Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedrilglieri
41
begabbare
II 1: 23 (1521)), n. bedrägeri, list. HSH 19: 149 (läOii).
VgFornmt II 1: 23 (l52l).
*bedriiglieri, n. [Á. Dan. bedrægeri] bedrägeri,
svek. Jfr Sdw 2: 1196. eth wederstyggeliget
forräde-riis bedrägerij Troj 246.
*bedriikter, adj. överdragen, överklädd. Se Ark.
J. Nord. Fil. 48: 69. betede thz (o: eth bolete
for-gylth som en sooll) jasonj j mång brynnande waxliws
aff bwlko bedräkta cammaren sken aff gyllene
målningen som en sooll Troj 16.
bedl’öva, v. 2) plåga, myn dottir . . .
bedröff-uis (vexatur) storlie,i alf dyiifflenom MP 5: 206. —
part. piet. bedrövlig, sorglig, j thenne bedröffwade
wärldliiune MP 5: 172. — som bedrävar, som bereder
sorg, sorglig, lat warda bedröftj mik alt thilt som minne
siäl är skadhelikith SvB 70 (c. 1500).
bedl’övil8e, n. pl. 3) bedrövelse, sigha tiva
messor . . , the andra mossona läsna om lögherdagin aff
jomffru maria bedröffuilssom STb 2: 118 (l485). —
*be-drövilsa tillie, m. tid av vedermöda, svår tid.
wär-dogas thu ... at stridha for mik j miiiom
bedrüff-uilsa tima SvB 352 (o. 1500).
bedha (impf’. bedde), v. begära, wil iak . . .
bedlia tet iak helzst v i 1 haffwa MP B: 198. vppa
huil-ket for:ne jena bedde the godo herres breff pa STb 3:
171 (1494). ib 184 (1494). ib. — refl. bedlias (impf.
beddis. biddis SkrtUppb 406; -es HSH 18: 28 (1495)),
v, 1) bedja, begära. SkrtUppb 406. annor smorilsen
Ur thz rödha winyth, ihesu christi wälsighnadhe
blo-dlier ... aff hwilko thu skalt bedhas och bidhia,
littha thins siills än]ite (ex quo petas animæ tuæ
faciem colurari) Mecht 276. ib 32. — anhålla om,
an-måla sig till. med prep. til. beddis sixten olafson til
rikizsins thiäuist SvSkr 1: 19 (iS9o). manghe ware som
biddes til riket HSH 18: 28 (14951. 3) bedjas,
begäras. Se Sdw 2: 1196. — "bedhas i geil, söka återfå
el. återkomma till. bedhas j gen sina opbörian
(repe-tere principium suum) SpV 529.
*bediiare, m. pariscus . , . questor qui clamat in
foro ropande bedhare GU C 20 s. 411.
befäl (beffall. befel STb 3:253 (1495)), n. [Mnt.
beval, bevel] uppdrag, befullmäktigande. mortin
wlffs-son ffuimoctoger pa knuth ffryssz wegna effter hans
äghet beffall SJ 2: 288 (1495). epter hans ogith befel
STb 3: 252 (1495).
befala (befalla: -andis PMSkr 70. befälla
Mecht 138; -fällän Prosadikter 222. beffälla Mecht
285 (på fyra st.), pres. beffallar PMSkr 71. impf.
befool STb 4: 22 (1504). befalladhe PMSkr 72.
part. pret. befeilen Svartb 251 (1412-17). n.
befal-lat(h) PMSkr 23, 67, 84. befälth ib 84), v. överlämna,
anförtro, anbefalla, befällin thera then herren
Prosadikter 222. flere, the ther mins herra konungsens
rätter befelien är j abo Svartb 251 (1412-17). Mecht 138,
285. befaladhe hon siit ja ok sina maght om the sama
jordh ok kööpp . . , niclise sonason ok mathese
al-gotzsson SD NS 3: 622 (1420). bofallat sändnynga götz
PMSkr 67. — anbefalla, giva i uppdrag, befalla.
haffdo kompanana befälth honom sände hwaryom sin
del aff skipsens winning|| PMSkr 84. haffdo the ey
befallath (honom) sända (vinsten) ib. ib 23, 70, 71. STb
4: 22 (1604).
