Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - älster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alster
1105
iiiiibite
elskogx lusta halft Al 7086. — älskogs visa, f.
älskogha visa. tha byriadhe hon at kwiidha ena
elskoghx wiso Prosadikter (Sju vise mäst.) 162.
älster, se äldre.
älta (-ir, -te. part. pret. alter: wtälter MB
1: 107), v. [lsl. elta] L. 1) sätta i rörelse; stöta,
drifva, pàdrifva, köra, köra på. swa som oskälikit
diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 391. swa
skwfs han oc ältis (impellitur et anxiatur). swa drax
han ok köris Bo 183. the älto han ok kördho ok
drogho (compulerunt et traxerunt eum) Bir 1: 30.
nar thässiu siälin piesenteradhis domarenom ältis hon
alf fyrom diäflom ib 3: 71. diäflane älta tha syndogha
siäl at hon formagh ey flygha bort alf sinom änxla
MP 1: 13. Ber 205. — jaga. skaka, oroa. thetta rike
. . . ältis nu ok mödhis aff dröwilsinna storm
(tur-bine tribulationum agitatur) Bir 3: 365. — drifva,
hetsa, hwat mykyn gäld som idhir ältir (exagitat) Bo
160. 2) jaga, förfölja, syntis them otrona iudhanom
swa som gudz likarne j offlätis liknilsc flyghande j
wädhrino älte ban ok innelykte han j enne wra j
huseno KL 32. hau . . . slo them sigher aff, oc älte
them alt til damascum MB 1: 181. hurw amoreus hiög
them nidher oc älte (persecutus est) ib 431. fäm aff
idher skulo älta (persequentur) hundradha wtläntzska
män ib 376. ib 2: 32. 3) jaga, förjaga, drifva,
fördrifva, swa som thz diwr som hawir mangh skiul
älla boo at blifwa j nar thz ältis af wedhe mannomen
w eno tha flyr thz j annat Bir 1: 200; jfr 2. mykyt
folk ok mäst vnkt folk mz hundenum älto som wlff:
ok hudzsadho (Cod. C älto oc kördho 950) naknan
koklaran wt alf stadhenum (tamdiu post eum
concurre-runt, donec ilium quasi lupunt de civitate fugarent)
Bil 105; jfr 2. hwi komin i til mik som i hatadhin
för, oc älto aff landeno fra idher MB 1: 311. the
helgho kirkio kärlekir älte fran sik diäfla MP 1: 80.
ält fra thik sorgh Ber 41. 4) vara i rörelse, fara
omkring, vara rastlöst verksamt han älthe ok körde
ok saman förde MD 169. fi) röra omkring, omröra.
skal man thagha tz hwita af eggit och ältha tedh swa
ath tz fradas LB 7: 57. 6) trycka, krama, knåda,
älta. Jfr samanälta. — älta sik, tränga sig (fram
till), abymelech stridandis nalkadis torn mwrenom, oc
stridhe starkelika, oc älte sik til dörenne
(apprupin-quans ostio). arbetandis at stikka ellen yppa dörena
MB 2: 102. — älta ater, drifva tillbaka,
aniale-chites oc chananeus . . , älto them then sama wägh
ater, som the komo fram MB 1: 403. — älta bort,
stöta bort, drifva bort, fördrifva, aflägsna, sagdhe sik
skula älta bort qwiunona fran hanom KL 310. hau
. . . skal gerna älta them bort aff landeno MB 1: 289.
josue . . . älte bort hedhin här ib 326. begynuadhe
hon skyuffwa han fran sik, oc älte honom borth ib 2:
122. tha älte sanctus petrus diäfwlin bort mz sinom
nykle Bil 116. wars härra räddoghe älte bort syndena
Ber 10. lukten aff thy (o: abrotanuin) ältir bort
hugg-ørma LB 3: 76. ib 2 : 47, 4 : 349. the hwi tha
walmog-an . . . älther borth hoosto ib 2: 35. Jfr bortälta.
— älta ut, utdrifva, aflägsna, thu ältir mik wt af
(d. v. s. beröfvar mig) rike ok äro (per te jam
ex-pellat- a regno) Bil 87. ält wt hwaria last aff thiune
siäl LfK 175. Jfr utälta.
