Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bevaka
67
bezl
jnthe beuaffra sik met jnglien Svartb 625 (W77). Se
Ark. f. Nord. Fil. 48: 87 /.
bevaka, V. hålla vakt på, försvara, the ij c (200)
skulle slottet bewaka EK 1645 i var.
"bevakta, v. akta sig, taga sig i akt. caueo . . .
bewakta see ok skodo ok vndhan wäghia GU C 20
t. 88.
bevail, adj. van, kommen i vana med, som man vant
sig vid. tappade hon allan hugnadh oc bewana nadlier
(gratiam et duleedinem assuetam) Mecht 216.
bevana, se bevara.
bevara (by-, bö-. part. pret. bewardh (».)
Svartb (Skokl) }40 (1480)), r. L. 2) förvara,
be-wara win PMSkr 357. — förvara, gömma, spara.
alt thät thu wilth mik giffua böwara thät ok göm
SkrtUppb 20. — bevara, taga rara på. wi haffwom
seeth oc offuerläsit eth permänss breff, wel bewardh
met hengiande incigle Svartb (Skokl) 540 (l460). 3)
bevara, skydda, trygga, kan . . . nicles thureson . . .
franfalla, þa scal var son eriker þ.1n i hans staþ ater
sätiä fori hutis oc land, som vi ärum abyuaraþer
(3: a byuaraþer), än varom son ofstakkut warþer
Rydberg Tr 2: 24« (1357). — bevara, upprätthålla,
vidmakthålla, bibehållat här bewarar (felöversättning
för bewaras? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: SS) solin
orörlikiu ok lysor, ok fridhin är oändhelikin (tuetur sol
immobilis el pax interminabilis) Sp V 583. — Jfr obe-
varadher.
bevara, v. befatta sig (med), förbiudhom wi allom
warom träl|dom ok ärwingoni . . . thot the nakot medh
the förnämpda gozeno bewaren, hindren älla
nokra-ledh qwälen äpter l|änna dödh BYH 1: 191 (1383). —
bevara Sik, befatta sig (med), jnge jern spilere
be-ware thöm met lax . . . ath packa StÄmb 144 (1500).
BYH 1: 191 (1383). wil jach mich inte bewana (för
bewaraj mz the lössöra Mon Dipl Sv 55 (1486).
*bevarare, m. bevarare, vårdare, thu gaff
wärl-dene thän högxta bewararcn som märker christus
JMPs 52. iak är alla godha tingha giffware oc
bewa-rare ib 113.
bevarilse (by-), n. pl. och f. 2) bevarande.
til fridz8ins styrkilse oc bywarilse Rydberg Tr 2: 454
(l33l). christna haller i sigli smörilse oc bewarilse
liwario tinghe . . . thär fföre skalt thu wara
bewa-rilses drothningh JMPs 52. 3) säkerhet,
bekräftelse. til thes höghre beuarilse hafuer jak mit
in-cighle witirlika låtit hängia for tliätta bre|f Gadolin
Pants 279 (1385).
"bevarill (bevorin), adj. [Jfr Mnt. bewer(r)en,
part. beworen] insnärjd, besvärad, upptagen, sysselsatt.
kesarin bleff i gen beworin mz margha handa thanka
Prosadikter (Sju vise mäst) 158. — Jfr obevarin.
"bevarirska (-erska), f. bevararinna. iak är
wärldena ffrälserska. styrerska oc bewarerska JMPs
Si. alla thinga styrerska oc bewarerska ib.
bevekia, v. beveka, förmå, en script fra eder i
liuilke i radhe oss och högelige förmana at wii welo
lata beweko o»s in til (a: låta förmå oss till
anslutning till) her sten stwre med hulskap oc manskap
HSH 18: 169 (1497).
