Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vändilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väudilse
1041
väiitn
Viilldilse, n. pl.? vändande, hjärtans oc hugxsins
wändilso til gudi Sn 313. Jfr for-, fran-,
inn-vänd ilse.
viinding, /. Jfr umYÍiiidiug.
vändning (w&nningh. wàning. -ar),/. [Jfr Ä.
Dan. vending] vändning. 1) om vändning som i
strid utföres af här el. härafdelning; angrepp? the
giorde eena wanningh the gioido twå RK 3: 1747. lian
slogx mz k cristiern oc giorde wäninga twå likawäi
nionde han kolningen aff märkena slaa ib 1813. Jfr
llö-ding, VittAll 1: 181 fi 2) vändning, ändrad
ställning. ath hcr bliffwer en anner wiindning aff, saa at
tlice giffwn (far giffwa) sigli til dägtiiignn medli edort
herredoine BSH 5: 146 (1507). — Jfir univiindlling.
viillge, n.? [Ä. Dan. væugc. Jfr vanger] fält;
inhägnad niarlc. i ortnamn, ill vongj SD 1: 467 (l2!3).
in villa thigbili parochia vengium ib 2: 113 (1291). in
villa que dicitur brunnar parrochie wæugiæ ib 682
(1292). salm|||i i wällge ib AS 1: 437 (1405). jon is i
wänghiom ib 77 (l40l). vængæ Styffe, Skand. und.
unionstiden, 2 uppl., s. 115 (urk. fr. 1485). Jfir
Ortnamnen i Alvsborgs län XI 126.
väll lift, fi. [ Fdan. væuhet] skönhet, prydde mz allo
wänliet Lg 3: 460.
vänla (wännia MD (S) 241. pret. refl. wäns
Bir 1: 275, 311. impfi. vande. part. pret. vänder),
v. [Isl. venja] vänja, swa gör barn i by soln hema
är want GO 242. ib 306, 937 (want kan dock på dessa
tre ställen fattas ss n. af adj. vall). — med prep.
jlt är wiinia thz swin w akir som i iir want GO 733
(want möjl. att fatta ss n. afi adj. van), ib 27. —
afvänja (från modersmjölken el. modersbröstet), med
prep. af. vänder af myolkeuno ok bortrördher fran
spinomen Su 435. theiitidh piltin war waxin oc aff
spiuom wandir ST 326. nanr thenna wälsiguada
iom-frwu war wand aff modher spöna Lg 3: 44. — viillia
sik, vänja sig (vid), med prep. i. Ii wi||;o sik wäuda
oc wiinia j the dikt oc scripter som gyrinna oc
piiu-ingiinna afflingh tilböra Su 228. — med prep. til.
wännia sigli . . . tiill liariiisk MD (S) 241. — med
inf. (med föregående at el. til at), lian . . . vande
sik til at läsa tho tidhe ok böne som waro til gudz
liedhir T ’Kli ix. ey skal iak . . . vänia mik at fylla
bwkin mz ensanipno reno vatno Bo 133. — refl. viillias,
vänja sig, vänjas, blifva van. med prep. i. Ilästo
wän-ias i tlätionne (studio vanitatis intendentes) Su 381.
hwilken som . . , tilböriadlie at w.iuias i fafängoiine
(vanitatibus implicari) ib 383. I’å båda dessa ställen,
särskildt det senare, står dock wänias troligen för
ur-sprungligare wäuias; jfr vällas 2 under viilin. — med
prep. til. at uiiin skullo swa myklo hälder wänias til
gudz liodher Ml! 1: 483. thin mundir skal ey wänias
til edha ST 537. — med prep. vidh. then man som
framgangir til thes ban wäus (assuesr.it) vidh äruodhe
Bir 1: 275. hon är van vidh groff kost oc vidhir
thorff nu at väuias vidh thin kost ib 3: 113. swa
som almennelica sigx at mannin ma swa vänias vidh
ilt at bonum tliykkir ilt fult söt vara ib 2: 314. —
med inf. (med el. ulan föregående til at), smaswenin
wandis til at läsa aue maria KL 61. vandes suennen
mz companoin drika ok dobbla Bu 156. vandis han for
sma blöto siäng Bil 792 (jfr ib 1038J. — vänjas (från
Ordbok II.
modersmjölken el. modersbröstet), afvänjas. med prep.
af. a then dagli smaswenin wandis aff modher mielk
MB 1: 197. til thes barnit wiins af miolkiiine Bir 1:
311. ginnstan thu af spina vandis ib 4: 139. ib 152. —
Jfir nf-, til-viinia.
