- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
27

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aterledliilse

57

aterskiuta

baka el. återför, ath[e]rledharen til f&dhernis landlt
SvKyrkobr 324.

’aterledllilse (-else), n.pl.1 återförande, bed Ii is
the bälgha kirkia . . . thänna atherledhelsen
SvKyr-kobr 328.

*aterlefiiiiig (-leeffningh), f. qvarlefva,
reli-quie . . . hälgadoma atlier leeffningh oc affslap GU
C 20 t. 521.

*aterleta, v. åter uppsöka, ban wärdhoghadhis
äpther nidhorfallit oss swa wälwilielica atherleta
SkrtUppb 72.

aterleva, f. — pl. qvarlåtenskap. ban giorde oss
fulmektige at skiffta hans aterleffwor j gudz äre for sin
oc alla cristnä siälä Svartb 518 (1474). — Jfr fiidlipr-

uis aterleya.

aterleva (impf. -liffdhe Mecht 95), v. qvarlemna.
Mecht 95.
aterlevare, se aterlönare.

*aterlika? adv. qvar, i beredskap, i ordning? hörde
han sielffwor saker och klagemåll, hal]endes annett
örett medli andro liandene, lUherliclia säyandes sigh
gönie thet örett, tliill att liöre liwadh then andre
swaredhe på hwilken klagedcs (dicens sese alteram
illam integram seruare diuersæ parti) PMSkr 705
(senare afskr.).

*aterlop, n. återfärd, hans atlierlop war til gudz
säte SvKyrkobr 333.

*aterl0vilse, /. löfte, atirloffwilsinna
(repromissio-nis) landh ällir loffwadha landhit Sp V 403.

aterlykkia (-lioka. part. pret. ». -likt MP 5:
165), r. tillsluta, achilles lat dyrliga henne (grafven)
àterlicka Troj 145. hwro länglie hymerikit skuldhe
staa atirlikt MP 5: 165. — spärra, afskära, hindra.
mz sinne göino atherlykkia (intercludunt) the owinsins
tilgangh Sp V 7.

aterlüu (pl. -löner SvKyrkobr 217, 219. -lönä
ib 177, 18l), f. återlön, lön, belöning, embetens
Tord-oghet eller ok voldzsens vordoghet the tilökä
mann-enom jnga aterlön när gud||i SvKyrkobr 181. swa
mauga faa the äronne aterlönä huru manga sielä the
til gudhi dragha ib. giffs godhom longt liff ther til
at thores aterlönä sculi öökäs ib 177. räthuisa manna
sieler . . . see ok vitha allars there forsciildan ok helga
aterlöner ib 217. ib 219. Jfr ]agha aterlön.

aterlönare, m. vedergällare. nar som tliän tliakir
aff liöxsta athirlewarenom (för -lönarenom; remune
ratore) sill lön foro the godha gärninga, som ban
giort baffwer Sp V 261.

*aterlöllilse, /. = aterlön. människionna
sam-with är antiggia domsi[n]s ällir athirlönilsenna stadhir
Sp V 435.

aterlönter, p. adj. Jfr oaterlönter.
*aterlÖpa, v. löpa el. skynda tillbaka. SkrtUppb 21, 88.
aterlösa (oter- Svartb 212 (1397)), ». L. 1)
återköpa. Srartb 212 (1397). 2) gudtgöra. the som
mz psaltarum ok bönwni haffdho sino syndor atherlöst
(redemerant) Mecht 38.

aterlösilse, f. återlösning i relig. mening. Mecht
330. SvB 158 (början af WM-talet).

