Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vighivalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigliivalder
967
vik
vigliivalder, m. L. Jfr vigh-, vighis-valder.
vitl|||ing, /. L. 1) invigning (af ngt till heligt
brak), templens wigningh MB 2: 2S4. 2)
lconse-kration. alf gudz licames skelliga vigningh LfK 276.
— Jfr liioiin vigliiiing. — viglininga lins, «. L.
vighskardh (vikskardh. wiikskard.
vig-skaar. wigskal. wigskord. viigskördh), n.
vanl. pl. [Fdan. vigskord, vigskaar, vægskaar. Isl.
vlgskari] i fästningsmur anbragt öppning för att
derigenom rikta skott, kasta sten, hälla sjudande vatten o. s. v.,
skottglugg; insdnknitig mellan tinnarne pd en krenelerad
mur. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: SIS. a liuart
vikskardh (à hverju vigskardi; Fr. texten: sor chascun
eretel) FI 1067. vpa then gra|f ther stodli en gardh ok
atta bardfriid med wiikskard HK 1: 1547. sigord swen
stod i wigskalen (Cod. B vigskaaren) oc sag thenne
tidondo Di 141. stodho all torn ok vigskardh ful aff frw
ok jompfrur ib 244. hymerna stodho opp j wikskardhen
ok skutho hwar ath annan ok kastedhe ath nyfflingar
saa giordhe ok nyfflingha ath them ighen (lluner
standa a (var.: i) vigskordutn uppe oc skiota a þa oc
huarer ti adra) ib 255. jach v il iclie liaffuo eder fram
i uagen liilfzfara, niiin i skolo sta vnder skermana
med eder arbost och affhalle med piil the som blotta
vtaff viigskördhen pa slottet BSH 5: 199 (1507). the
bönder, mich in foldo, somme bleffwo döde, oc somme
illo, genien wigskord eller liool wtsprwnge i sjön, i
baatlio, fordarffwede ib 894 (1517). — (!) offwan oppa
takit offivir torncth waro staudandis starka wärner oc
wikskardh (propugnacula) MB 2: 102.
viglisl (vigxl. vixl. vilx VGL I K 3. pl. -ir),
f., i sht pl. L. 1) invigning (af ngt till heligt bruk),
helgande, altarins vigxle MB 2: 231. ib 254. the wigxler
(d. v. s. invigningen af Guds hus och de kärl som
nyttjades vid gudstjensten) skullo tokiia andolika wigxler ib 1:
496. the (o: the wixler som giwas nakroni) tekna
hiiirtans oc siälinna wigxler oc helighet ib 482. 2)
invigning tiil kyrkligt stånd el. ämbete; prestvigning>
ordination; kyrkligt ämbete, grad inom det andliga
ståndet, abbatissonno wälsignilse oc wigxsle
(benedic-tio abbatissw) skal warda som sidhwäiiia är abbatissom
at wighias j sancti benodicti orden Bir 4: 73. the
wixler som giwas nakrom MB 1: 482; jfr 1. the liälgho
kirkio döpilse oc färmilse oc scriptaniaal oc wigxl ib
441. ban faar ekke aff wigxlomen ib 215. moyses . . .
forbüdh aarons sönoiii at grata sinna brödhers dödlia
fore tbora wigxla sake ib 359. tha skal sighias thera
wigxler, oc wald eller lifnatb, oc thighia thera nampn
oc liws ib 301. benedictus . . . for böd b hanum
(kler-ken) . . . vigbslo (nec ad sacros ordines accedas) Bil
696. ban (påfven Cajus) giordhe decrctum vigxle hwilka
viglisl för skal thakas en aiinur ib 465. biscopin skal
... ey friimia them til vigxla älla änibite . . . liulka
ther ban wet hawa ont lifwirne Bir 1: 317. huru stor
gudz wredhe är mot thorn biscopom som ey akta at
. . . granlica prBua hulko the äru som the . . . fräniia
til swa wärdhogha vixlo (tam dignos ordines) ib 3:
257. ban (a: biscopin) hawir klitdhe thz är biscops
vigxlir (ordines episcopales) ib 1: 334. — Jfr altai’,’1-,
kirkio-, kloster-, ]>ava-, ]iriista-, sam-,
snia-vighsl. — vighsla bref (wighsla bräf VML u
Kr 4. wixlä breff i)IL Kk 5. wiixlä breeff Små IL
4: pr.), n. L. — vigbsla daglipr (wigxla-, uixla-
OGL Kr 2: 2, 9), m. L. dag för invigning till
klostersyster. framlidhnom atta dagliom fran lieiina
wigxla-dagli Bir 5; 72. — vigbsla fii (wighsla- VML II
Kr 3. wigsla- ib. wiksla- ib I Kr 8), n. L. —
vigbsla lins (vixlä lius VGL 111 20. uixla lyus
ib It K 53), n. L. — vighsla liadhir,/. pl. rättighet
som tillkommer ngn på grund af invigningen till ett
ämbete; ämbetsvärdighet. pallin degraderado subdiäknan
biscopin . . . soor sik aldro niesso sighia for än hans
klerkir vigbsla nadhe finge Bil 775. — vighsla spiäl
(wixla spiäll llelsL Kk 21: 2. pl. dat. uixla
spiällum ÖGL Kr 25), ti. L. Jfr vigllslo Spll.
