Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - öre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
art. dat. sing. ÖrenOm SD KS 3: 529 (1420, pà två
st.), örnom (jör Örenom ?) ib 1: 359 (1404, nyare
afskr.)), in. [Isl. eyrir. Från Nnrd. språk upptaget «
Mnt. under formerna nr, ore] L. 1) öre, en
åttonde-dels mark. ss vigtenhet (äfven i fråga om myntvigt).
jak hawer hanum vilt . . . ena sylfskedh aff ii [2| öra
lödhugha SD KS 1: 673 (U07). thu haff een ärlik ]iosa
full tlier ij hundradha öra gull (C aura gulls) FI n79.
— «’ latiniserad form. liabeat . . . x. horas argenti
SD 1: 402 (l26l). saluonj . . . conferiinus niansum
ualenteni. xiKcim oras ponderatas ib 443 (126S). 2)
öre, en åttondedels mark. ss myntenhet, firi tolff örit
SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib B: 375 (1344. nyare
afskr.). firi þre öiä ib 637 (1347). firi twå örä ib. for
en öre ib. fore halwitu flr– ib. enä k" som witrji itr
tolf örä ib. sa at spau myill xij ore gält RK 2: 7446.
böte iij öra TB 73. böte i ombetet een ore SO 150.
SGG 105, 10«, 107, 108. SEG 112, 113, 114. lägghia en
öro wth SO te. inghen mwrainostere derffues mera
thaga i sith nrbeyde än sex öre foro liwart thwsandh
tygel ib 87. skal mwrnmestnren om dagen ha|fua twå
öra medh math ock ööl jn til wickclssmessan ib. ib
72. för i [ij öre öl BtFH 1: 200 (1509). nu stiäl man
til (till belopp el. värde af) ii öra päninga hänge fore
stiäl [man] til en öra misthe huud ok öron stiäl man
minne än til öre misthe hudhena MEG (red. A) 54.
ib (red. B) 59. stiäll man öre ellir öris wfirdh miste
liilf sith fore stiäll man halfuan öre miste hudh oc
öron stiäl man minna iin halfuan öre oc tho till fyra
päninga misto hudhena EG 63. böthe i koinpanijt tol|f
öre peningha SO 31. böthe . . . iii öre päninga SEG
118. ib 115. the giffua . . . xv öre penninga 1 örtug
mynne BYH 1: 258 (1455). haua . . . tolf örä pänningä
af fataburn til lön SD 5: 637 (1347). giäldskuldugher
. . . attä march ok 1 orä swänskä pänningä ib 6:
149 (1349). gafuo the mik til vilda tolf öra redho
swenska päninga af thy minteno som nw gaar her
1’lkeno ib NS 1: 8 (l40l). hundradha mark päningga
äpter thydhist tal, swa ath tro thydiska örtogher äller
fyre siälenske ängliske älla gotniske ganga for en öre,
soin fordhom war gangande i swerikis rike ib 2: 492
(1412). bereedha . . . thre hwita thyzka päninga for
en öre ib 434 (l4U). fore attatighi marker oc xix
ören (troligen för öra el. öre; -en i ören återgifver
här upplöst förkortning) swenson ponninger ib 1: 69
(l4oi). en attung jordh, som afganga thre thynn korn
oc iij ore pänningcr ib 685 (1407). fore hwilka
for-screpno päninga summo iak honum säter ... til en
. . . wissan pant thenne min godz . . . ena qwärn . . .
som skyldar twå öra miöl, item bredhagardhen som
skyldar siex öra peninga . . . item broagardheu som
skyldar ena halfua march, oc et thorp ther vnder
ligger hart när som skyldar thre öra ib 257 (1403). ib
2 : 357 (l4li). för fyretyo march rede peninga, fäm
räüisk i örnom ib 1: 359 (1404, nyare afskr.). fore
Ixxx mark, iiij räfflisca i liwar öra ib 2 : 80 (1409). ib
404 (1411, gammal afskr.). fore xij mark gotniska ok
titzska, iiij gotniska i öienom ok iij hwitha örtoger
ok i örenom ib 3: 529 (1420). eth hal|ft tymber aal
fore xij öro gotniska BYH 1: 258 (1455). en gard j
skilaberga giffuer xij öre swenska jtem 1 g&rd heter
snxtorph giffuer v öre gotniska . . . jtem i sundzmala
Ordbok II.