Ordbok.
befalail, f. vård, förvar, sagde, ath thet war j
hennis befalan STb 2: 53 (i484).
befalning, f. — *befalni»ga bref
(befal-ninge-), n. rekommendationsbrev, kom hederligh man
mans hakonsson in for rotte mz eth befalninge breff
aff prior i suderköpingh JTb 88 (l5lo),
befaugin, p. adj. fången. Se Sdw 2: 1196.
*befatnillg,/. proporcio . . . befatuingh ok
iiimpp-nader GU C 20 s. 495.
»beflita, v. göra sitt. bästa. Se Sdw 2: 1196.
beflyta, v. — part. pret. beflutin (beflotin.
beflottin), kringfluten, eth annad beflottet land Troj
294. dre|f meg wäderid jn till eolidem, thz beflwtna
land ib 293. thz beflotna landet ib 304.
befresta (-at), v. försöka, nar the swa mangh
grymhetzsins kön haffdho wppa mik befrestat Mecht 212.
*befrinder, adj. [Jfr Mnt. bevrlln(de)t. beTrundet.
Mht. bevrunt. IIoll. bevriend] rik på släktingar och
vänner, mäktig och inflytelserik genom mängden av
släktingar och vänner, mäktig, framstående? Se Ark.
f. Nord. Fil. 48: 69 f. thenna palamides war en mäkta
drystog örligsman oc en bofrind herre (multa
sire-nuitate vigebat dum esset vir fortissimus et
animo-sus in hello et equestris militiæ multa farna præclarus)
Troj 279.
»befrynda (befrynna. -ar. -at), v. [Mnt. [-be-vrunden].-] {+be-
vrunden].+} — befrynda Sik, 1) befrynda sig.
dön-hoff . . . haffyer sich befryndat met giptamaal met
tlienuä godha män her i landhet FMU 3: 175 (1439).
2) ingå vänskapsförbindelse. Se Sdw 2: 1196.
*befänkta?, v. jfr Sdw 2: 1196.
befästa, v. fastställa, stadfästa, avsluta, jach kan
eij i nagen matthe besinne, hwru jach kan säthie tro
tiill naagen aff the articla eller naagen degtingen pa
tliem befesthe Rydberg Tr 3: 601 (1518).
beföghia (beföge. pres. befög(h)er. part. pres.
befögendes. befogendes. part. pret. n. befögbt.
beffögth. befögeth), v. 1) foga, styra, bestyra,
besörja, laga. gud hade tet saa beffögth SJ 2: 252 (1494).
komme her . .. offtlie inarghe klagomal] mote eder . . .
huilke wij altid venth och besögeth (bör vara
be-fögheth, se Dahlgren, Glossarium s. 57j haffwe i thet
bestä HSH 20: 28 (1506). gudi täss äro värj och lo|f
swa bosöght (för beföglitj haffuer FH 7: 91 (1511,
avskr.). thot gud försth besögher (för bcfögher) ath
vij komo tiil taals ib 98 (1513, avskr.). — låta, låta
komma, giva. besöge (för befögej vij edher herredöme
vothe om the sendinge bod tiil rydzeland FH 7: 100
(1517, avskr.). bediendes edher herredöme thet besöge
(för befögej the . . . er]ige herrar . . . rigxens rad
tiil känne ib 91 (1511, avskr.). 2) förse, oss
beso-gendes (för befogendesj met en sokn i forläiiningh
FH 7: 94 (1513, avskr.). — Av de anförda
språkproven ha de från FH 7: 91 (två), 94, 98, 100 hos Sdw 1:
103 /. upptagits under besörgllia.
beföra, v. anklaga; förtala, belacka, beljuga, thw
haffuer mik befört, beropat ok forta]ith som en
fän-dans skalk, thw wilt micli aff thake äro och röclite
STb 2: 267 (1488).
*begabbare, m. gycklare, narr. vpuexer .,. iblandh
begabbere och gäcker (scurras et mimos) PMSkr 661
(senare avskr.).
ß
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