— vighsla stiimua (uixla-), /. L.
vighsla,/. [/«/. vfgsla] — vigbslo fii (vigxlo-),
b. VML II Kr 3 i var. — vigbslo kliirker (wigxlo-),
m. klerk som mottagit invigning af ngn! biscopin . . .
soor sik äldre messo sighia for än lians wigxloklärker
nadhe finge Lg 1036. — vigllslo spil (pl. dat.
wigz-slospilldum ÖGL Kr 25 i yngre hds.), n. Jfr
vighsla spiiil.
viglivalder, m. L. Jfr riglti-, vighis-valder.
yighiirfþ, f. L. Jfr vigli-, vighar-arf.
vigilia, /. [Lat. vigilia. Jfr Mnt. vigilie] vigilia,
vigiliegudstjenst (för afliden), halla artiidh meth
messor, vigilior, psaltara oc meth liws SD NS 1: 304
(1403, gammal afskr.).
vik (viik. wiik. wyk), /. [Isl. vik] 1) vik.
a vikenne SR 47. tha fiskelekis tliinie war ladlie the
iiäth thwärt fore wikena, drogbo bordh notana badhe
thwärt fore oc in i wikena, oc fornieente at fisken
kunne ekke koma in j wikena, ther til drogbo the oc
noth in i wikenne FII 4: 15 (1451). — i ortnamn.
curiam næs mel|in wikæ SD 2: 505 (1307). ecclcsiam
husaby inter wykæ ib 3: 142 (1313, gammal afskr.).
datum vik ib 211 (1315). cum curia dicta skyaldawiik
ib 2: 435 (1305, gammal afskr.). tor marsken offuer
bradwikon rida RK 2: 5764. at ban ey offuer bradwik
torde ib 5769. — Jfr silda-, SÍO-VÍk. 2) vinkel,
vrå. ängin viik (angulus) i stadhiiiom war vtan munka
byggilso KL 198. Jfr ögllliavik samt följ. ord.
vik, n. [Jfr N. vik] vinkel, hörn. it täs flere
slindo-liorn wik älla utskäkla borghamiir liauer (si munitio
muros liabet anguläres) KS 85 (208, 93). täs Hero
bar-fridlii tiin mur bauer jwi allom portom, lioruom ok wikom,
täs fastaro är tätli hus til alla wärn ok sikrlek ib.
vik (wiik), n. [Jfr Mnt. weke, wike] vikande,
flykt, i uttrycket giva vik, giva up et vik, vika
tillbaka, gifva vika. the gaffuo etli wik opp for honom
(se van em nemen den weke) Va 22. uordmen gawo
wp eth wiik RK 1: 3022. gaff hcrtogin wp eth wiik
ib 3197. then reso stodli qwar oc rördlie ey sik ban
wille fore ängoni gi|fwa wik (rika) .-1/ 7426. han
(Alexander) gaff aldro foro äiigom wik ib 1386. — vikande,
eftergift, iak . . . wilde gerna lango hafwa komit han
j synd, iin ha 11 bewaradho sik altidh swa atiakcnkto
wik kundo oppa ban faa (icke kunde fårmà honom
att vika el. gifva efter) ST 305.
vik, n. eg. vridning, vändning? i thät vik, i den
refran, i det ögonblicket! tha fik thän rese ij thz
wik (Cod. A awik; eet slagli Fr (Cod. B I) E F) 1030
Jfr åvik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
