Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
botare
81
bragliubiinker
360 (1460; Känn), ix öre for iij böta malmesie ib.
j böta rommane ib. iiij bate rommene ib. thz »aare
got atj hafdhen twå bothor vin thz drikkelegit iir om
aaret annat om sommaren ok annat om vintren Saml
6: 174 (1495).
botare, m. Jfr fyrbotare.
boteliker, adj. Jfr oboteliker.
botn, se butn.
botradlia (boot-. -raadha), v. L. råda bot
(på), mölnaren skal holla quärnena färdoga . . . oc
botraadlia droppa paa quämahwsit VKJ 340 (c. 1500).
mölnarin skal hälla quirneua färdhogha . . . och
boot-radha dropom ib 241 (1480).
"botta, v. [Jfr Ffr. böter, ». (Tobler-Lommatzich,
Altfranzöaisches Wörterbuch 1094) samt hal. Fr. botte,
subst.] tappa (vin) på fat. sidhan winklasana a|fskäras
häris strax tith j kar äller waskor ther the skwla
trodhas jnnan mädh renom fotommen, oc tappos
nios-tlien aff j andra tynuor äller bottas ther ban kan
liggia oc göras j florthan dagha äller meer PMSkr 333.
"botulfs miissa, /. L.
"botöre, m. L.
boye (boffwa RK 2: 566), m. dålig och oluktig
människa, liderlig sälle. argere boffiva war ey tha en
preest . . . skorliffnadh han öffdhe dobel och dryk han
pröffde RK 2: 566. — "bova hoper (boffwe hoop),
m. hop av bovar, samling av skälmar, tattere som
in-drage i rijkitt, hwilkitt ey annett är ehn argh boffwe
hoop PMSkr 699 (senare avskr.). — "bovaläte, n,
beteende som utmärker en skälm el. en liderlig och dålig
människa, pandocium . . . drykinskaper boffualiithe
öffuerflödogheth GU C 20 s. 403.
"boveri, n. [Mnt. boverie] liderlighet, skörlevnad,
utsvävningar, mädh bowerj förskingradhe ban borth
gotzit PMSkr 70.
"boyisker (n. bovist), adj. [Jfr Mnt. bavesch.
A. Nyav. och Ä. Dan. boris] — n. bovist, ett slags
<y9 (från Beauvaisf). en alin bowist half mark FMU
3: 504 (1450).
"bozo skor (bwzo skoo GU C 20 s. 158), m.
[Jfr Mnt. bosse, botze, boitze] ett slags (grov) sko.
Jfr Lasch-Borchling, Mnd. Handwb. 332. culponeus
hwdhskoo eller bwzo skoo GU C 20 s. 158. Jfr
bot-Skor Sdw 1: 143.
bra (braa), f. ögonlock, gena . . . kiin kyn
di-citur eciam palpebra braa super oculos existens GU
C 20 s. 309. — Jfr ögliiiabra.
bra (brå: -dde Troj 190), v. l) brås (på).
thäutidh diwrit var växit bradhe thz a sina natwr
oc lop en dagh til skogx Prosadikter (Barl) 50. 2)
förebrå; tadla, klandra, palamides kom j agamenons
paulon oc brådde agameuon thz han skulle wara
öff-wersta höffwisman mz myklom åwitelsom Troj 190.
"brabanzker (». brabanzt), adj. [Mnt.
braban-disch. Höll. brabantsch] — n. brabanzt, tyg från
Brabant. item eisdem dominis preposito et decauo
vpsa-lensibus vnam peciam panni brabanzt permixti coloris
et sex tymbrias pellium varioruui SD 6: 298 (1351).
Urk. fr. 1368 (enl. uppgift av riksarkivarien E.
Hildebrand; jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 706/
"brabendare, m. [Mnt. brabender] person från
Brabant, ss tillnamn, hans brabendare SJ 2: 273 (1495).
Ordbok.
