Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vita
tnoi
at thz skulle wita öster oc ey wiister MB 1: 482.
första oc värdugasta rwmit som wästir viste ib (Cod.
B) 488. lian bänt tliera liiälma. swa at . . . thz fram
skulle vita . . . var i nakkanoni Bir 4: 3U2. thou ende
(nämt. af bommen), som wisto til kopplingen B SI! 4: 315
(1502). —part. pre», vitande (-Í8), 1) som är värd
att reta, som man bör reta, som är att märka, iir
wet-andlie at hSr karl . . . haffdc iipthor sik thwa söner BK
211. 2) känd, bekant, uppenbar, fore [iik är ingte lönt
vtan ald Jiing äru |iili vitande Bir 4: (Avt) 177. 3)
närmande sig till el. öfvergående i adverbiell användning:
vetande, med vett ocli vilja, hällir vildo the pinas
äwerdhelika . . . äu the vilden vitandis (scienter) reta
mik til vredhe Bir 1: 110. huru länge hon duäls
vitandis j syndomen ib 3: 178. 4) som har fullt
medvetande, som är vid sina sinnens bruk, vid full sans.
var[i hon lös af diiiflom ok väl vitande Bu 205. wardh mön
j samu stiindh wiil heel ok witande Bil 326. ongin
wit-andis man thiinker at. ängla ätn thiisköns brödh MB 1:
323. — vita af, veta af veta om. the wtan fore äru
wita ey aff (netciunl) (Tör än alt husit är elladli Bir 4:
107. the äru swa som thän ther forgiftilso smaka ok vet
ey af för än otret dräper hiärtat Sn 382. the skinnade
hrende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth
ord Ii RK 2: 7762. — vita nidlier, vetta nedåt, at
hofwodhit weet nidlier til joidh Bil 107. han . . . witnde
thz op för wiste nidh Al 1583. MB 1: 83, 317. Jfr
nidlier vita. — vita up, vetta uppåt, weot thz
nidlier a thein (träden) som op weet a mannenom oc
thz op som nidlier weot a mannenom MB 1: 83. Jfr
np vita. — Jfr for-, fore-vita.
vita (viita. pres. -ir. Wät (teol. beroende på
sammanblandning med pres. af vita, veta) VML 11
Kr 12: pr. i var. konj. viti SO 78. witi TB 79 (på
trå st.), imperat. wijt KS 35 (89, 37). impf. vitte.
vite Bu 170. wite: -is VplL Conf. -adhe, se a-,
for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet,
se forvita. pl. vitu Bu 78. part. pret. witter StadsL
Thiuv. 2: 1 i var. vitär Hj 11: 1. -adher, se
forvita. n. with SML Kg 11: pr. uit ib i var.
Uit&t VGL 1 J 7: 3, 15: 1. vitit ib 11 J 36. witit
SmålL 12: l), v. [Isl. vfta] L. 1) bevisa, med
skyälum vitä, at han sua go]iän häst miste SD 5: 478
(1345, nyare afskr.). vitä sik l|atium liawä guldet ib
480. witi forfal sijn TB 79 (på två st.). SO 78. 2)
anklaga, rikta anklagelse el. beskyllning mot (ngn),
med personens ack. at wita, hata ok försmå witra män
ok rätvisa KS 62 (i53, 67). — anklaga el. beskylla
för (ngt), framställa beskyllning för (ngt), med sakens
ack. for han . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170.
— anklaga el. beskylla (ngn) för (ngt), rikta
anklagelse el. beskyllning mot (ngn) för (ngt), tillvita (ngn
ngt), med personens dat. (el. i dess ställe ack.) och
sakens ack. köpmannen . . . witte tlieni thiufiiadli Bil
970. ST 407. at engin maghe idher odygdli wiita MB
1: 244. lians härbärges husbonde rädes at hanoni mon
inorþet vitas Bu 171. Va 37. wittis henne lioor MB 1: 224.
ib 243. ey witis the synd eller hug handinne foro sina
skuld .. . vtan thz witis handinne fore thy at bon hörir
siälinne til ib 142. ti i tis |iät riddärä Sh 1: 669 (l285,
gammal afskr.). MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 60.