*aterlösirska (aaterlöserska), /. återlöser ska.
thu (Maria) är fulleligha mädh honum alla
wäidhl-inna aaterlöserska SkrtUppb 370.

aterlösn (aather-. -lösen SJ 2:i»o (1491).
-lös-in),/. 1) återköpande, rätt till återköp. är liokar aff
ininoni äptekoinandom, som tlict sania gotzet wil ater
i släktena lösa, tlia wari honum til aterlösn fore
fämtighi mark ok bundradha swänska pänlnga SD
NS 3: 340 (1418). huilka tre deela som giffne woro
til forma siälakoor, syndagx al mosa, fredagx almosa
. . . frändromä eller vidherboandoni til aatherlösn STb
1: 154 (1478). SJ 2: 190 (1491). afhiindcr jach mik . . .
for:da gard och eghnan gör jach ban . . . niclisa
pink-hana ... til äuerdelika äglio, vtan alla atlilöu (för
atherlösiij SD NS 3: 3S2 (1418). 2) friköpande;
återlösning i relig. mening, tlietta barnit är hiit siint til
jorderikis, . . . mangom til atirlösiu fran äuärdelikom
dödh MP 6: 15. j hans död oc pino war han mik son
dröffwilsinna sorghena oc athcrlösinna (för -lösninna,
redemptionis) Mecht 170.

aterlösna,/. återlösning i relig. mening, för
människionna atherlösno skuld JMÖ 97. ib 151.

♦återlösning (aater- SkrtUppb 349. oter- Svartb
214 (1398), 548 (1486). -lÖSnig SkrtUppb 343. -lÖSnigh
ib. -lösnyngh Sv T 11, 2o), /. 1) (rätt till)
igenlösande, återköp. affhender iac mik oc niynom arffuom
oc vplater jac thet (godset) domkirkione j abo vtan
oterlösning aff mynom arffuom Svartb 214 (1398). ib
548 (1486). 2) lösningssumma. SD NS 3: 613 (1420).
3) återlösning i relig. mening, thätta betracta hwat
thin gudi), liärra oc skapare ledb för tliina
återlösning SkrtUppb 343. gaff han os sik til athirlösnig j
piuonne oppa korsseno ib. älska iliesum christum,
som haffwir giffwit os . . . sina siäl til atliirlösnigli
ib. ib 161, 349. SvKyrkobr 148, 149. SvB 105 (senare
hälften af UOO-talet). SvT 11, 20.

aterilliila, v. tillmäta el. utmäta ss vedergällning.
MP 4: 111. dyäwlon atormäle liwariom pinor äptr
simia synda for[skyllan] Saml 34: 290 (förra hälften
af 1400-talet).

-aterniälning, f. tillmätande el. utmätande af ngt
(ss vedergällning), vedergällning, liar syälin wtkastas
aff kroppinom, tha skal dyäwlin atirgielda henne
skyld-ogha pinor j pinona aterinälning MP 8: 265. Saml 34:
290 (ßrra hälften af UOO-talet).

*aternäninilse (-nä[m]pnilse), ». namn som
ngn i sin ordning harf fadhirs nampn ok sonsins
athirnit[in]pnilse (relatio), thz swarar sik jnbyrdhis
twäfallom kärleke 557.

*ater proppa, v. fullproppa, refercio . . . ater
prop[p]a GU C 20 s. 519.

*aterqvikna (aater-), v. återkomma till Hj.
hafua doct ok ginstan aaterqwiknat SvKyrkobr 225.
rediuiuus . . . atlier quiknader GU C 20 s. 517.

*atersea (-see), v. återse, gud ... liiti tik lykko
ok äro skee ok rune mik tik sköt athersee It K 1
1913. ib 1592.

*at.ersighilse, ». pl. (inbördes) förhållande,
sidh-anna ok endräktoglietaiina söndhirslitilse omwändhir
fadhirsins ok sona unmpusius athirsigilse (relativum,
(för relationemf)) SpV 557.

*aterskiuaude, p. adj. återstrålande. reiiitens . . .
ater skynande GU C 20 s. 523.

aterskiuta (-skyuta), v. 2: 1193. sJciiffa cl. stöta
tillbalca, hålla tillbaka, eu högfärdugli människia, ther

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free