STb 3: 235 (1495), 4: 5 (1504). — ss nomen proprium.
sade wij for:de brabendere the gieldh til STb 4: 170
(1507). ib. theth hws brabenderen medh sin hustrv vtj
boa ib. ib 169 (1507).
bradh, /. Jfr grop pen-, yille-bradh.
bradkdödhe (braad-. obl. sing. bradhöda SvT
67), m. bråd död. ginge eller lidhi the människian alf
geenstan santa dagh oskriptadh eller finghe braaddödha
SkrtUppb 352. — "bradhdödha sot (braad dödha
800th), f. sjukdom som medför hastig död. apoploxia
. . . ena banda braad dödha sooth GU C 20 s. 30.
bradbdödher (broddoder Svartb 112 (i36i)), m.
sjukdom som medför hattig död, förhärjande sjukdom,
farsot, härda plagur äru rikenu ifruir (får ifuirj
gangin, swa som är broddoder eller swerdh eller oaren
Svartb 112 (l36l).
"bradkainodli? (bradamoth), n. iver, häftighet,
hetsighet, nedher tryk mina högfärdh, mytli otool ok
bradamoth SvT 83 (bör möjligen läsas ss två ord:
brada mothj.
bradher (n. braat GU C 20 s. 476. brot Svartb
400 (1442)), adj. bråd, hastig, plötslig, plötsligt
påkommande. starkhetzsens dygdh gör mäniskiona liogh
stadoghan j mothegangh: oräddhan j bradhom tinghom
JMPs 293. — n. adv. hastigt, snart; tidigt, precocia
.,. genus vini vel vuarurn wlgariter braath mogit
wiubär vilde precocus ... braat ntoghin GU C 20
t. 476.
"bradllliet, /. 1) brådska, biikfylla är
fäms-kona första är bradhet j mat ätande bradhlika ffor
maaltidh Sv Kyrkobr 356. 2) häftighet,
uppbrus-ning. andromadas är en sten mykith barder ... hans
dygd är förtaka bradheth oc vrede PMSkr 459.
bradhrädder, adj. snar till fruktan el. bekymmer
(för ngt), lätt ängslig (för), övermåttan bekymrad
(för)1 högfärdoghir är . .. änxloghir for hedhirgiri
... bradhräddir (torde bero på feltolkning) om sina
främian, gladliir ath sino loff, sina lastir räknandhis
for dygdhir (lat. superbus ... est ... anxius
ambi-tione ... stupidus prouectibus tuis. gratulans laudibus
tuis. uitia sua virtutet estimans) SpV 160.
"bradhstörta (bråd- Troj 213,238. impf.
-stðrt-the Troj 213, 238, 242), v. plötsligt störta, plötsligt
falla (till marken), panthasilea bradstörtthe tha ned
oppa markena död Troj 242. troilus stäk diomedem
saa manliga oc mäkteliga ath han brådstörtthe neder
aff hästen ib 213. ib 238.
"brag?, n. [X Ny sv. bragg] brygd; jfr SAOB B
4131. til swärikis föras stena aff glas oc slag giorde
mädh alchimistas falska brag PMSkr 501. (Möjligen
står dock brag för bragdh/
"braghdha (impf. bragdade), v. [Jfr Mut.
bragen och Ä. Ny sv. bråda. Se Ark.f. Nord. Fil. 48: 94 /.]
genom överstrykning med tjära täta (ett fartyg);
kalfatra, driva, tielffue östinsson rechte handene for xij
(12) marek, ty han bragdade sith skip j stadzsins
hampn STb 2: 189 (1487).
"braghubänker (bragwbenoker: -bencke
(pl.) STb 1: 484 (1481 ; burspr)), m. [Jfr Mnt.
brage-bank. Se Ark.f. Nord. Fil. 48: 94/.] brobänk,
upphal-ningsplatt. engin haffui bragwbencke vidh brona eller
bygge wiidh xij (12) marek STb 1: 484 (1481 ; burspr).
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
