Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besittiug
50
beskedheliker
i stocholm Priv f Sv st 136 (1457). en borgare, som
besittiande Br STb 2: 10 (1483). — part. pret. 1)
sittande; bildl. innehavande en viss ställning i
samhället, innehavande en viss (bättre el. sämre)
förmögenhetsställning. then som högre besiten 4r j stocholm
en thw est STb 2: 950 (1488). ath honom ther wdi
förs tak ko t skeer, ath lian bland andra goda män . . ,
skal altiit först benämpnas i rikesens tiänest, oc the
andre alf släkt och byrd, ther sa högt oc mer besitne
äre och mer liaffwe aff cronen i förläning, sitia stilla
bomma HSH 5: 304 (1508). 8) bebodd, besatt el.
försedd (med innehavare el. brukare), at . . .
pawas-mor war fordum vij (7) manna säthe oc nw besitit
är med iij (3) män Uppl Lagmansdomb Si (1490). —
abs, försedd med innehavare el. brukare. 3 gardha;
twe äro besetne; . . . then tridia liggher ödlie VKJ 209
(c. 1500). aff hwario besätne gotze scaal ’/, span göres,
thet ware sik bönder eller landboo Hedqvist Kärleksv 146
(1471). 4) bosatt, boende. Se Sdw 2: 1197. — (fast)
bosatt? besuttenf wordo borgainestarene och raadet
swa eens medli menoghetenä, ath . . . engin skal fara
til prestamotet eller annerstadz, then besitten borgare
är STb 1: 111 (1477). twå besetne borgara ib 3: 76
(1493). gode besitne borgere ib 464 (1499).
*besittillg- (-inge),/. [Mnt. besittinge] besittning,
herravälde, liaffwe kommit tiill swerigis richis rolige
besittingh Rydberg Tr 3: 601 (1518). til koning hans
eller hans sons besittinge i ricliit ib 559 (l51o).
beska, /. [lsl. beiska] beskhet, bitterhet, thär
kän-nis ekke skärsöthonna beska (amaritudinem) SpV 492.
— bildl. rancor är mz liwilko beska liogxsins ällir
betirlika hoxsins atirlykta beska (amaritudo), tees j
änlitzsins mädhfärdhom áþV 140. hwar ondzsliau
häl-ghar sina eghna pino, beskan (amaritudo)
wthsläk-ker hälgha kärlekesins liws ib 151. — Jfr beske.
*beskaffn, v. beställa, uträtta. Se Sdw 2: 1197.
beskatta, t>. 1) beskatta, pålägga el. avtvinga
(ngn) skatt el. avgift, wm nokor hawer thrängt eller
bescattet eller gäst nokon bonda, swa at ban nokrom
androm hawer saalt eller pantsat eller alf[händt] sik
sit godz ther fore Rydberg Tr 2: C56 (1396). hwar . . .
nagrom offuer meer beskatter StÄmb 131 (1495) o. s. v.
— taga böter av, pliktfälla, straffa, kan wärldz waldh
gripa thorn (som ha begått ngn av vissa ogärningar
"som ey haffua nokra pliikt wth trykta j
lagbok-enne^J Iför än the taka oppinbara skripth. tha rättis
thär ow’r äpt’r rikesins siduenio. komma the förrii
[t]il skriptta tha ma wäildz waldh tliem ey sidhan
hindhra och ey beskatta Beckman Stud 52 (1425-50).
GS 46 (1439). 2) bestämma en viss lösesumma för
(ngn); utlösa (fånge), f riköpa. alle fauga, som i tlienne
twedracht fångne äru oc obeskattadhe äru oc ekke
borghan hafua sat for thera beskatning, the skolo
löös lathas ofortöffradh, vppa badha sidhor; huilke
som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for
be-skattningena, the büfuo widh sigh Rydberg Tr 3: 163
(1436). 3) uppskatta, värdera, thet forscrifna
ordhw-seth . . . huilket beskattadh är fore uyio hwndrade
(900) märcker SJ 2: 93 (1482). Skotteb 352 (1440; Borgm).
