- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
955

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - viþerlagh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

yiþerlag-li

955

virfliprlikiinu

rydh widher köpa mon gisle i oplundhum gudhwasth i
thuniiatorpth BY II 1: 251 (»47).

viþerlllgll (veder-), n. [Fiinii. vederlag. Fgutn.
viþrlag. Jfr Isl. viírlög ocli Mnt. wedderlach. Jfr
W’immer, Orera, over T’idensk. Srl.il:, Fnrh. 1898, s. 127
/.] L. (KrLL B 48: pr. i rar.) 1) vederlag,
er-sättning, om the twå sognner paa hijsinghen, som i
rätt vederlngh swerigis riches crone for skordala
lang-liga till sagdhe och oplathnä värö BSII 5: 539 (1514).
2) bolag, mickoll sonassou som hä|fde warit claus wise
swen oc haffde halft lians widherlagh (d. r. s. hade
varit i bolag ined honom) SJ 217 (1452). —
VÍllllPl’-lags ||ini| (witherlags- StadsL Thj 2: pr. i var.
widherlägx- ib Thj 2: pr. Jfr 11’immer, Övers, or er
Vidensk. Selsk. Forh. 1898, s. 147), m. L. —
vidllPl1-lagS 01’dll, n. ord (innehållande hotelse af straff el.
erinran om ansvar i händelse af olydnad) som
tillägges ett bud el. förbud för att gifva detta en
förstärkt vigt. värö . . . swa at prelaten nakot snarlolta
bywdlier oc tho ekke mz widherlax ordhom som nw
iir sakt LfK 155. — vl]iprlags ore, m. L.
vidlierlaglin, f. L. KrLL B 48: pr. i var.
YÍdllPl’laghas, V. ref. foga sitj, lämpa sig. then
tiidh the (o: brüdhirne) äru vtan elostrith . . . tha
sciilu the hafua sik j siiug oc sömpn eptir thy thot
kan tha bäzt falla oc widhirlaghas VKU 43.

vidllPliaglli, m. L. KrLL B 48: pr. i rar. —
vidhprlaglia brut, ». L. — vidhprlaglia man,
m. StadsL Thj 2: pr. i var.

vidllprlpdhas, v. kiinna leda. attedior, jak
vidlier-leilliis GU 4. tedore, vidhcrledias (för -ledhasj ib.

vidherlika (wedher- Su 9. veder- Lg 3: 523),
t\ (Jfr Fnor. vitfrlikjaz] 1) göra lik. med ack. och
dat. j tesso voderlikadhe hona gudh syune helgra
modhre sanete hirgitte Lg 3:523. — part. pret. gjord
lik, liknande, med dat. widherlikther spetälskom månne
Su 35. o gudhz höxte söner oc saniarffuinga honom
siälffuom tilenado oc widherlikto ib 143. akten oc seen
mik türnaboskanom widherlikadha (consimilem) ib 42.
2) förlikna, jämföra, sammanställa, som thin aldra
renasta kärlek oc wärldenna faffängo oc orena älskogha
i nakro matho wilia widherlika Sn 157. — med ark.
och dat. barna leeker är alt thz thu tolt haffwer, 0111
thu wilt thz . . . hälga fädhranna lidilse widherlika
(patrum passionibus . . . comparare) Su 165. at
widherlika thorn thera tali (i jämförelse med antalet af
dem), som oiidlic ontwiindho ärw frau allo godho, ärw
tässo mykyt färre ib 60. — vidlierlika sik, göra
sig lik, efterlikna, med dat. j hwat matte han kan oc
skal sik widherlika hans piirorn oc lidliilsom Su 348.
ib 5, 8, 9, 36. LfK 44. skalt thu ey widherlika tik
thinnm owermannom ib 45. widherlika sik ödhinywkom
ib 47. swa math thu tik widherlika oc swara i nnkre
måtto niinoni fothnnr oc benoni, som trötthos oc
samman niigldos oppa korseno (violentiæ et lassitudini
</uam crura patiebantur respondebis) Su 50. — ref.
vidherlikas, 1) blifva lik. swa som en troell
känuoswen mz sinom herra andelika korsfästor. oc i
rtakre mattho mz warkwunans blodlie hcguthin, maa
thu mik widherlikns, oc wardha mik täkker oc
kär-liken (mihi similis amabilisqiie effcieris) Sm 51. 2)
förliknas med, jämföras med, komma i jämförelse med.

