Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - ängsilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
änasilsp
1130
ängslan
ängliska viktogha nohila SD KS 2: 70 (1406). for fiwrtan
ängelsca nobila ib 556 (1412). ib 683 (1413). j swadana
mynt at fyra swenske marc göra fult fore en
ful-wiglitoghan engliske nobel F/I 2: 70 (i430). ther til
galfuo the oss en swaran ängilscan nobil ib 3: 132
(1448). swar iingilskir nobil för halffompte mark ib 34
(1443). — änglisker pänninger, Engelskt silfvermynt.
ban (den hel. Thomas) . . . gaff hwarium thera . . .
fyra ängliska päninga (argenteis) Bil 787. — särsk.
engelsk, sterling (se nedan), swadant mint, som nu
gaar ok giildir i östergötlande, som Äru thyzske ok
gotniske ok säliindzske iinglisko püninga SD KS 2: 854
(1414); jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 843 /.
tyughu marchir gutnisca oc Knglisca pitningga, swa
gäua, at hwarthera gar foro siäx sina päningga i
östergötlande ib 3: 12 (1415). atta march Knglisca püninga i
swensko tali ib 224 (1417). — substantivt. a)
Engelsman. hedhne män . . . kalladho . . . annan dagli
diem solis, aff solinne. som wi kallom än sunnodagli
eptor waro ganiblo maalo som t.hydbiske oc ängliske
halda än MB 1: 68. thz mykla götz konung cristoffer
lo th taka fra cngilska oc hollendäre BK 2 : 7741. ib
7308. b) [Fdan. ængilsk] Engelsk penning, engelsk,
sterling, foro fyrethigo mark hwitha ängilska SD KS
1: 6 (l40l). — särsk. ss benämning på ett visst i
Danmark slaget mynt (urspr, och i regel af silfver). Jfr
llauberg, A ar b. f. Nord. Oldk. 1886 s. 163 /.,-
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 838 /. thet jak gälsky
11-oglier itr warra frw ok sancte birgitte klostre i
wadz-stenorn siäxtighio mark pänuinga i thyszkom, gotniskom
ok säländzkom änghliskom at bereedha, swa som thre
hwita thyzka püninga for ön öre, fira gotniska for
en öro ok fira änghliska ... for en öro SD NS 2:
434 (1411); jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 843 /.
swa ath tre thydiska örtogher äller fyre siälenske
ängliske älla gotniske ganga for en öre ib 492 (1412).
swa dana mint at fyre ängliske göra en öre ok thre
thyske hwite en öre ib 3: 90 (1415). ib 91, 229 (1417)
o. s. v. en ny dansk ängilsk for twå penninga. en
gammal ängilsk for tre penninga GS 52 (1453). c)
n. Engelskt kläde, en alin ängelst GS 51 (l450).
iingsilsc, se ängslilse.
iingsl (ängxl. ängxel), /. [Fdan. ængxil] 1)
trångmål, vedermöda, nöd. wij liggie her lnet store
ängxel pa saamptte kost och tXrnig FM 291 (1506).
2) ängslan, ångest, oro. bewisandis allom sins hiärta
ängxl (amaritudinem animi sui) MB 2: 186.
iillgsl.1 (ängxla. änsla), /. 1) nöd, lidande,
qval. fore owir måtto likanians änslo (angustia) Bir
1: 32. nar hon saa mik staddan i tholikom
obrygdh-ilsom ok vansami ängxlo Su 395. ib 394. 2)
ångest, ängslan, for sorghinua ok ängxlonna mykylikhet
Bo 204. thänk nw hwat stoor siälinua hans ängxla
(angustia) oc quidha är ib 186. Lg 3: 419. — iillgslo
flllder (ängxlo fullir), adj. ångestfull, pinsam.
hwat ängxlo fullir (anxia) thänne skilnadhin är Bo
213.
ängsla (ängxla. änxla. engxla. angxla.
