Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - ut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut
868
ut af
vtöffuer thou bro RK 2: 2445. 3) vid
tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela
den betecknade tidrymden: öfver, allt igenum. stäldt
efter det styrda ordet, ban . . . lagh . . . som een
dödher een dngh wtöffuir Lg 3: 362. konungen leth
waka flor hans luvs then nat wt offwer til dagen liws
MD (S) 246. 4) för att beteckna makt e!.
myndighet öfver: öfver, thz tekna iingilsins väld vt owir
(super) diäfiilsins makt oc väld Bir 3: 447. hwilken tha
behåller then frome han mo siden . . . wtoffuer then andre
radhe RK 2 2825. 5) vid rumsbestämningar: på
andra sidan om, bort om, bort öfver, öfver, the spiknne
räkto laiikt vt owir (ultra) korsins bool Bir 1: 268.
hogh haghen wtöffuer folkwardh speleman uk hwudit
aff pilthens tycta mestera (hoggr han ivir horoi
Folk-her til fostra suemsins oc af hans hnvott) Di 250.
6) vid uppgift om antal; öfver, .mer än. han . . .
häfde , . . stoor geld a hake, the woro uthöfuer vi si
ducata MD 505. 7) för att beteckna ett företräde:
öfver, framom, förmer än. han will nw wara
wtoffuer mik Di 179. 8) för att beteckna ngt ss icke
möjligt att nås of ngn; utöfver, öfver, söken the
radh niir androm finne the gaa for högt vtoffuer mit
siune RK 2: 8262. 9) utöfver, med öfverskrida»de
af. fik han see ther en brun sua storan oc vidhan at
thz var vt owir alla måtto Pa 18. gudh som iingin
latir frestas vt owir (supra) sina makt iir 3: 325.
B) adv. 1) öfver, utöfver, till andra sidan, skip
oc folk låter iac her wara iac wiLwtoffuer wid teligis
fare RK 2: 2995. the acthe sik stragx ofortöffuit
vtoffuer til iller FM 244 (1505). 2) derutöfver,
dessutom. lasse bonde gaff mik en thwuno ööll iin
vtöff-wer SD NS 1: 153 11402). — Jfr här-, thär-ut ivir.
— Ut llliidll, prep. med dat. el. i dess ställe ack.
1) utmed, tångs åt. hon fölghdhe alt äptir vth mz
landeno ST 325. genstan skils watn i t aath oc standir
som twe mura vth mz enom wägh ib 335. drogho the
sigh owir ena sidlio wt mz bärgith MB 2: 154. the
wt med landit sagho RK 1: 1521. wth mz gotlandh
leeth han gliidha ib 3: 3240. hagen . . . gik vth mz
aana Di 240. Va 7. längden wtmedher gatliunne SJ 175
(1454). ib 181 (1449). 2) ute vid, vid. marskens folk
funno om side eth gap wt mz then norra side RK 2:
6071. vth mz aana vil jach siälffuer halla Di 240. blefvo
the standandes alla tvert uth medh grindenne TK 272.
— ut til, prep. ända till. — ut til ända göra,
fullborda, afsluta, som arbeydet vth til ända göre
SO 82. — til ända ut, fullkomligt, utan inskränkning
el. förbehåll, han haffuer mik haldet alth thet han
mik sakth haffdhe . . . som con doiidcmaan, swa at
iak honom allaledhis takkar til ondha vth SD NS
1: 226 (1403). ib 2: 169 (1409). — ut Uin (-Om),
prep. med ack. 1) utomkring, en mwr . . . hwilkin
som gik kringom trägardhin, wt wm the gamb]a trän
(juxta situm antiquarum arborum) Bir 4: 87. 2)
ut genom, utom. fölghia them wt vm portin Bo 20.
liar the värö koinpna wt vm (extra) stadz portin ib
223. strax iag wth om dören kommen war RK 3:
(sista forts.) 5701. TK 272. 3) förbi, lät som han
ville ganga wt om them Bo 92. — ut Ulldil*, prep.