med dat. tolke . . . widherlikas (comparantur)
marti-ribus Su 61. alt thz astwndelikit är maa häune ey
widherlikas ib u. ib 78. — Jfr ovidlierlikande.

viþpliikp, m. L. like, jämlike, den som är lik
el. jämyod, vederlike, siirlica taloni vi vm vara vidhir
lika (de me et mei simiUbus) Bo S9. Su 363. hitnnas
widherliko iir ey i iorderike, i asyn i wänlek oc i
ordhanna sniälbet ib 76. ib 13. gammalt ordhqwädhe
iir, at kärleken oc drotningheu lidha ey wäl sina
widherlika ib 85. 0111 thu i thinom tänkom tik nakroui
ower sätlior som sannelika är thin widherlike, älles
owernian LfK 45. ban wil strax litidh sin herre wika
ok mena sik wara hans widher lika Mil (S) 2S5.
Here hans kompana ok widerlika MP 4: 130. — riddara
vi|ierlike, innehafvare af en högre grad eller
ställning inom srennernas klass, riddarä ok swenä nf wart
rnadli rijdhen . . . niädli xn hästum hwar therrä at
mästu; swenä riddärä widherlichä vten wart randli
rijdhen mädh vi hästum SI) 4: 465 (1335, nyare
afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). komber . . . nakar
obuþin til nakrä af þiissom fornäfndom höghtiþom,
ärät ridiläre af walt raþ, böte xx (för xl) marker,
riddäre vtan vart raþ xxx mark, riddärä viþerlikt
(för -likej xx mark, a wapn äller präster syäx mark
ib 479 (1345, nyare afskr.). Jfr HELL Kg 22, O 8:
1; KrLL Kg 23, G 8: 1; Hildebrand, Sveriges
Medeltid 2: 188, 208; Hildebrand, Sv. statsförfattningens hist.
it tv. s. 165. Jfr like, note.

viþerliker, adj. \ Isl. Viirltkr] L. lik, liknande.
ban ... är mik widherlik ... i minoin drölfuilsoni
Su 192.

vidherlikna (veder ), v. förlikna, jämföra, alf
the osigherlika oc obegripclika widherliknande (för
owidberliknande el. ey widherliknnndoj oc aldra sötasta
guds iinlet.es asyn LfK 126. — likställa med, förlikna
ined, jämföra med. med ack. och dat. (el. i dess ställe
ack.), at thu swa ... widherliknar tik likamlikom
tingh-0111 (rebus te corporalibus . . . comparare consuevisti)
Sn 79. ey widherliknandis mik starkastom filom oc
oa-meloni ib 338. mik . . . hulkon ey är widherliknande
thina mintzste pigho (i/ute non sum similis unius
pu-ellarum tnarum) MB 2: 210. alf the synnene . . . huilka
nil annor glädhi widhorliknat är liiildher sörgh än
glädhi LfK 127. — ref. vidlierliknas, 1) blifva
lik, med dat. at thu . . . wärdugher wari at
widlier-liknas thinom brödhrom MB 2: 301. skal han . . .
glädhias at han widhorliknas hügxsta herrairom j hans
smälek oc dröffuilsoui Su 350. — likna, med dat. 0111
ainynnilseiis krafft vederliknas sielen gudhi fadre LfK
274. otalliga sieliir beggers köns, hulkars hadhe skeen
ok sötästii lukt vederliknades helgom cnglonr ib 247.
2) förliknas, jämföraskomma i jämförelse med. med
dat. alt thz dröffwelikit är, kan ey widherliknns hänna
onzsko Su 17. syndin . . . widhorliknas (comparatur)
grymmasta diwro ib 353. — vara i jämförelse med.
med dat. alla thinga kraffta godheet widhorliknas tliinne
oinäleliko werdoghet, hwilkin som (för swa som ’i) är
maanans minzstn liws mot största solinna clarhet
(om-nis creaturæ bonitas ad luam comparata diynitatem sic
est quasi noctilucie splendor exiguus ad solis
clarita-tem immensam) Su 201.

vidliprlikuan, f. likhet. na»r likamlika sinnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free