1 gard v öre gutniska ib 257. j vppaby iiij gardha
tho gi|fna xv töner kom ij spen mynne xv öro
penninga 1 örtug mynne jtem j grinna ij gardha renta
iiij töner och ij spen korn ock v öre jtem j
östra-syrista ij gardha renta iiij pund korn x öre oc ij
örtug ib 258. hon (Margareta) . . . lagd lie eu skat a
Sverige swa aff huar stube xij öre stokholms vtgiffua
UK 2: 57. kännis jak ... salt hafwa . . . knwt
niclissnn vt öres skypan i liomblasäther liggiandis SD
KS 3: 529 (1420, Skärkinds härad)’, jfr Öra sklpnil.
— i latiniserad form. xv. horas vsualis monete de
ipso claustro ad uite sue necessaria percipiat
an-nuatim SD 1: 393 (i259). xtii ore denariorum ib 494
(1275, gammal afskr.). x ore deuariorum ib. ut . . .
cuilibet cauonico re>identi ora denari"riim. rui]ibet
saeerdoti. vicario dimidia ora . . , <b- b-ms episc pa
libus depuleutur ib 569 U28o). 3j = örislnud.
foro thry marilandh jordh, enom örä iiiiiiue SD KS
1: 60 (1401, Uppland). hawa . ■ . wpbwrit . . . xj
örtogher landh jordh i gilberghom i garnbosogkn, vj
ore nämarsth swdhra lanzlwtheuom oc swa the for:da
xj örtogher tlier näär ib 2 : 88 (1409, Uppland), ib 121
(1409, Uppland), ban hafdhe fanghet frälsa jordh sex
ore för sex ore skatta jordh ib 683 (1413, Uppland).
— i latiniserad form. pro duabus marcis terræ &
sex oris in westby SD 1: 449 (1269, Uppland),
man-siouem haraby viginti oras & vnani terre continentom
recepisse ib 472 (1274, Uppland). 4) ss
rymdmåttsbestämning (för säd och mjöl). Jfr Falkman, Om mått
och vigt l: 291 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1:
246 f., 746 f. ena qwärn . . . som skyldar twå öra
miöl SU KS 1: 257 (1403, Vestergötland). — i
latiniserad form. (6) ore ordei Svenska Riksarkivets
Per-gamentsbref 2: 9 (1883). i) penning, penningsumma,
penningar, farandä är fiistir öre GO 125. ib 948.
glömdir är guldin öre ib 444. 6) pl. penningar och
annan lösegendom, saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra
(för full betalning) SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.).
— Jfr almiiuuings-, bot-, giirningis-, half-,
köp-, lös-, sak-, stigli-, tomt-, vi|><»rlags-öre,
äfvensom ful-, lialds-, tomta-, varþ-örar. —
öra bol, se öris bol. — öra bot,/. L. Jfr öris
bot. - öra land, se öris land. — öra skipan
(öre- SD KS 1: 446 (UOb)), f. jord för hvilken i
arrende betalas ett öre. sampswijk oc the godz tlier till
hörn, först bergabodha alt vthaii en öra skipan SD KS
1: 423 (1405, nyare afskr., Tjust), ib 446 (1405, Tjust). Jfr
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 243. — Öris bol
(örezbol), n. [Jj’r Fnor. v aura bool j krasse kiærre
... ok vi aura bool j skorene . . . halft xi øyris
bool i þorpe SD 3: 699 (1325, i vidim. af 1387,
Bohuslän)I jordegendom eller jordrymd för hvilken
ursprungligen ett öre erlades i afrad, liabere predia
ecclesie do etlæschogh in wazændæ, orezbol in
clun-duryí, ørezbol, iu grtryi ørtoghæbool. et in auangen
ørt.oghæbool SD 2: 623 (1310, Dalsland). Svenska
Riksarvhivets Pergamentsbref 1: 507 (1381, Öland). Jfr
(sex) örabool Falkman, Om mått och vigt 1: 169 (1370,
Öland). Se Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2
uppl., s. 166 och Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 243,
pà hvilka båda ställen ordet anföres från Kjudungen.
Jfr för öfrigt Styffe, anf. a-b. t. 213 och Falkman,
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