"beveva (part. pret. -adher. beweffen Troj 3),
v. [Sn. dial. beveva. Jfr Á. Nht. beweifen] inveckla,
Ordbok.
insnärja, indraga, tw drotning heceuba som
beweff-wad äst j thenna wadlie Troj 48. ib 245. achilles wardt
myket beweffwad oc bebwnden aff polixene elskog
(amore polixene nimium illaqueatus) ib 197. —
kring-värva. saa beweffwa wij honom oppa alla sydor saa
at han ey wukomer mz liffwed Troj 27. — omsluta,
omgärda, mz swarta konsten war thenna gwlhögen
beweffen Troj 3.
"bevevilse (bewefvilse Urk. fr. 1506 (enl.
upp-gifl av riksarkivarien E. Hildebrandj), n. pl. och f.
bevisa (biwiisa HSH 16: 5 (1369). beulssa:
-es STb 2: 213 (1487). pres. beuis STb 4: 100 (1505)),
11. 1) visa, låta se, framställa, swa som wax,
jn-ciglileno jntrykt beffwisar (prætendit) jncighlins
lik-nilse Mecht 12. taghi piltin jhesum j sina andelika
handh bewisandes (representans) honom sinom hälgha
fadlier ib 2«4. 2) giva tillkänna, utvisa, äpther thy
war laanslaag bewisa SD NS 3: 38 (1415). — bevisa,
uppvisa, ådagalägga, for giäld oc skuld som han kan
skälika biwiisa sik wara i kompnan for warro skuld
HSH 16: 5 (1369). — bevisa sik, visa sig,
framträda, verksamt framträda, vara verksam, käre väller,
bevisen idher her utinnon, sva framt i villien ekke
komma i et openbare rop oc rykthe Hisl Handl 8: 21
(1464). — bevisas, ådagaläggas, bekräftas (genom),
framgå (av), en bodh nedhan engelbrochtz bodher
medh eth pala rwm jn pa vatnit, som ärlige
tompt-öre aff gaar, som pa stadzsius [grund] staar, huilket
sig beuis medh the andra nestboande, ther the
tompt-öro stadenom aff giffue STb 4: 100 (1505).
bevising, se bevisning:.
bevisliker (n. -likt. -ligit UpplLagmansdomb
68 (1493). -legit Svartb 528 (1477). n. pl.? -ligheil
Svartb 346 (1434?)), adj. bevislig. Svartb 346 (1434?).
Arf st v 45 (1461). Svartb 528 (1477). UpplLagmansdomb
68 (1493). — Jfr obevisliker.
bevisning (biwiisning. bewisinge. pl. -ar),
f. L. 1) visande, ådagaläggande, yttring, bevis.
see nya manzsins argumenta, thz är bewisninga Sp V
384. wthan tliem (tron och tålamodet) forfaras alla
dygdhanna bewisninga (argumenta) ib 404. ib 500. —
huvudinnehåll, huvudsak, väsentlig sak? siälff
gu-domsins känna ok himilslika sidhelikhetinna regla,
the äru swa som gudz rikis bewisninga (argumenta)
SpV 562. 5) bevisning, äpte skälike biwiisning
HSII 16 : 4 (1369). — spetsfundigt bevis,
spetsfundighet. akta liällir modhrinna ok jomfrunna manilse, til
dygdhanna opwäkkilse, än thu hindhra thin bog mz
thänna läxinna niörkom argumentis, thz är
bewis-ningoin SpV 196. — bevishandling, åtkomsthandling.
nietli bewisinge, som iac hafwer vppa thet förscrepna
godzit SD NS 3: 342 (ui8). — bevisninga bref,
b. bevishandling, cirographus . . . vel cirographum . . .
beuisninga breff GU C 20 s. 113.
"bevitnilse (-elae), n. pl.t bestyrkande,
bekräftelse. Se Sdw 2: 1198.
"bevorin, se bevarin.
beyända, v. använda, the sculw them
(penningarna) framdeles bewenda thy fatiga folkena til
ber-ningh oc vppebelle Svartb 38S (l44o).
bevüpnter, p. adj. jfr välberäpnter.
bezl (bezel GU C 20 s. 291. beael PMSkr 221.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
