Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - örlögha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örlögha
1179
örn
folk. — örlögs gudh (örlöghs gudher), m.
krigsgud, mars var örlöghs gudher hedhna manna
nil 926. Jfr örlöghis gudh. — örlogs man
(örligx- MB 2: 274, 276, 277. Örlix- bi 41.
Ör-legx- MB 2 : 347. orlix- Di 12), m. [Fdan.
orlogs-ln&ii. Mnt. orlogosman] krigsman, krigare, stridsman.
mars var örlögs man (får örlögs gudh? Bil örlöghs
gudhor 926, Cod. C örlöghis gudh ib) Bu 9. war herra
iir swa som örlöghs man (vir pugnator) MB 1: 317.
skihkadc konungin chendebeum til höffdingha owir
skepin och fik honom örligx uiiin til landha, badhc
fil flöt oc hilsta (constituit rex Cendebæum ducem
ma-ritimum, el exercitum peditum et equilum dedit illi) ib
2: 276. ib 274, 277, 347. han war mykcn orlixman
(bardagamair mikill) Di 12. han war ängen örlix
man ib 41. Jfr örlöghis mail. — örlogs miire,
n. krigsrykte, krigsnyhet, örlöghs märe äru dödho män
ok särö GO s«5. Jfr örlöghis miire. — örlogs
rop, n. stridsrop, jak hörir bardagha tywt oc örlögx
rop i tiällomen MB 1: 345. — örlogs sak (örlegx-),
f. krigsorsak, anledning till krig. hwat brist äller
örlegx sak är mällan os MB 2: 106. — örlögS skip
(örligx-), n. [Ä. l)an. orlog(s)skib. Mnt. orloch-, [-or-loges-schip]-] {+or-
loges-schip]+} örlogs fartyg, krigsfartyg. haffwir iak
sampnat ... til syös örligx skip (näves bellicas) wäl
bemannat MB 2: 274. — örlögS tillio, m. s/ridslid,
tid för kamp och strid, tik före staar än örlögx
timon (tempus pugnandi) ey kom än timen at horras
Su 145. — Örlogs thankn, m. tanke pr! krig, krigisk
tanke, ij örlöghx tlianka äst thu wänder Al 6053. —
Örlogs vaghn, m. stridsvagn, siäx hundrath
en-walda örlöghx waghna plaukadha mz borgher fulla mz
folke, oc alla andra örlöghx waghna som i egipto
lande waaro MB 1: 315. ib 316, 318, 319. Jfr Öl’lÖgllÍS
vaghn.
örlögha (or- Di 86, 115, H6. -logha. -lig(h>a.
-ar, -adhe), v. [FJom. o. Ä. Dan. orlege, -logo.
Mnt. orlogen, -ligonj föra krig, kriga, strida, takin
idar ... en for man pär a kronunu vägna örloghar
Bir 4: (Avt) 185. ib 2: 261. hans sid war sa, athan
wilde al I ti id örlöga Di 29. the orligado i pullia ii 116.
alrikir konunger . . . sngdho sik örlögha widh roniara
ok ey widh gudhz apostolos Bil 646. hans brödher ...
örlöghado a moth hanom ib 756. en riddare ... spordhe
til enn spakonu vin thäs rikesins män skullo örlögha
ok stridha mot knnungenom älla ey Bir 3: 396. MB
2: 155. RK 1: (sfgn) s. 171. en hertoghe ...
ör-löghadho fast gen sinom brodher Bil 772. örlignde
han vpa melias konung Di 29. ib 86. ban orligade vpa
et land som talinge land kallas ib 115. the örlöghadho
oppa iudhana ST 345. ib 34», 502. Lg 3 : 344. örligade
lian pa stadhen MB 2 : 240. ib 248, 261, 278. the hednä
ürligä in j hans land Va 45. — strida, kämpa, hua
som wil manlika örlögha, ban skal sik göma för ofåto
ok ofdrikkio KS 81 (200, 89). jwdhana giordho . . .
syna skärma motho tliem. oc örligadho swa j mangha
dagha MB 2: 239. ib 170. — ;>art. pres. krigisk, mz
mik är örlighande dygdh (virtus bellorumj MB 2: 254.
örlögh anbudli (örligh ambodh), n.
krigsredskap, krigsmateriel, örligh ambodh the mz siik haffua
RK 8 : 3625.