Ordbok II.
älteliker, adj. Jfr bortälteliker.
ältilse, »i. pl. f Jfr bort-, ut-ältilse.
iilände (elende. ellende), f och n. [i. Dan.
elende, ælende. Mnt. elende, ellende] landsflykt;
främlingskap. fly bort i äläude Ihre Gloss. si-iog. 1: 392
(handl. fr. 1464). til thik ropom wi elendeua barn ST
198. äptir thetta ellende ib 199.
äliinde (ftllände. ällende. ellende. pl. -e. -a.
dat. -um), adj. (och subst, m.) [Fdan. elende, ælende.
Mnt. elende, ellende] 1) främmande; främling, een
ledho stiärna allom ellendum oc främadhom ST 77.
thu skalt warä en beskermare älländä jomfrvr, enkior
och faderlösä barn Va 20. hwariom enom ällende här
i wara gärningh (som blir sjuk) . . . skulum wi . . .
til hielp koma SO 4. — om judisk proselyt, jwdhaue
sagdo pylato ... oc all ir moghin ropadhe . . . tässe
som hau wäria äru äläude (proselyti) . . . pylatus . . .
spordhe them hwilke äru ällände the sagdo honum
hedninga sönir som nw ärw wordhne jwdha MB 2:
377. wi ärom ey ällända. wi ärom iwdha sönir ib 378
(motsvarande tre ställen KL 382 hafva i st. f. äläude,
ällände, ällända läsarten ärlände, ärleude). 2)
olycklig, nödställd, eländig. Jfr älällda llllS. — Jfr
ärlände. — älända hus (elenda-), n. [Mnt.
elende hus] hospital för spetälska, elenda huset Styffe,
Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 177.
iiländogliet (älendigheth. äländikheet), /.
[Ä. Dan. elendighed. Mnt. elendicheit] 1)
främlingskap. kalladhis hon alf thesse äländikheet oc ti)
sins älskelica herra ihesu christi ewinnelica rike Lg
3 : 260. 2) armod, nöd, elände, theras hustrw och
barn giordes arflöse, och ga nw om brödh i stor
älendigheth BSH 5: 175 (1507).
iilzter, se äldre,
älll- i sammansättningar, se iälll-.
ämbar (em-, ämber Bj 41: i; HK 3 : 2693), n.
och älllbare (-äre), m. [Fsax. embar, ember] L.
ämbar; äfven ss niåttsbeteckning. ii byttu i saa ii
ämbar SD 3: 759 (1316). skulde in i skrinit eeth
ämbar alf renasta gwll ST 300. ib 301. hadhe jak tw
ämber full mz bläk . . . jak kunde thz ey scriffua
för tiik RK 3 : 2692. swartasto dyäfla ingutu af
bränn-andorn ämbarom (situlis) brännande brännestens lugha
eldryk ok wällande bly i thera mun ok bwk Su 460.
ib 126. scal man taka smidiosindhir thry stykke oc
|äggia j eldh oc göra thz glödheet läggc sidhan först
eth stykke j eth ämbar oc lathe ther j röt wiin ellir
starka ätikio oc säte föthirna ther i ämbarit LB 1:
98. tag eth fath med helle knop, och eth embar
gamalth ööl ib 7: 46. han staal en ambäre öl BtFB
1: 222 (1508). jak är honom skyllogh c ämbar (cados)
olia MP 4: 154. Jfr gul-, vatii-, vatns-äinbar.
äinbite (em-, -bitte. -bete. -bäte: -batena
MP 4:153; -bätit ib. -bäthe ii), n. och ämbit (em-),
n. [lsl. embætti. Jfr Mnt. ambacht, ainbetj L. 1)
tjenande, betjenande, tjenst, arbete, sigher iak tik
petro-nilla . . . stat opp oc thiäua os, oc iämsköt stodh hon
opp, holbrigdha, oc tiänte them, oc nar ämbetet ällar
tiänisten war fulkompnat, bödh sancte pädhar hänne
gaa til sywka sänghena igän Lg 331. hon giordhe
alt thz ämbite som i stekarhuseno sculde göras KL
302. han . . . blygdhis ey at ydhna smälikit äm-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
