Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - utrönan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iitröiiaii
utskiiita
ödhmiiikt wtrönas KL 552. vi I herra» thorn vt rön»
liiilke som oquämelike äru at iuganga j äronna stadh
Bir 2: 37. hwi thu plägar tliina wcnor haller wthröna
(exercere) mz dröffuilsom Sn inz glädlii Su 168.
hwilk-in sina wtualda wecnir j tusanda mattor ranzsakir
oc wtrünir ib 299. ib 163. huiikin man tik (d. v. s.
världen) wil wt röna II K 1: 2495. 3) gifva el.
aflägga prof på, ådagalägga, han vt rönte högeliga sin
wisdoin MB 2 : 284 . 4) erfara, finna ok vtröna
huru gudh atirlöna ok licdlira sina niodhor thiiinara
KL 83. vt röna ok känna hans grymhet ok ondzsko
Bir 1: 5. the thz vtröna ib. säl är han som tliz
wtrönar hällir mz sanna andans wtrönilsc, än mz
ordhom Su 281. Bir 1: lo, 245, 251, 262, 263, 2: 57, 110,
246, 283, 327. MB 2: 153. Ber 123. Su 108, 144, 159, 290,
299, 416. 5) känna, hafva (köttsligt) umgänge med.
the qwiniior som wth rönth haffwa (cognoverunt) män
MB 2: 139. — part. pret. ntrönter, 1)
bepröfvad. hwilkins ålder är . . . j godho pröffwadher oc
wtröntter (cajus et atlas et vita probata est) Bir 4:
66. 2) erfaren, vthrönther j stridz konstli PM 2.
som wuderstand haffwa j konstonno oc ärw wtlirönthc
LB 9: 112.
Iltrülinil, f. erfarenhet, aff aldra samiasta
wth-rönan (experientia) Su 108.
utrönilse, ». pl. och f. 1) försök, the sia j
minne thiänist ena stund ... for vtrönilse ok frostan
skuld Bir 1: 45. 2) erfarande, upphäfvande,
erfarenhet. töande os i nakre måtto hiir wtrönilsc af
the himerikis vingangilsomen, |iwar the hwazske giptas
älla taka sik hustrur Bo 43. indra dygdhanna
hugn-adhir. liulkin ther vi kännom medh wtrönilsom ok
ey mz nakrom lärdom ib 116. som j sigli siälfuom
hafua uwnimith ath pröfua krankdomana medh
lang-likom wtrönilsom VKR 80. o huat rädhelikin asyn
stranga domarens mik nw närwarandis wm räddoghan,
oc genstan fulfölghiandc mz wtrönilsom Su 249. säl
är han som thz wtrönar liällir mz sanna andans
wtrünilse (per veram experientiam), än mz ordhom ib
281. wni thro||na wtrönilso lärdhor ib 284. huru sigher
thu . . . lian wara älskelikan oc täkkan, som
almäiino-lik wth rönilse bcwiser swa arman oc ömkelikon ib
25. lärir os daghlikin wtrönilsc ib 270. wm thu wil
tässa sacramcntzsiiis andelika . . . gaffuor antwarda
wtrönilsinnc ib 292. ib 112, 291, 343, 347, 356, 359.
utröning, f. erfarande, erfarenhet, aminnas the
forceniiigh, och the hälgasta stuiidcna. j hwilkom thu
. . . skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtlia, j högxta
wthröiiingh (in summa experientia) Mecht. Vppenb.
281.
lltsea, v. utse, utköra, oppa thz ath nicnniskian
skal j sik syälfwc sökia ok tiiukia hwath hon är
vth-sedli aff gudhi tyl äwärdeligha glädlii. ellir skykkath
ty! äwärdelighe pyno G ers Frest 51.
litsighia (-säyia), v. L. 1) utsäga, uttala.
som raskast ordh var wt snght Bil 901. — uttala,
omtala, the sculde wtlisäyia k karls synuc RK 3:
710. 2) tala till slut. tlia droztin haffdo vt sakt
RK 2: 4714.
Iltsigllla (-segla), v. [Jfr Mnt. ütsegelon] utsegla.
the rawino borgare vore vtseglde the] räffle med vj
skcp FM 361 (150S).
iilsighling (wdsiglingh), f. ulseglande. FM 439
(1509).
