- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
832

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - untväpna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mit viipnn

832

np

(red. B) 58. impf. -adhe. part. pret. n. vntväldhit
MEG (red. B) 62), p. [Jfr Mnt. entweldigen,
-woldi-gen. untweldigen] 1) (med väld) fråntaga (ngn
ngt), beröfva, hans fadhir fadhir vntwälladhe oc tok
aff enoni man eeth land til oriltta ST 494. — med
ack. och dat. the vntirilladho (Cod. Asc. affhonde bWl)
honom sith goodz oc fordrifwo honom aff sit fädhirne
ST 453. sanctus ieronimus . . . badh them taka sit
eygliit j gen oc ckke androm hans vntwälla ib 476.
2) undanrycka (ngn) ur rättvisans händer, (med våld)
befria (en brottslig), hvilkin . . . dyrwes thor til
brut-like . . . wiiria eller vntwaldha uk vardhor åmot
rätt-enom MEG (red. A) 57. tholiken man som then
brut-lika vndvaldade ib. ib 53 (i rar.), (red. B) 58. 62. EG
67. — med ack. och dat. tholiken man som then
brut-lika nokrom swa vntwällar EG 67.

untTiipua (un-), v. taga vapnen af (ngn), hon
vnwäpner thiin riddara godh Jr (Cod. B) 4363.

up (op), adv. ocli prep. [hl. upp] L. A) adr.
1) om rörelse el. riktning: upp, uppåt. eg. och bildl.
hiten wil natwrlika op MB 1: S4. tha tw wiinder
vdden op lii 76. a bergh it op la wägher en Al 74c:5.
vtan adhalport skal wara port. loka järnadh. tän man
mA vp ok nidh winda medh jiirn widhiom KS 85 (209.
94). himblane . . . iire . . . hwarto thunge eller Mitte,
oc fore thy riiras the hvvarce op eller nidher, vtan om
kring MB 1: 38. en iinde af them twem wiighomen
hare sik riit nidbir j nidhirsta ok annor vp j högdena
Bir 1: 214. ban skuldhe ... lösa swa uiaugghan krop aff
lielwithe vp som dombdher war nidher til pino Ml)
45. leui sönir i wilin hökt. op MB 1: 404. — om ljud
som tänkes stigande tipp i höjden: med f ull stämma.
siongande liuth op alleluya KL 414. MB 2: 407. Se
vidare under gal och llügllp 6. 2) uppe, uppåt.
saa lopp thz hiull om sidher thz förre war opp thz
kom tha nidher 11K 3 : 2699. ib 3025. B) prep.
uppför. gik alexauder op the trappor alla Al 7477. gik
han margha mila berghith op ib 9049. — Jfr tllär
up. — Up a, se denna artikel. — Up af, prep.
uppöfver. owan a buukanom skulo wara thry stoor hws
. . . oc viiderstamla some at hwart thora war op aff
andro MB 1:168. mönstrit hafdlie j höghdhinne thyughu
alna oc hundradha, thor waro thry rwm hwart thera
vp aff andro ST 417. — up at (op-. Opp-, -aath),
prep. och adv. A) prep. uppåt, "]l] fur. thw skal th
roo op ath aana Di 241. tha tw siitter wddin nider a
jorden, tha iir sa till atsee som en orm lopo op at
bladet aff röt gwll ib 76. — uppåt, till el. i riktning
mol (högre el. nordligare belägen trakt), pakkiim oss
snartli vp at dala ltK 2: 4025. B) adv. uppåt, till
liögre el. nordligare, belägen ort. jach ncther nw i
tesse dager giffwe mich aff stadh op aath BSH 5:
165 (1507). |iwar ban nionde opp åth fara HK 3:
(sista forts.) 5484. hor electus folde mig oppatli thå ib
5499. — Up for (op fore), prep. uppför, op fore
thz bergh la trappan thön Al 7468. ib 8097. thz
berghith hafdlie stora hügdh som the trappor waro op fore
bygdh ib 7470. Jfr tlliir up for. — up fran,
prep. Jfr tliviirt, up fran. — up genom
(-gön-om), prep. upp genom, owan opit war thz liwss a en
bielka stodho liwss the brwuno wp göuoni salin saa
at man them wäl en milo saa BK 1: 3618. — up i

