Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bläzart
71
bodh
satt under bigamia i st. f. under bigenus el. möjl.
bi-gensj GU C 20 s. S5.
»bliizart, /. välsignelse, vigningf Se Sdw 2: 1201.
blödhga, se blodhga.
»blödllliet, f. klenhet, svaghet, qwinnan . . .
hwil-kin ey forniaa wtganga oppa jordhena, ällir fiistha
sins fotz spor, far mykla klonlikhet oc blödhet
(mol-litiem) SpV 314.
»blöt, subst, sta i blöt, ligga el. stà i blöt. stöth
ralf oc läth sta j blöth j tre dagha PMSkr 489.
blota, v. blöta, väta, fukta, plokka ena böno oc
giff tlieni tliär alf ätha blötta j watbn (madefacta in
aqua) PMSkr 278. — Jfr til-, Up-blöta.
blöter, adj. 1) mjuk. blöt bröd LB 7: 132. i
thässo waggona lägh linth oc myukt liöö äller blötan
halm SkrtUppb 270. guddomyn skyltis rndhir
nian-domenoni som hwasse jarnkrokin vndliir blötha
mar-kenom, ther fiskin wardhir medh swikiu ok grypin
MP 5: 194. tak färska blötha tyärw PMSkr 353. all
natwrliken tingh ärw alf fira elementh skapat, oc the
som ha|fwa meer aff wädreno iirw lättaren, the mcer
haffwa aff watneno ärw blötaren ib 362. 3) slapp,
svag, energilös. hwilkin een blöthir är ällir
blötlin-ghor ok löslatoghir j sinne gärningh (qui mollis et
dis-solutus est in opere suo) han är thäns brodhir som
sina eghna gärninga skingrar SpV 416. 4) vek,
rådd, feg. jlt wardhe blöto hiärta i drängx briste
(ilt verii rögu hjärta i drengmanns brjósti)
Prosadikter (Karl M) 269. — n. blöt, adv. mjukt, skal oc
»trös nokoth wndy them j baasen ath the liggia blöth
PMSkr 219.
blötliet, f. slapphet, sedeslöshet. the siäl som
lös-latogh är ok sik sölar i slema blöthethinne gangande
vth aff lastanna kräslikhet SpV 416.
blötleker, m. mjukhet, thu . . . gither ey tbolt
sänginna blöthlek SkrtUppb 37.
blötlika (blötz- MP 5: 24), adv. mjukt, haar
som altid vil ... kräselika äta, dyrlika drikka,
ffa-ghirlika klädhas, ok blötzlika soffua, han iir
otäkkeli-kastir foro gudhi MP 5: 24.
blötning, /. Jfr flskablötning.
»blötoglier, adj. slapp, svag; lättsinnig? hwilkin
een blöthir är ällir blöthoghor ok löslatoghir j sinne
gärningh (qui mollis et dissolutus est in opere suo)
han är tham brodhir som sina eghna gärninga
skingrar SpV 41«.
blötslika, se blötlika.
bo (boo), n. L. 2) (djurs) bo. swa som swalo
vnge liglier ij boono SkrtUppb 221. 3) (lant)gård,
egendom, månge straffa jordena oc ärw syälwe ondo
gaimualth ord silgs, tholkith är boo som bonde PM
Skr 192. Jfr duvo-, fughla-, korpa-, ödlie-bo.
— *bOS driikt, f. hustjuvnad. ban häfde sich
forstulit ok gjort henne stora bosdräkt FMU 3: 200 (c.
1440). ena pigho, som ban . . . boosdräkt mäd|ler
gjorde ib. Jfr bOS driit Sdw 1: 129 och bodriit ib
130. — *bos gardher (boos-, booz-), m. [Jfr Jsl.
biígarír] avelsgård, utgård. ban sändlie bonum j syn
booz gard fin villam suam), ath waktha ok födlia hans
swyn MP B: 213. t i il boosgardin i tifft liggia twe
wrfiälla i hwaria gärdona VKJ 43 (c. 1500).
boa (Uppl Lagmantdomb »2 (l49o). baa Svartb
(Skokl) 441 (1450). baagaa Svartb 368 (1439). impf.
badhe SpV 377. part. pret. boon Prosadikter (Karl
M) 275. boeth SJ 2: 139 (i489). pl. bone), v. L.