Vällkia, v. [Jfir Mnt. woiiken] visa (från sig), ban
wille thera bön egh fraa sig viinkia MD (S) 234.
Jfir frauvänkia.
väuleker (ven- MP l: 241; MB 2: 162. -leek
Bo 55 (ack.); MB 1: 222 (ack.)-, FI 1640 (nom.), -lik
RK I: 596 lack.), 2496 (nom.)), m. [Is!, vænleikr]
skönhet, fägring, biskopen vndra |länna släkt ok vänlek
Bu 144. Bil 541. MB 1: 222. Bir 1: 28, 177, 2 : 263.
vin thu gitir begripit hans äulitis viinleek Bo 55.
hänna vänleek tliökte mik tha kär FI 1640. ökade swa
gud hennes fägrindh (pulrhritndintm) at aldro kwnne
mantz öghon mättas aff hennes venlek (decore) MB
2: 162. seandis hennes owirmatto wiinlek ib. gud haffde
them (Eriks döttrar) mykin vänlik giwit RK 1: 596.
a werldin . . . thin väulik ok tliiin fagher laat the
endas olfta med sorgli ok grat ib 2496. är riikinscapir
göraiidhe af liranianoin, oc allom hans aubudhom som
är syn, hörils, mal, sniakir, stirkir, vnglekir, venlekir
Ml’ 1: 241. ther åstundas ey liakar wänlekir älla
kropsins fäglirlnd ok ey lustelika tliinga syn Bir 1:
81. skipa häune dygdba klädlio ok alz väulekx klädhe
ib 3: 25. ens manz persona ogriplix vänlex ib 293.
saa hon swa som eet mönstir vndarlikit j vänlek ok
fäghrilld (ttmplum mirabilis pulchritudinis) ib 236.
nak-ra mina franilidhna daghn, j hwilkom . . . wäulekxsins
fägrindh kringom ga ff mik alla wäglina Su 237.
viinlikn (ven-, -ligha. -lik RK 1: 1948), adv.
[Isl. vænliga] skönt, fagert, vackert, på ett sätt som
tager sig väl ut. hon siiilff mz roosiuue litli vänligha
bespred j änlitidh MB 2: 201. en gud|i . . . wäulika kläd
i kontingx ham Al 8611. the (foglarne) waro store
wänlika hwite ib 9559. otli baldakin a fyra stänger
walther vänlika wth sprcet RK 1: 1436. — med ståt,
hedersamt. konung erik .. . loth honom fylgia vänlika
til graff RK 1: 60. tliem wart tlia venlika fölgt til
strnnd ib 119. hon war väulika förd til landa ib 428.
ib 1948. — ståtligt, på ett imponerande sätt. bönder
hnffdo sik wänlika skikkat ok hnffdo sith baner wp
stikkat RK 1: 3466. ib 3021.
viiulikhet (-lekhet),/. [F(i«n. vænlighed]
skönhet. eet pallacium . . . osighelikit ij vänlikhet Bir 4:
302. — prydlighet. huru mykyn wyrdhning oc vän»
lekhet (reverentia et munditia) thorn iir thorftelikin
Bir 2; 107.
yänsl, fi. — viinsla bot, fi. L. — vänsla mal,
n. L. Jfr viinslo mal. — vänsla sak/. L. Jfir
viinslo sak.
viinsla, fi. — viinslo mal, n. L. Jfir vänsla
mnl. — viinslo sak, fi. L. jfr vänsla sak.
viintn (-ir, -te, -t. pres. wentr KS 62 (155, 68).
-ar Di 90, 136, 137, 14l), v. [Isl. vænta] L. 1) vänta,
hoppas, med dat. och ack. erchediäknin ... fik (ther
näst sua) hardha sot at enghin hnuom lijf vänte Bil
795. Iiwat lön älla hwat ära väntiu j idher aff liaiium ib
126. wiiiit tliik af gudlii godb atir giäld ib 556. ey thorf
thin fädher väuta sik bötir för än fäm thusand ar
äru vmgangin ib 88. wentom os ey mera af wärilz-
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