Iltsillllha, v. utkoka, genom kokning utdraga, laatli
. . . yrtherna i vineth och siudli thz tiil hopa saa
leiigho maktlien är all wthswdhen LB 2: it.
lltsiiinga, v. sjunga till slut. ti! thäs tliz war
alt vt sungit KL 80. vi formaghum ey allan reglilo
sangin wt sinliga ib 206. for iin liöghmässan vare
wt-siingeu (donec publica fniretur missa) Ansg 255. tlia
vonite är wtswngit Bir 5: 59. Jfr sinliga lit.
lltskatta, v. [Mnt. litschatten] ss skatt u tsk rif v a el.
uttaga, at wor embetsmän leot wtskatta wor
rottog-hetlier Fil 1: 140 (1493, gammal afskr.). Jfr Skatta ut.
Iltskikka, v. [Mnt. rttschicken] utskicka, utsända.
tiil fölgis v th skickandis sweriges edlingar och thro
men BSII 5: 624 (1520). ined the ärliga dandc swonna,
i idhers närwara med mich wtskickadho waro ib 625.
Fil 5: 210 (1512).
Iltskilia, v. L. 1) skilja (från), aflägsna, at
lian (konung Saul) skulle vt skilias af rikeno ok af
sätias Bir 1: 74. 2) afskilja, afsöndra, hwilkit
gooz, min . . . husbonde hanis symonsons äghadoell war
wtskild oc wthopat fran lowkunes gardh Fil 4: 33
(1153). coiiiicntzsins wisthws wari censkylt oc wtskilt
fraan folksins vtan til VKR 42. haffuon siälffue
wt-skildan (separatam) sill kirkiogardh Bir 4: 96. 3)
utmärka, göra igenkänlig. at hon (abbedissan) wt aff
androm skuli wtskilias (discernatur) oc hedras Bir 4:
73. at ban skulle ey vara vtskildir (segregatus) älla
vt-märktir aff androm cristnom mannom ib 3: 69. biscops
klädha bonadhir iir vtskildir (discretus) ok hcdhirlikare
for androm ib 1:310. 4) uttryckligen tillkännagifva.
scal wtskilias oc wtthrykkias förr iin nogliar takx
til systir at hon scal blifua j thorn stadganom til
dödbra dagha VKR 10. — bestämma, scal wtskilias
oc wtthrykkias hwat liellir the sculu blifua wtan
foro . . . ellir vm än the sculu bidlia eptir at in koma
j inlykkilh VKR 10. tha scal wtskilias aff
conuent-inno hwat embete nvm oc stadga hon scal liaalla
ib 44.
utskipa, v. L. Jfr skipa ut.
lltskipt (-skift), f. L. andel af inlagor å bys
utcgor. aliuni . . . funduni ... ad usus proprios uolo
resoruare. pretor uthskiptir silicet siluas piscaturas SL)
2: 18 (1286). pro fundo, agris, pratis ot alijs onniibus
juribus wlgariter dictis almænninga uel vtskifti ib 3:
112 (1313, nyare afsfo-.). vnum bol, siue vtskipth,
iuxta ciiriam iiostram ib 548 (i322).
iltski|lia, v. L. 1) skjuta ut, stöta el. störta ut.
præcipitare, utskiuta GU 1. ban ledde hana hüght
vp a eot bärgh. ok vildo hana Jiär for vt sciuta for
en clint Bu 516. 2) utdrifva, hus läna þöm sum
be]iäs med goo[i wiliä . . . stallarum i uutt husum, ]io
swa att fänäfer äghandens egli uutt skiutis SI) 5: 375
(1344, nyare afskr.). vtskutu ban aff klostreno KL 43.
tha wart sancta felicula fran thorn wt skwton Lg 333.
— förskjuta, äst . . . thu wt skuthin aff gudz barnoni
Lf K 103. — aflägsna, rosn oc förganglikcn hugnat war
mik wtskwtin aff mitli hiärta Lg 3: 412. 3) afskjuta.
hans bosko ordh . . . äru swa soln skot ther wt skiutas
gynoni swa mång vindüghon huru opta diäfwllin
niimp-liis Bir 1: 37. — Jfr skilltll lit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
