Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bindare
60
biskoper
jnsätyes plastres oc bindis stadelika til PMSkr 326.
ib 3J1. — *binda nmkring, ombinda, omlinda, jak
banth tik omkringli mz bisso the graunasta lärofteno
SpV 127. — binda np, binda upp. winträ tha the
ärw smaa stödhyes oc bindes wp widher fina röör
PMSkr 3U. ib 368. — Jfr ater-, be-, for-, in-,
inne-, saman-, til-, tilsaman-, tliräl-, np-,
vidher-binda, ävensom barna-, kors-bnndin.
*bindare, m. bindare, auitor biwdare (fel för
bindare^ GU C 20 ». 44. — Jfr boka-, matta- och
mat-to-, nota-, nät-, näta-, tanno-bindare.
bindik, n.t Jfr gnlbindik.
bindilse, n. pl. el.f. bindande, fjättrande;
bundenhet. tor the hardha bindilse, oc bandin som thu wast
bundin medh SvB 45i(c. 1500). — »bindilsn klädlie,
n. bindel, om fascia mz liwilko jomfrunna spena bindas
sigher prophetin, är thz swa at jomfrun githr glömpt
sins bryst bindilse klädbe, swa glömer ok jak tik
SpV 118.
bindirska, f. Jfr matta- och
matto-bindir-ska.
bindning (-igh),/. bindande, necto . . . bindha
ok knytha vnde hec nexio , . . bindnigh ok knðtnigh
GU C 20 s. 348. — band. bildl. j tik opplösis
syn-dhennas bindhnigh (nexus) JMO 78. — Jfr be-,
for-, in-, sam-, sainan-bindning.
*biork (SD 3: 48 (1312), 55 (1312). byOrk ib 268
(1316). birk PMSkr 294; Arnell Brask Bi1 26. byrk
Växtförteckn. fr. medlet af UOO-talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, ». 8. byrck FMU 3: 209.
börk PMSkr 349. biärka- i ortnamn. SD 4: 559
(1337, avskr.)), f. [/»/. björk. i), birk] björk, löffwith
pa birkenne PMSkr 294. börk. lind. oc pila trä ärw
godh til wthskyrdh ib 349. thaa birken saffwas Arnell
Brask Bi1 26. — ss ortnamn, biörk SD 3: 48 (1312), 55
(1312). byork ib 268 (i3i«). Jfr kartbiork. — *biorka
holmber el. -holme, ni. med björk bevuxen holme.
iiii (4) biorko holmer FMU 4: 269 (1466, avskr.).
biorke-, se birke-.
biörn — *biorna liuþ (byörnahudh), /.
björnhud. JTb ii (i45«). — *biorna skin (biörne-), n.
björnskinn. Skotleb 366 (1461; Kämn).
biorpänningar, -skin, se biurpänningar,
-skin.
♦birgitte, eg. nom. propr. geniliv [Lat. dies [-Birgittas]-] {+Bir-
gittas]+} Birgittadag, dag firad till Birgittas åminnelse
(särsk. Birgittas kanonisationsdag den 7 okt.),
Brittmässa. wore swena som wid birgitte kommo hem i
fraa gulland HSH 13: 104 (1524, Brask), kom här i
birgitte: per pawalson aff smaland VKU 22 (1541). ib
37 (1543), 49 (1547). fran sancte päders dagli ok til
birgitte ole a sancte brithe dagh ib 22 (1541). fran
pingxdaga ok til birgitte ok aa sancta britha dagh
ib 50 (1547). ii 44 (1545). för myödh jwladagh oc sante
birgitte ib 59 (i550).
birk, se biörk.
♦birkegren (birckegreen FMU 3: 213 (i44i,
gammal avskr.). biörckegreen ib. bierckegreen
ii 214), m. björkgren (ss namn på råmärke). FMU 3:
213, 214 (1441, gammal avskr.).
