia, v. — lllldirtlirilglia sik,
underlägga sig, tillskansa sig. bo jonsson häfde tideko
päterssons godz mädh orät ok ofuer wäld sik vnder
thrughat BSll 2: lo2 (l399).
iindirtlirykkia, v. [D. undertrykke. Jfr Mnt.
underdrucken] 1) trycka (ngt) under (ngt), sätta
(sigill) under (ngt), tiil ythernicra wisso ok
forwar-ningh medli wars älskeligs herres koiiungx magiius
insigle wii ok wort wndertrykkiom for thette breff
(sigillum nostrum presentibus duximus apponendum)
SV G: 30 (öfvers, fr. 1482,). 2) underkasta, hålla
(ngn) i förtryck el. tvång under (ngn el. ngt), med
ack. och dat. j xx aar hä|fde ban sik vndirtrykt
is-raels söner, oc starkligha them twingat MB 2: 78.
ther waro israels söner vndir trykte storom träldom
j siw aar ib 84. 3) tvinga, hålla i tvång, kufva.
the . . . vnderthrykto likanian Su 381. 4)
undertrycka, dämpa, qväfva, j dy ath menniskon menar
baffwa vndher trykth höglifärdh Gers Frest 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