(op-. -ij), prep. 1) upp i (nordligare belägen
trakt), the ville vp i stegeborgs, nycöpungs oc
stoc-holms sker, epter i vore her nedre BSll 5: 165 (1507).
2) uppe i. upp i, upp uti. ball ... kastadhe (den i hafvet
uppfångade) horra fräderik swa thz ban op ij skipith
la Fr 2510. bon (kådan) skal hemtas . . . swnnan pa
träd, vp i toppen LB 7:326. swiirdz (d. v. s. swärdit
el. swärilet) stodli op j halsen Di 267. tha nielis kom
tliäre (till Söderköping) waro marskens sweua ey niire
the ware vp i (längre inått högre el. nordligare,
uppåt?) landit tha thera hesta pa gress at sia HK 2:
5976. 3) om närvaro el. deltagande: i, rid. hor
laurens häfde warit op i riifstinne, tha hon näst fore
hioltz i wästraroso Sl> AS 1: 479 (1405). — Up ivir
(-ÍUÍ), prep. uppöfver, öfver, varþ laureiicius . . . up
ini ristona þandar Bu 416. — up lliot (-moot), prej>.
upp emot. östan gatwna som man gaar vp moot
bri||kinne SJ 12 (1423). — lip iniidh (op-), prep. upp
med, långs upp efter; utmed, läggin id har t folk op mz
the a ther sekana heter Er 2883. op och wtli mot storo
illffwen . . . fara BSll 5: 539 (1514). hwilkin tomp iir
... a brcddena nordiiiti) vp meth gatuiio thrätighi
alna SD KS 1: 293 (1403). — up Ilär, prep. ända
rid, alldeles invid, tha syutos bonum t|iro män vp
när (Cod, A bart när 18SJ bonum MB 1: (Cod. B)
545. — up til (op-), prep. 1) upp emot, i
riktning upp emot, uppåt, jomfrun . . . vände . . . äulitit
iistir op til himilin (tenebat faciem ... ad cælum
le-ratam, versus orientem) Bir 3: 280. alla syndhara
hiärta oc tanka optil liimerikis tiiigha skodhan
op-wäkkiandhe Su 3. 2) upp till (nordligare belägen
trakt), tha i eder . . . giffwe op til uplandh BSll 5: 165
(1507). 3) upp till, upp emot. ban störthe dödh op
til liiwrcn lit’ 257. 4) upp till, ända upp till, ända
till. somlikii stodho i the pinonne op til siin knä
smnliche op til bukin sonilike op til brystit somlike
op til lialsin somlike op til öghoniii Va 18. — Up
lllll (opwmme), prep. [Jfr Mnt. timme äfvensom
up uudir] 1) uppom, uppomkring. VGL IV 10.

2) uppe omkring, thot iir ganska twnt opwmino
ba-neretli BSII 5 : 8 (1504). — np uudir (op-, opp-,
-unde. opwnner FM 76 (U83, daniserande)), prep.
och adv. A) prep. I. med dat. el. i dess ställe ack.
1) i uttryck som beteckna varande på ett ställe:
(omedelbart) under, tak och fäl bonum (hästen) a jordena
och bren ena wida wnd wp wndo sporoiiien aa baadoni
sidomon LB 2: 70. en biwr laa vpwudhcr stokken l’K
245. til een källara vpp lind her her ärngisla stenhus SJ
235 (1454). eth stenhus . . . medh gatubodh och källarn
oppiindher sania husit ib 239 (1454). then kollaron lilit
vppvndhor huset liggande ib 348 (i468). 2)
nedanför. i tho tompthenne oppundher hans ärffwo widher
sudhra korn torgit belägit SJ 252 (1456). — under,
i närheten af. ryethodh gar ath thet (skeppet) skal
vare hloffuith opwnder öszell 11SH 20: 247 (l508).

3) under (ngns myndighet), ati ingelwndc lenger wolo
. . . ware opuuder hans lydna BSH 24: 10 (1513) II.
med ack. 1) i uttryck som beteckna rörelse el.
riktning: upp under, hwar düren skal wara sex alna brodli,
oc högdhin skal wara wp wndir systranna chor gwlff
(in altitud ine pertingant ad asseres sive parime ilium
quod est sub pedibus sororwn) Bir 4: 84. weland . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free