-ar, -adhe), v. ängslas, bekymra sig. thz tliin sinne
offwirgaar . . . antwarda thz gudhi oc änxla ther
enkte om MB 2: 332. — ref. ängslas, 1)
tryckas, ansättas, besväras, ban angxlas aff fatikdomenom
Bir 3:64. nar ban augxladhis (anxiabatur) aff dözsins
tbrange ib 445 . 2) pressas, tvingas, drifvas,
bör-iadhe iak til at äugxlas til dödzsens stridh (factus in
agonia) Su 28. nar han (o: ondir man) angxlas til
giri . . . bitz aff wredhe oc smittas aff skörlimnadh
. . . thz är diäfulsins pino oc äucrdhelica oro tekii
Bir 3: 97. 3) tryckas, känna tryckning, känna
vånda, tha ängslas hjertat LB 3: 41. — vara i
trångmål el. nöd, pinas, våndas; vara i ångest, hon
ängxl-adhis mykit thy at hon gat ey andas gynnm munniii
KL 66. tliri diäkna gingo til paris j myklom storm
ok thordyn ok lygneld ok riigne ok dröfdhos mykit
alf thy ok ängxladhos ib 72. nar hon saa han swa
pinlica thrana. oc ängxlas. grata. ok döii Bo 204. swa
möddis hon ok ängxladhis som ban ib 201. swa briudir
diäfwllin altidli ok ängxlas (augustiatur) j sinne
ilz-sko Bir 1: 188. synis thz them swa som the satin
mällan stingande gadda älla thörne ok ängxlas j liwarre
stund ib 42. meer angxladhis ban alf kötzsins
siuk-dom ok hiärtans dröuilsom än aff sins atirlüsara pino
i’i 3: 445. nar hiighin angxlas (angustiatnr) aff gudz
ranhedliir ib 2: 30; jfr 339. ■— pinas af, känna leila
vid. med inf. hiighin angxlas at ägha världinna
(an-gustiatur mens possidere muitdum) Bir 2: 224; jfr 339.
en man iingxlandis at liwa fore likamlika genwärdho
KL 52. ey skulum vi itnxlas at höra gudz ämbete MP
1: 52. — ängslas, oroas, blifva ängslig, blifva orolig.
nar ban . . . angxlas ey alf dröuilsom vtan sätir allan
sin vilia oc licamma j gudz vilia oc skipan Bir 2:
229 ; jfr 339. bon . . . ängxladhis mykit . . . j sinom
hugh VKR v. Lg 80S. ängslas ... ey vm gudh wil
plaglia thic i likamanom KL 241. then tidli ban kom
til brunnen iingsladhis ban mykit. thy at han hafdhe
glömt repeno oc fik ey watuit ib 294. ängxladhis
(anxiabatur) modhorin swa som vtan alt hop Bo 27.
ängxl-ailes ban storliga oc räddes MB 2: 243. nar josep
. . . hafdhe vndirstandit mik vara hauande vndradhe
hau ok angxladhis (anxiabatur) reknaude sik
owerdh-oglian at byggia mz mik ok viste ey huat ban skulle
göra Bir 3: 159. — vara ängslig el. orolig för, frukta,
med at åtföljdt af negation, jak war . . . mykit
änxlandis at iak ey wanlika tigdhe (anxia ne forte
silerem) the tliing hulkin som iak häldir hafdhe
sk ulit tala Bir 1: 26. 4) vara ängslig el.
orolig för, med bekymmer tänka på. nar . . . sancta
birgitta vmsörgendes engxladhes liwem (sollicita esset
de persona qute) hon seulde faa til samfölgiäro . . .
j siva longo pylagrims färdli Lg 3: 527. — med
ovisshet el. undran tänka på. tlienne samma brodher . . .
tilböriade at äugxslas (resumere) widli sik siiilffuau
huat ban seet oc hört haffde Sn 264. — bekymra sig
(med), hafva bekymmer (för el. om), nar ban latir
hiighin angxlas j fafängom thingoni ok dröuilsom
(anxiari supervacuis et tribulatioiiibus pertnrbari) Bir
2: 321; jfr 339.
ängslan (ängxlan. ängxslan. engxlan), /
betryck, nöd; ångest, ängslan, ängxlan (angustiæ) oc
bedröffwilse daglier MB 2: 196. huat ey seer thu
dödzsins ängxslan som mik twingar Su 239. o hiärtans
ängxlan (angustiæ) ib 43. ii meer oc meer ökades
hans sorgli oc ängxlan ib 159. ib 108, 264. — ängslan,
oro, fruktan, alf störste jubyrdis ängxlan (tremore et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
