Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alzvaldoglier
16
and
alzvaldogliet (-walloghet. -wallugheth MP
6: 65), /. allmakt, tha wthräkte äronna konwnger
sinna alzwalloghotz handh Mecht 41.
aliiggia, v. L. pålägga, påbjuda, forbiudhum wi
warum fogatum oc ämbitzmannum at nokra handa
alaghor, skat eller beskatning . . . vpa for:da kirkior
closter klärka, thera bion öller landbo aläggia eller
kräffuia Svartb 465 (1457).
aliighll ("ir), /. L. pålaga, aleghner, som
bönderne iimän þ&n tymän widortaka Rydberg Tr 2: 246
(1357).
aländsker, adj. Åländsk, ij (2) alensskar stwgwr
HLG 2: 63 (1518). eth gamalth nyderröth alensth
hwss ib 103 (1519). gaff jach vtli aalenskan grwnsten
Tij (7) mark ib 105.
*alära, f. eg. god årsväxtt (jfr aläre 1: 32);
godt, gods, rikedom, tha han kom thiit fan han for
sik aläro nogh (motsv. ställe i den Fnorska
bearbetningen har: hafíe alla luti . . . ærnna oc gnoga^)
Prosadikter (Barl) 43.
*aiu? (pl. -er), m.t [i. Ny sv. A 111. Sv. dial. i Finl.
dm, "ett mått lw om 60 lispund"] ett visst mått hö.
Jfr Dahlgren, Glossarium 1007. 5 åmer hö Urk.fr. 1504
(enl. uppgift af Riksarkivarien E. Hildebrand).
»aimil garnera (-adher), v. [Fr. amalgamer]
amalgamera. gwl malith mädh qwekselff j[d est]
ainal-gamerath, äller sel ff amalgamerath PMSkr 436.
*ainauail, f. kraf. STb 1: 42 (1476). SJ 2: 34 (1477).
"ambra, f. ambra, (svart) bernsten. gagates . . .
är twäskona, tliet andra kalla succinum kallas rä|f,
oc annath är swartli oc kallas ambra (a multis ambra
nigra appellatur) j[d est] agath PMSkr 475. Jfr
agat.
*ameu, ti. amen. fadhir war . . . fräls* os af illu.
amen SvB 3 (senare hälften af I300-<nfef). gud . . .
läte han leuge mz oss liffwa ther wy vi]iom i dagli
konungs nanipn giwa hoffmon ok bönder alle saman
öpto ok sagdho alle amen RK 1: 4501. Jfr amen är
hwatzsko gredzska ällir latina, wthaii thz är hebreisth
maal SpV 577.
*ailligdali sten, m. [Jfr Lat. amygdalum, -us]
mandel. PMSkr 344.
amilina, v. påminna, the ordhon mana mik oc
aminna wpa mankönsins aterlösilsa gärninga Mecht 93.
thätta ordhit incarnacio . . . manar mik oc aminner
for tliäii kärlekin om hwilkin iak wart leynua brodher
ib 99. thätta ordhit nscensio . . . manar mik oc
aminner mz (för mik tliäs at (admonet me quod) iak
är wordhin människianna forspräkare ib. — refl.
aininnas, påminna sig, minnas, med dat. mädh
modh-erlighom kärlek ... mz hwiikom bon allom amintes
Mecht 306.
åminne, «. minne, åminnelse, swa mäktogha ok
mil|a jomfru minne ällir åminne (tanta virginis
me-moria) SpV 182.
aminnilse (-minnelsse. ammynnilse),«. ting.
och pl. L. 2) minne, åminnelse, åtanke, görin thät j
mith amimielsse MP 4: 79. war härra wil thätta
aininn-elasit ok kärleks teknit aff oss liaua ib. wm prims
thima tha hon war j the aminni[l]sen, liwru härran
jhesus j them thimanom stodh for domarenom Mecht
68. — föremål för åtanke el. betraktande, skal hwar
en kränker bidhia . . . atli thäiine book wardlie for
honom läsin, til hans ytthersta aminnilse SvKyrkobr
257. 3) minnesbeta, varning, at hon (den brottsliga
qvinnan) skulle liaffwa noketh till ammynnilse och
sleppe ey swa wnepstli for swadena germngha JTb 98
(151S).
anima (ama: -an Skr t Upp b 265; -or ib 264),
/. L. amma. SkrtUppb 264, 265, 272. — -ammO lön,
fi. pl. t amlön. SkrtUppb 272.
