Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begära
43
behörilse
begära (begerda: -et STb 3: 307 (i«6)), v. —
begära i gen, begära tillbaka, begära att återfå.
begärer nu almoghon igehn tlien deel ther
sammankommen war HSH 13: 49 (1524, Brask). STb 3: 307
(1496).
*begärdlia (part. pret. begärdadher), v.
insnärja, fånga, wart han optänder j begärelse till
henne oc begärdad j henne kärlig (eius illaqveatus
amore) Troj 293.
bekagh, jfr boliagli.
behaglia (bo-), v. behaga, epter minom cghuom
vilia, swa thet mich allaledis wel bohaghar och
ath-nöyier SD NS 3: 370 (1418). — refl. beliaghas,
behaga, tillfredsställa; träffa in (med), med prep. i. hon
haffde aldrig seth wänare man äu han war som saa
rayket behagades j hännes astwundeliga begäran (sno
afectui conueniret) Troj 62.
behald (beholt STb 3: 64 (l493)), n. [Mnt. bebàl,
behalt, beholt] säkert ställe, säker tillflyktsort, haffue
wald||, tha hans dach vte är, at gaa i clostredh i sit
beholt igen STb 3: 64 (1493). ib 1: 255 (l480). IIP 2:
140 (t«87).
behalda (bihaldä Rydberg Tr 2: 245 (1357).
bi-halla SD KS 3: 110 (l416). pres. ind. pl. 1 pers.
behallum Arnell Brask Biy 50. impf. pl. 3 pers.
ind. behölde BSH 5: ns (1507). konj. behulle
Prosadikter (Sju vise mäst C) 226. part. pret.
behol-len HSH 19: 150 (1506)), v. 1) behålla. Rydberg
Tr 2: 245 (1357). SD NS 3: 110 (1416). Prosadikter
(Sju vise mäst C) 226. — förbehålla, tha behallum
wy os . . . fulla macht fornempda godz wederkennas
vnder biscliopsbordit Arnell Brask Biy 50. 2)
bekräfta, intyga, äpte thy the wildo miith sinom eedh
behalda Gadolin Pants Bi 276 (1378). — behalda sik,
stå sig, begå sig. Se Sdw 2: 1196. — part. pret.
be-haldin, behållen, behaldno pänningar, ren vinst, netto.
aff sama lest smör beliolne peninga vort til swmma
lxxij (72) mark, v (5) skilling, iij (3) peninga STb 4:
146 (15071. ib. — mädh behaldin resa, efter lyckligt
överstånden resa. mik tycker ganske väll vare ath i
äre helbrygdä vpkommen igen med behollen reyse HSH
19: 150 (1506).
*behaldare (behollere), m. person tillhörande
ngns folk, underlt/dandef Se Ark.f. Nord. Fil. 48 : 73/.
kommer ther noger fran her laurens axelsson fran
wiihorg slott vthaff konungsens behollere oc till stora
förstons faderlige ärffue Rydberg Tr 3: 361 (1482,
avskr.).
*behaldning (beholning), /. besittning,
underlydande område, vthaff theris stora förstis faderlige
ärffwe the rysse keysers oc af all stora nogordh . . .
skall man änthe ondt göre paa swerige eller sweriges
riges land oc beholninger Rydberg Tr 3 : 361 (1482,
avskr.). kommer ther . . . nogor ... af stora nogordh
oc vthaf nogordz beholninger »6. ib 362.
behindra, v. 2) lägga beslag på. wntte . . .
her götzstaff karlsson olaff japsson . . . sina peninga
ok jern igen, som hans fogede mikel] hade behindrat
i lagwnd fore honom STb 1: 302 (l48l). ib 128 (1477).
— anhålla, fasttaga. bleff olaff matsson behindrat i. . .
]ybeka STb 1: 72 (1476). ib 300 (l43l). — Jfr
obeltind-radher.