1) bo. nesta boandes grannoni SJ 2 : 280 (1495). wy
käril . . . helsaam alla wän älskelighe alnioge som
byggia ok baa i abaa län Svartb (Skokl) 441 (1450).
allo almogen . . . som baagaa oc byggia i birkala sokn
Svartb 368 (l439). 6) part. pret. prydd, smyckad.
hans klädhe waro boen mz gull oc sillf Prosadikter
(Karl M) 275. — rustad, färdig, nw äru the bone
til bardagha Prosadikter (Karl M) 270. — Jfr
innan-, inne-, saman-bon, samt niist-,
vidlier-boande och fiirdha-, redlio-, silf-, viil-boin.
»bodda? (best. dat. pl. boddoman Skotteb 457
(1472; Kämn)), f. [Mnt. bodde] öppet fat; särsk. det
i gillestugor befintliga skänkkärlet, enl. Emil Olson i
Skotteb s. 484, varemot Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45:
198, för ordet till bodll. myste jak nor boddoman
vppe j gylstugunan ok vppe botoman vij ool thra
Skotteb 457 (1472; Kämn).
bodh (bodhe HLG 3: 83 (1525). best. pl.
bagarene bodaner STb 2: 103 (i48ä). Jfr äv. bodda),
f L. 1) bod, för kortare vistelse uppförd koja;
lägerhydda, thäniie tyrannus . . . haffdhe fyltli sina
bodhir (castra) thiir han laa mz sith folk, mz wiin
ok maath SpV 163. 2) bod, salubod.
skyinblepc-ningx liws . . ., huilket belegit är geen moth
bagarene bodanor STb 2: 103 (1485). Uppspriv 13 (1454).
3) bod, förvaringsrum, magasin, tlietta är clostersens
bodlier i watzstenoin: först tliwa bodlier i pawal
tordh-sons gardh, som är kornbodhon . . . VKJ 8 (1447).
ther haffwer clostridh ena stora bodh, ena stwffwo,
et lofft oc et stekarhws ib. thiir ilrw 7 bodha; 011a
aff them 7 bodhomeu hafwor ban fri i sina dagha,
som gardhin hafwer köpt ib 9 (1447). Jfr a-,
ba-kara-, fiillegatu-, grytogintara-, liyrn-,
liyrn-gatn-, liörro-, intiikta-, kalk-, kappa-,
kir-kio-, kiöt-, kiötiiiangara-, korn-, krydda-,
kriiinara-, lniillom-, liiiiltara-, iniilte-, ris-,
siiila-, skräddara-, skytta-, slakta-, slaktara-,
sten-, strand-, stranda-, sälia-, tol-, torgb-,
torgs-, trappa-, trii-, vidlia-bodli. — »bodha
dyr (bode-. -dör), fi. boddörr, en humbla sak wid
böda dören, som han säl aff STb 1: 258 (1430). lot
hon böda dören j gen om sigh baden STb 2: 237 (1487).
HLG 2: 104 (1519). — »bodha fenster (bodhe-,
-fänster), n. bodfönster, butiksfönster, ij
timber-mon ii höro, för thy bigde i hustrv cristin hwss
ok gordo eth bodhefenstlier oth olaff
kannegwt-tliare HLG 2: 137 (l526). ij axelljorn til
bodefens-tereth ib 59 (1517). ib 35 (1512). Jfr
bodhfenS-ter. — »bodhafensteriiirn (bodhe-), ti. till bod
hörande fönsterjärn, snarast: gångjärn åt de till ett
butiksfönster hörande luckorna. HLG 2: 137 (1526). —
»bodha högher, adj. av en vånings höjd. itt . . .
hws . . . med bodhaliög mur och träbygning oghan
uppA HLG 3: 157 (i528). — »bodha las (bodelaas),
n. bodlås, låt för en bod. en öro for bedelaaseth (för
bodelaaseth) toglix fran och ferdadis oc slogx före igen
HLG i: 57 (1517). ib 139 ("1526). — »bodha leglia
(bodelege Skotteb 456 (1472; Kämn)), fi. bodlega,
hyra för bod. Skotteb 456 (1472; Kämn). VKJ 151 (1480).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