*birkekulle (byrke-), m. med björkskog bevuxen
kulle, i store byrkekwllan Bergqvara 92 (c. 1490).
birkeris (-rijs), n. björkris, engen tildirffuis ath
bere nagat granrijs eller birkerijs i kogga haffn östan
wijdh bron a STb 1: 465 (1476; burspr).
*birkestubbe, m. björkstubbe, j birkestubben FMU
3: 490 (1450).
*birkevidlier (-wedh), m. björkved. 4 las
birke-wedh VKU 81 (1555).
b isail t er? m.f guldmynt, k ni k (o: karl maguus
konung) offradlie siälff rolaudz horn fult aff bisantom
Prosadikter (Karl M) 287.
*bisitia (by-, -sittia), v. 1) sitta ss domare
ordförande el. bisittare, bisittiande borgmästare och
radh för r»ttenom(!) HLG 1: 128 (1483, nyare avskr.).
2) sitta, vara bosatt (st innehavare), athe ingelund
vilia haffua maguis mölnare bisittiande Tidh sudre
quarn STb 1: 49 (1476). honrik zerkenso skal Ttaff
gaardin, ther han nw bysitter ii 128 (1477). — Jfr
besitia.
bisitiare (by-, be-, besitare HLG 2:115 (i5J3)),
m. bisittare, den som jämte domaren deltager i en
domstols förhandlingar. Hel män 213. — en av dem som
jämte åldermannen leda ett gilles angelägenheter. SJ
2 : 82 (1482). HLG 1: lis (1473), 115 (1475), 131 (1489),
133 (1491). ii 2: 115 (1523).
*biskopare? (-ere), m. biskop, till the thre
bis-kopere komma till sanian Hist Handl g: 20 (1464). tha
skulle the for:da thre biskopere ransaghe, om thenne
ärenne äre skälighe tillgaat ii 21.
*biskopbref, n. biskopsbrev, biskops
ämbetsskrivelse. skal han (klockaren) biskop bref och
provast-bref föra til nästa klockare Reuterdahl Stat syn 213
(slutet av 1400-talett, nyare avskr.).
biskoper (byacop. biscob GU C 20 t. 462. bes-
kop Saml 6: 175 (1495)), m. biskop, om hednisk
överstepräst. calcas byscop aff troya (troianorum antistes)
Troj 164. Jfr lydhbiskoper. — biskops bol, n.
biskopsbol, biskopsgård, till biskopsgård el. biskopsbord
hörande jord. sagde wij gwllesbodo fraan förnenipde
härffuesta oc tiil alöpesby igen tiil biscops boloth
Uppl Lagmansdomb 110 (1492). — biskops bordll, «.
biskopsbord, det som är anslaget till biskops underhåll.
alla jord oc ägedela, til biscopsbordz liggia i hans
fögdj Arnell Brask Bi1 15. — biskops hatter, m.
mitra, biskopsmössa. Jfr Hildebrand Sv. Med. 3: 596 ff.;
Branting, Textil skrud s. 114. — biskops krona, /.
= biskops liatter. Jfr Branting, Textil skrud s. 114.
— *biskops kryla, f. ■= biskops krökla?
kor-kaps-spennidh oc biscops-krylan VKU 117 (1565). —
*biskops land, n. (vid vattendrag belägen) jord
som tillhör biskopsstol. for:da fiskeri ligger vnder
bis-copslandit Svartb 446 (1453). — "biskops länsman
(-lenz-), m. biskops ombudsman, wiliom wi oc
biu-dhum at hwa som warder aff almoganum met tol|f
mannum walder til biscopslenzman at ban scall thet
annamaa oc förestå» som widerbör eth aar vm kringh
at minsto Svartb 465 (1457). the som warda nempde
j nempd eller stempning aff biscope, prowaste eller
biscopslenzmanne ii. HSH 7: 5 (1457, nyare avskr.).
— biskops nämd (-nempnd), /. L. (se
Schlyter, Ordbok under nämd,) nämd som undersökte mål
vilka hörde under biskopens domsrätt och upptogos på
biskopsting. SD NS 3: 233 (1417). — biskops rät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