med ack. under, nedanför, lian är wordhin illa saar
aff et skwt wt vnder sin spina Al 8971. — ut ur
(-u), prep. med dat. el. i dess ställe ack. utur, ur,
från. han borttager te onda veskona vtur liiffwit
LB 7: 246. hwat man haffuir honum fangit wt w
bissonne SO 5. nar en brodher dör wtliu wore
brödir-skapi ib 4. — ur, af, med bidrag som tagas ur. honum
begaue wthu tässo brödirskapina SO 4. — ut vidh,
prep. ute vid. j öfra delenom ok vt vidh äiidana tha
scal han (o: godher blodher) vara rödher LB 5 : 293.
ut af (otaff Di 301. wth taff ib 220. vth taff
ib 205. taaff ib (Cod. B) 334. vff MB 2: 341. 369.
wff ib 338, 352), prep. och adv. A) prep. med dat.
el. i dess stä’le ack. 1) vid rumsbestämningar för
att uttrycka ett aflägsnande från ett föremål: tit från,
ned från. utaf, af; utur. han . . . fiol vt aff bronue
j stridhastan strööni KL 85. wt af thöm brunnenom
gik en rädhelica stor rökir la 18. en brynnandhe
loglie gik wth taff hans mwn Di 220. han togh suärdz
ok drogh otaff slidhena ib 301. torana lupo vth taff
badhen hans ögon ib 205. vtsändhe ormen . . . wff
sinom niwnne watn swa som stora flodli MB 2: 352.
2) för att beteckna en riktning: ända från. raual
pampa ... lot vp eskil hoppenar sit stenhus . . . som
thet bygdh iir vt aff grunden medh alla fyra
sten-wäggia SJ 175 (1448). 3) för att beteckna
frånvaro: frän. vtaff thz hus hon tha i war haffde liou
j xx ar ey warit RK 2: 6705. han blijffue vthalf
wärt compani TS 21. 4) vid tidsbestämningar: af,
från, ända från. thet forscrepna thorp orrem war
gainalt frälsse wt aff heydbin liöss SD NS 2: 210 (1409).
5) för att beteckna ett skiljande, fråntagande el.
befriande: från. franskildir wt af allom kötlicom
thing-0111 Bir 4: 124. gudh skal minzska hans deel oc borth
taglin vff lifsens book MB 2: 369. 6) för att i andlig
mening beteckna ett skiljande, afvikande o. s. v.: från.
ati äre tredde fran war höffwidsiiian vtaff thet hwlscap,
manskap och eedli som i honwm sworith. loffwit och
sakth hawo BSll 4 : 220 (1497). 7) för att beteckna
den af hvilken ngt mottages: utaf, af. tliok bokena
vff sithiandis höghra hand (de dextera sedentis in
throno) MB 2: 341. hulka bodli jac köptlie vth aff
hennika kölnare FH 3 : 61 (1445). 8) för att
beteckna det hvarifrån något tages el. hämtas: utaf, af.
han ... aat ok drak vt aff trää kar MD (S) 230.
swa at wtnff thy onkte wtspiscs vtan alniosan fatigho
folkeno VKR 42. — ur. ban screff ater aff ny wt aff
sino hiärta alla hibliam MB 1: 27. — ur, med bidrag
ur. sculu the hielpha bonum wth aff bissonne SO 4. —
för att beteckna det hvarifrån ngt tages el. utbrytes: af,
från. huilkit tliorpp han saglide wara afgärdhathorp
giort wt aff walloin SD NS 2: 210 (1409). 9) för att
beteckna härkomst, hemvist, klass: utaf, af. allo män
. . . scullo färdhas til sin stadh som han war först
komin vt af Lg 45. war herra skapadhe all them
liw-andis thing som watnin giordho wt aff sik MB 1: 71.
lioe oc hans hwshion, som föddos wt aff setz affkömd
ib 2. een hertugh wt aff yrland Fr 1436. iak skal
giffwa wff (de) diiiffwlsens samqwämdh them som siglien
sik vara judeos oc ey äru MB 2 : 338. 10) för
att beteckna att något till sitt läge utgår från ett
annat föremål: ut ifrån; vid, bredvid, vid sidan af. vt
aff gudz huso war giort eet forstadu hws MB 1:
(Cod. B) 487. owan a bunkanom skulo wara thry stoor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
