- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
84

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brisilia

84

brodhir

fråga om eldsvåda, för en thär bran »äro thär 2
gardha VKJ 138 (c. 1500). xxx (30) mark, som han
lonthe gilleth then tidh thet brand|i östantil ULG
2: 141 (1526). — bildl. brinna, bränna som eld, svida.
min jnälffwe brunno aff wärkiomen SkrtUppb 331. —
Jfr bränna samt nidher-, up-, ut-brinna.

"brisilia (briooilia PMSkr 396, 397. brisailia
Urk.fr. 1500-1. (enl. uppgif t av riksarkivarien E.
Hildebrand). briixilie ii), f. [Mnt. bresilien, brisiligen
etc. Mnl. bresil, brisil, breselie-] bresilja, ss färgämne
använt trä av visst trädslag. Jfr SAOB B 4907. lacha
taker til seg lithen som är alf briccilionne PMSkr
>97. tak i} (l’/]) mark briccilio oc skalf granna
mädh glas ib 396. — "brlsilio trä
(briocilio-PMSkr 395, 544), ». = brisilia. tak briccilio trä
skaffwandis thät granth viij (s) lod PMSkr 395. swaa

lithas mädh___skaffwith briccilio trä ib 544.

brist (bryst), /. 2) brist, otillräcklighet,
huil-ken arffdeel the tha for retta kendes sigli aldeles wel
til tacka fornögde wara swa at intet bryst vti war
(o: så att det inte fanns brist uti någonting) SJ 2: 118
(1486). 6) anmärkning, klagomål, at i icke skolie
kiäre ok klage then bristh, i haffde til hanom for
mik ok andre gode mon VgFornmt 11 1: 8 (l62l).

brista (brysta), v. L. 1) brista, gå sönder,
spricka, rämna, reffnar äller bristher skipeth söndher
j starkom störm PMSkr 28. 3) plötsligt börja, med
prep. i. cassandra priamj dotther .,. brast ... i ath
gratha oc ropa mz höga röst Troj 70. 6) fattas,
fela, saknas, en (än) brister eth Prosadikter (Sju
vise mäst B) 205. tilbiiidher iac mic oc mina
äpter-kommanda thetta skipte opfylla ... swa at här skal
enkte i brysta SD NS 3: 5 (1415). mik brast mykit j
thät aff ty som mik borde ath haffua paa mina hustrus
vägna äpther her erik thuressun Arfstv 54 (1461). lians
liadh mocnte, at honom brast i hans nadhes räkinscap
widh nio tusandh mark Lagerbring Saml 2: 252 (1450).
6) brista (i), fela, mankera, opers. han sagdlie at han
wille liggia liundradlia sinnoui mz minne dotter om
ena nat ... wardlie iak swa uidhinger som brister
ther euo sinne wti iak skal bana liffwe hans
Prosadikter (Karl M) 260. Jfr: warder jak swa nidinger
som brister thz eno sinne jak bana lifwe hans ib
(Karl M B) 300 (Fnor. en ek fara fyrir niding, ef
hann freistar eigi. en ef eitt sinn skortir à, pä tynir
hann höfdi sinu). 8) fattas, fela, vara ngn brist
el. ngt fel med (ngn), rätter angör ok idrogha ok
(s)criftamal är alla bästa tingli ok nytta ok
fulkom-likit aff liuilko all wanskilsse ok alt thät niänuiskiona
brystor dragher ather MP 4: 35. — brista ut, genom
bristning falla ut. slo han a liofwd swa fast at
badin hans ögon brwsto wt Prosadikter (Karl M) 323.

— Jfr sunderbrista.

"brister?, m. [Isl. brestr] bristning, o dywpa [-wn-dh[e]r-] {+wn-
dh[e]r+} o blodzsens fflodh o spiwtzsens stiwngher o
hiärtans bristher SvB 474 (c. 1520).

bristilse (brystilae), ». pl. el. f. 1) brist.
androm licamligom motegengilsom som äru fatigdoma
j uiaath dryk ok clädhänna bristilse SvKyrkobr 210.
at enasth mädh grath teaudhe sin birstilse {för
bristilse) JMPs 142. mästh skulle hon (en moder)
war-kunna honom, soui enkte kunne tala, äller wndersta

sin bristilse ib. 2) försumlighet, fel, förseelse.
offra gndhi fadhere hans lymmä oc liffuärne, for thin
brystilse oc glömsko Mecht 259. huru människian skal
sik til eyghna alla christi gärninga oc omgängilse til
at opfylla sin bristilsoe ib 255.