*behilldrau, /. hinder. Se Sdto 2: 1196.
behiiilpa (bi-, part. pret. -hulpin: -hulpne
Rydberg Tr 2: 454 (1381)), v.—part. pret. hjälpande,
behjälplig, at . . . konung albrict oc the godhä män
i swerike mugho warä hertogh henric]| oc hertoghä
magnuse . . . bihulpne til therä örlogh in op a
dan-mark Rydberg Tr 2: 454 (lS8l). wara . . . konung olaf
bihu]pne til sit orlögh ib.
behiälpliker (böhielpaliker: -likft Sn NS 3:
15 (1415). behelppäleker: -lekä FMU 3: sol (1450).
bihelpeliken Rydberg Tr 2: 452 (1381)), adj.
behjälplig, hjälpande. Rydberg 1r 2: 452 (l38l). SD NS
3: 15 (1415).
behiälpogher (-ugher. byhölpogher SD NS
8: 387 (1418, dpi. fr. Jämtland)), adj. behjälplig,
hjälpande. Vårfrup 139. Urk Shist 1: 3 (1436).
behof (bi-, behöff HLG 2: 59 (1517)), n. behov,
behövlighet. wara . . . konung olaf bihulpne til sit
or-logh op a alla land, ther hanom bihof är Rydberg Tr
2: 454 (1381). annet smath, som behöff giordis j . . .
scomagaren» bodh HLG 2: 59 (1517). fforø banden
ser-delis penning», om swa behoff haffuer StÄmb 147
(1501).
*beholp, subst. [Mnt. behelp, -holp] hjälp,
understöd. hawa . . . opiatet een akerfleldh ... til
siäla-korsens beholp i vpsala domkirkio SD NS 3: 80 (1415).
beholpeliker (behulpeligh), adj. behjälplig.
bidher jac ider ... at i waren them behu]pelighe
FMU 3: 101 (1436), «’4 61 (1434?).
behnlpogher, adj. behjälplig. Jfr Sdw 2: 1196.
*belivälva, (part. pret. -hwalffdher), v. välva,
förte el. bygga med valv. hulkin källare alleledis
be-hwalffdher är SJ 2 : 264 (1495). STb 3: 212 (1495).
behändelika, adv. fint, skickligt, behändigt, thz
han thz örlögh swa behändelika w»n Prosadikter (Sju
vise mäst) 163. — skickligt, försiktigt, pedetentim . . .
remisiiuum behändelika varliga ok foth vidh footh GU
C 20 t. 423. — noggrant, grundligt, perrimari
fulle-lica oc behendelica ransaka GU C 20 s. 527. — fint,
på ett skärande sättf frigucio . . . subtiliter garrire
behändelika ropa ok ilfenas aff köldh GU C 20 t. 293.
behändeliker (behendelig), adj. bekväm. Jfr
Dahlgren, Gloss. om otwedhe soken then forläningh til
forbätringh och hielp mich aff eder herredöme nw
tilsagdh är effter hon [är] mik mikit behendelig och
wälbclägen till mijn gaardh herrsätter HSH 24: 22
(1512).
behändogher (-ugher. -igh), adj. skicklig,
utrustad med synnerlig förmåga, conspicax . . .
behändogher til ath skodo GU C 20 s. 141. — skicklig,
begåvad, skarpsinnig, swa 6om the (a: prophetane) niykit
behändoglie (subtiles) äru j lönlikom thingom SpV 35.
mästare i siw bokligha konster, oc niykith
bebän-digh Prosadikter (Sju vise mäst) 161. — fint uttänkt.
bauer jak funnit et got radli oc ena behendugha
konst Prosadikter (Barl) 72. — Jfr obehändoglier.
behändoghet (-igheet), /. konst, konstgrepp.
jannes . . . thäiikte mykith oppa the beliändigheet
Prosadikter (Sju vise mäst) 159. — list. tha kom thz
en tiidh til aff en behändigheot thz ha[n] grep sins
herra fienda ib 163.
-behörilse, n. pl. och f.t tillbehör, beholle for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