örlöghe (-loghe. -lege), n. [lsl. orlygi. Mnt.
orloge, -lego, -lige, -låge] krig, strid, opuäkkia örlöghe
ok stridhe (movere leila) Bir 3: 441. for rikosins värn
ok hedhningana striidh ok örlöghe (impugnatione
pa-gannrum) ib 466. the som ey kyndogo waro vppa
cannneorum stridher äller örlögc (non noverant bella
chananceorum) MB 2: 75. ib 81. spöriandes om
örlöghe oc herrskapp LfK 164. ban haffdo swa dana
grofft örlöghe oppbögynnat Lg 3 : 303. tz teknar . . .
mykyt örlege LB 7: 84. Jfr örlögh. — örlöghis
henvapn (örlöghes-), n. benhnmesk. vnum par
ørløghes benwapn cum wapnsco SD 4 : 710 (1340?). —
örlöghis folk (örlogis-), «. krigsfolk, med storo
maktli och geffth örlogisfolk HSH 19:115 (1506). the som
blanda oc börya osämyo j blandh hären, snllanärana»
äller örlögis folkith PM 30. Jfr örlögS folk. —
örlöghis forman (Örligia-), m. krigshefilhafvure.
han . . . kallade saman alla syna . , . yppersta örligis
formän MB 2: 146. — örlöghis gudh, m. krigsgud.
fiärdha dagh kalladbo the dirm martis, »om wi kallom
tiisdagh, thy at han dyrkadhis fore örlöghis gudh MB
1: 68. Lg 926. Jfr örlogs gudh. — örlöghis
lliiilmbcr (örlöghes-), m. stridshjälm, me . . .
in-gi-maro ragwaldsson . . . assign.isse ... vnum ørløghes
hiælm SD 4; 7io (1340?). — örlöghis man
(örle-gis-, örlighis-. orloghis-), m. [Mnt. orlogesman]
= ÖrlÖgS llian. gudh siälwer skipadhe alla örlöghis
men kring om sit hws MB 1: 385. ib 432. than
orloghis man (bellator) som vtgingo äptir sins herra
budhi til stridh Bir 2: 66. örlegis män haffwir iak
sampnat ympuit badhe til fota oc bästa Mil 2: 274.
örlöghismän skulu tora sea manna blodli KS 81 120I,
89). godhom örlighis mannoin skal wara dighr hlyghd
flya ib 82 (202, 89). Bir 3: 116. PM b. narsetus war
vm then thima bezste örlöghis man Bil 707. ib 926.
alf effrnym konto starkaste män til striidh, oc bätzste
örlöghis män aff allo iacobs köui MB 1 : 266.
astund-ande at göra aff honum min örlöghis man til gudhz
hodhir Bir 3: 412. — örlöghis miire (örlöghis-),
f. = örlögS miire. slik er örlöghis märe RK 1:
3151. — örlöghis llödll, n. krigsnöd, krigsolycka
ath thz (riket) bliffwer rolikith fran örlögis nödli
PM 1. — örlöghis vaghn, m. = örlogs vaghn.
ST 335. — örlöghis vapn (-vakn), n. stridsvapen.
bewänkte mz örlöghis vaknom MB 2: 127. i för tik
. . . swa soui kämpe örlöghis wapu Su 31.
örmylia, se lirmylia.
örniynd, se urmynd.
Örillärke (-merki), n. tydligt märke; gränsmärke,
råmärke, in cuius spacij medio signum aliquod
eui-dens statuetur. certum ormerki ad orientem inter
brynnulfum & monachos per socula futurum SD 1: 228
(1222-30). ne de cetero possessio crac ullam patiatur
calumpuiam. omnia eius ørmorki distincte & per
ordi-nem in preseuti nostro priuilegio declnramus ib.
pri-mum ørmerki westanwart oc sunnanwart. lapis in
bodanes sandj ib.
Örn (pl. -ar), m. [lsl. örn] örn. en örn varþe
þera lik Bu 527. öruin flygher fughia högist Bil 157.
ib 306. Bir 1: 51, 2: 50. MP 1: 71. MB 1:’ 359. litt
ban opgräwn sins fadhers liik oc skipte bwkin mällan
thryhundradha örna ib 18. iiwilkin tima thässe alle
örna , . , koma alle ater saman ib. ST 290, Al 1628,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