STb 2: 226 (1487), 305 (1488). atli rantzaka legeligheten
ok beskatta, hure godh hon fore peninga ware ib 4: 85
(1505). — -beskatta af, se Sdw 2: ii9T.
beskatteliker, adj. Jfr obeskatteliker.
beskattning, /, 1) beskattning, forbiudhum wi
warum fogatuin ... at nokra hända alaghor, skat
eller beskatning , . . vpa for:da kirkior . . . aläggia
Svartb 465 (1457). 2) utlösande, lösepenning, wm
konungx albrichts beskatning, ther hawer war frw
drotningen ängen ända wm gangit ellor ower gifuet,
for thy at hon ey wet, hwat hon faar for hans
beskatning Rydberg Tr 2: 661 (1396). alle fanga, soin
. . . obeskatthade äru oc ekke borghan hafua sat for
thera beskatning, the skolo löös lathas . . huilke som
beskattadhe äro oc borghan hafua sat for
beskattningen», the blifuo widh sigh ib 3: 163 (1416).
Lagerbring Saml 2: 246 (1453). 3) uppskattning,
värdering. epter godha manna skelligha beskatningh
Svartb 478 (1464). FMU 4: 89 (omkr. 1455). ib 93 (omkr.
1455). en liärdunghx krok jordh rndher retb
beskatningh ib 87 (omkr. 1455). ib. ib 83 (omkr. 1455). —
värderingssumma, låte miäta husen oc skoda hegnadan,
humblagarda, trägård oc fiskevärka . . . oc låte scriffua
boskatningena beskedelica, stycche fran stycche, til
minnes Arnell Brask Bi1 16. — Jfr linsa
beskattning.
*beske, m. bitterhet, hans jomfrur äru slemogha
ok fortrykta aff beskanom (amaritudine) Sp V 128.
con-tumelia är dröffdha liogxsins samanknosilse, mz
sörgli-inna, awndinna, ok beskans (amaritudinis) obrygdilse
ib 140. j siällfwom dödzsins beska (acerbitate) ib 638.
— Jfr beska.
beskedh, n. 1) avgörande, tha baar han fram
eth breff medh eth stycke gamelt wax fore triclit ok
jntet merke, ther man kunne nagat boschedh aff göre
eller aff seghie STb 4: 132 (1506). 4) bevis, sporde
borgamestarena oldermannen aath, om ban . . . hadhe
nagat bescheth ther pa, antinge breff eller wytne, atli
han (källaren) gillit tilhöre HLG 1: 132 (1490).
"beskedlia (-at), v. [Ä. Dan. besltede. Mnt. [-be-sclieden]-] {+be-
sclieden]+} 1) tilldela, tillerkänna, huilken deel hustru
birgitta mwramestares forscrifna conuente hade giffuet
i testamente och tesse . . . gode men . . . hade
forscrifna graabrödra besynnerliga beschedat och
til-skyckat aff thet tliem retteliga borde i testamente i
sania hwse SJ 2: 28 (1477). 2) bestämma, fastställa.
the forscriffne bröder beholle tet godz j findlandh äre
til bytes, som offuertalit war thera mellen och
be-schedeth STb 2: 217 (1487). — Jfr ivirbeskedba.
beskedheiika (bi-, beskedhligha Abbedval i
Vkl 92. beskedeligan), adv. 1) noggrant,
tydligt. sighin biskedhelika jdhrom scriptoffadhir hwat j
haffuin giort oc hwj. liwru oc när, hwru opta hwar oc
mädh liwem SkrtUppb 190. är ... ey openbarth tha
scal confessor . . . vnderuiisa them huru thät skal
wtthrykkias i allas samquemdinna brelfue som thär
skula oppa gilfuas eenkaiiueligha oc beskedhligh»
Abbedval i Vkl 92. 3) med eftertanke, försiktigt, äpter
myken såckan swarade han them beskedeligan (in sua
sagacitate), män thz han tänkte lath han them ey
wnderstaa Troj 244.
beskedheliker (beskedelikin (ack. sing. m.)
Svartb 274 (1416). beskedeligh Vg Fummt I 10 s 81
(1524). beskedelig (n. pl.) HLG i: 131 (1488).
be-sketheligh: -ligha Gadolin Pants 285 (1399). be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