"amma (-ar), v. [Jfr Mht. ammeu] amma. swa
som godh fostir modhir amma oc vpfostra sit barn
likamlica swa skal gudheligh mäiiniskia audelica
vp-fostra oc anima ionifruiiiia son ihesum j sino Märta
SkrtUppb 267.
"ampillglas, ». glasflaska t sila tbät oc göm j
enom (för oao) ampwl glas PMSkr 395.
ainsterdamsker, adj. — »>. anisterdamst
(-dampst), tyg från Amsterdam, swa mykit swartli
amsterdanipst ath hwarthera faar ön kaapa och en hetta
aff SJ 2: 106 (1487).
aniynne (aaminne Svartb 81 (1347)), n.
åmyn-ning. Svartb 81 (1347), 457 (l455).
ainäla, v. klandra, tadla. ängin thera tol|f är
wärdher at amälas Prosadikter (KarlM) 272. ib 273.
amiile, n. klander, förebråelse, bestraffning, tha
mon tu fa amäle (àmasli mantu få mikit) Prosadikter
(KarIM) 318.
all, f. [ltl. önti] L. arbete i jorden om höst el. vår;
särsk. höstarbete, and, skörd, höst. om antiena köris
vt aaf städerna alt thz fatikt folk som orka ärwoda
at hiälpa bärga in sädena Saml 6: 175 (1495).
nnama (part. pret. anamen Troj 287, 291), v. L.
1) anamma, mottaga, part. pres. mottagande,
mottaglig (för), med gen. o menniskieniie siel . . ,
helg-hetzsens auaniande (beatitudinis capax) Budde 163.
2) mottaga (i sitt hus el. i sitt land). Troj 287, 291.
fi) åtaga sig. abbatissan täucke . . . altiidh at bon
haffuer anainat at styra for siälonien FOVkl 215.
— nnailia igen, återtaga, bödz hen rik person . . .
ath anama sin onda miödh igen STb 1: 388 (U82). ib
2: 46 (1484), 127 (1486). Jfr igen auama, äfvensom
ater anama.
ana 111 are, m. den som upptager el. åtager sig (ngn).
o herra gud|i som äst altidh iomfrwiinag marié
ana-mare (susceptor) oc ära JMO 38.
anailieliker (-lig(h)en), adj. 1) mottagande, med
gen.t thänna gudz ödmiuka tiänista qwinna
åstundad||e (ik wara anamelika thiin (för thäs?) hälglia
anda (receptaculum spiritus saneli) Mecht 101. —
mottaglig (för), med gen. wardha anamälighen minna
iiadlia (gratice misericordiæ divinæ capax) Mecht 335.
ib 147. 2) lätt att uppfatta, tydlig, nar grecana
thz fyngo see gaffwo the anamoligeii (perceptibilia)
tekn j gån atli the wille gerna sanitykka troyaners
wilia Troj 250. 3) passande, lämplig, tideu . . .
synes nw anameligen (acceptum) june wara at wij
wäudom wara händer tiill wapn Troj 42.
anbn]i, ». Jfr iärn-, läkiara-anbudli.
*anbudhning, /. utrustning med redskap och dyl.
bosörghie Askarana oc alla embitzmäii med theris
an-bwdhning Arnell Brask Bi1 28.
and, /. and. ath jec skulle ta ga suwffuot som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