"brite, m. [Jfr Lat. brito, britto] britt, britannier.
the som aff frankerijke ähru hathe them som ähru alf
engolandh, och så hats och engilske franke män, brite
liater schotter, 6chotte them aff britonia PMSkr 709
(senare avskr.).

bro (med art. ack. sing. brona. ack.pl. bronar
STb 2: i43 (i486). dat. pl. bromme norre ok
SUdhre Urk Shist I: 4 (l436). Se Ark.f. Nord. Fil.
48: 96), f. L. bro. at engen bygning bygges lipa
damenom eller bromme uorre ok sudlire Urk Shist
1: 4 (1436). vidh sthäkoborgh gaff jac 5 ortug for
skipit ginoui brona VKJ 284 (1466). Jfr
alinanna-vägs-, bola-, fiirlo-, kogga-, qvärna-, sand-,
slaktara-bro. — "broa timber (-tymber), ».

brotimmer, brovirke, iijc oc xx (320) stokka stort broa
tymber Skotteb 356 (1440; torgm). iiijc (400) stort
broa tymber ib 355 (l44o; Borgm).

broa, ti. L. lägga väg (i syn. över kärr), thz
vaare got ... at broadcs in mot gran by för
pola-grima skuldh som ved lincöping är giort paa bada
siden vedhor staden Saml 6: 174 (1495).
"brobygning, /. L.

"brodda (brudda: -adhe ULG 2: 17 (lsio);
brudde ib 68 (1520); brwddeth (part. pret. n.) ib 45
(1515). -adhe), v. brodda, förse med broddar, lasso
smidh ... bruddadhe en häitli IILG 2: 17 (1510). »6
12 (1509), 68 (1520). STb 3: 353 (1498). ij (2) öre for
hestaskonyngh och brwddeth IILG 2: 45 (1515; se Ark.
j. Nord. Fil. 48 : 96 /.).

brodder (brudder), m. 2) verktyg varmed
hål hugges i jämt honom (»tallsvennen) bör aname aff
gardsfogtanom hofftyge, soin är hofftang,
skooham-mer, geenhamer, brodd, skwffiärn Arnell Brask Bil 37.
3) sädesbrodd, uppspirande säd. tha bruddhin gik
op ok byriadhe til ath wäxa, syntis thet myklaa
ogräs-anith mith j bland hwethit MP 5: 132. — stadiet då
säden nyss kommit upp, uppspirande, somlikin korn
fyollo oppa bergh hellor, ok grunt landh swa ath thet
forfalnadis j bruddenum ib 166.

"brodning (-nyngh), /. broddning. gaff jach
lasse smid j (1) mark for brodnyngh ULG 2: 65
(1519). — Jfr hiistabrodniug.

"brodraghare (-dragere), m. bärare el. dragare
på skeppsbro, stuveriarbetare, hamnarbetare, hans
pedersson, brodragere j stocholm STb 3: 182 (1494).
— ss tillnamn, oleff nielsson brodragere SSkb 124
(1504-05).

"brodherne barn, n. brorsbarn. gudinund sadhe
thet wara lians brodherne barne godz SD NS 3: 580
(1420, äldre avskr.). Jfr brodlior barn.

brodbir (bro frf. personnamn SJ 2: 9 (1475), 11
(1475), 319 (1472). STb 1: 84 (l47«), 2: 13 (1483) ttC.
(Jfr Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 317). nom. sing.
med art. brodhrin SpV 308. brödren MP 4: m.
dat. sing. bröder? Skotteb 418 (1468; Kämn). pl.
brodher HLG 3: 152 (lSll). ib 2: 129 (1525). med
art. brodernen ib. brödrar ib 102. brödhra Arfstv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free