F.C SS) 65, 66. SO 296. matte gud|i ey ineer wiita
Ordbok II.
mannen äu aasnaii äller oxan oskälika gerning, än
ban hafdlie ey frälsare natwro til at göra got oc ilt
öller lata MB 1: 45. — rikta (anklagelse el.
beskyllning) mot (ngn), lian vitte sina husfru osanna sak Bu
420. Bil 111. i thera kono offrc, som sik skullo skira
aff thässkyns wiite, som bonde wiitor sina kono ont
lioor MB 1: 480. — gifva (ngn) skuld för (ngt), skylla
(ngn) för (ngt), med personens dat. (el. i dess ställe
ack.) och sakens ack. fae fram aftäkt som bonum witis
TB 78. hwem witte drotiiingen barnit mik eller trälen
Di 120. wm thän tima födde en hertugha dottir barn
... ok wittis onom diäkna fadhcrs nampn (d. v. .».
faderskapet) Bil 237. thz ma lian engen wiita vtan
sik siälfwan MB 1: 292. wijt thz tik sieluoni at tu
owislika bedhes KS 35 (89, 37). — påstå (ngt) om
(ngn), gifva (ngn) vittnesbörd om (ngt)? med dat. och
ack. marsken sporde tliem . . . hwat the honom skylla
ville the swaradhe honom . . . onkte skylloin vy jdlier
vtan göth . . . marsken sagde tridhia sinne är hor
naghan man jnne ther micli haffuer til at tala . . .
ather swaradhe dalakarla ... vy vithom jdlier ey
vtan dygd och arc RK 2: 4805. — tillvita, förebrå,
lägga till last. hwat liafwin j oss at wita ST 455.
han haffdc thein ey annat wita RK 1: 3470. —
förebrå, räkna till last. iacli knn thz see pa tik at thu
liawer en innerlig korlok til theii vuga maniiyii ther
när tik siter, thz kan iacli tik ... enktc witä Va
41. — med dat. (el. i dess ställe ack.) ocli sats
inledd af at. {ie vitu þik at þu uast syndoghom mi|llar
Bu 78. — Jfr a-, bak-, for-, til-vita.
vita (ack. wytu SO 155), /. L. velande,
kännedom; vetskap, ey (nämt. Ar) eth grand j iordhinne.
ey en gnista j hiiluiti biilkin som , . . forma at löna
sik af lians när waru älla vitu Bir 1: 249. mz
stadzs-ins kemmcnera vithu SO 110. mz förmanzsens loff oc
witu lf K 142. VKR 22. med vitu. ra|ie. oc sam(iökkiu.
Jtos varrä som äfte lywcr SD 5: 562 (1346). medli witt|
wilia oc sainthykkio confessoris generalis oc alla systra
oc brödhra VKR 30. medli abbatissonna confessoris
systra oc brödhra witu oc samtbykkio ib 32. ib 84,
39, 46. 47. vtan gaarzuiestarins witu ib 37. //i 94. MB
2: 116. vthan sins hosbondha wytu ok wytschap SO
155. vtan faders vitu oc ia MI> 344. vtan abbatissonna
oc aat iiiinzsto eldris systra oc brödhra witu oc
sam-thykt VKR 40. wtan abbatissonna withu oc orioli Bir
4: 37. eptir abbatissonna budhi oc hcnna witu VKR
25. Jfr forevita. — vitlllös, adj. L.
vita, /. L. Jfr eds-, fiiþernis-, fðþrinis-,
iirfþa-vita. — vitlllös, adj. L. — vi tillösa, /. L.
— vitu or]), n. L. Jfr vitsor]i.
vitan, f. Jfr avitan.
vite (viite), n. [Isl. vlti] L. 1) beskyllning,
anklagelse, tilltal, i thera kono offre. som sik skullo
skira aff thässkyns wiite, som bonde wiiter sina kono
0111 lioor MB 1: 480. iak neka þik eigh [liir iak bär
se||id ok vite for Jiik (accusatus non negavi nonien
sanetum tuum) Bu 414. 2) straff; böter, vite. fore
glömsko gallir (för gällirj man wite GO 753. hwlkin
swa som siäl klippingh äller siälskin äller niärskin
for nöthskin tha tliagi then ather wärdli som köptho
ok thäu flcrdli som saldhe ok brttlie ona thiinno ö|| j
konipanlt.il for si th wit.be SO 19. litiilkin som sin byk-
12 fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
