Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bunke
95
butn
oc täslikos ath thot ey gnwggas iiller stötes j
bwnka-ii om PMSkr 13.
bunke, m. ett slags kärl. Jfr silabnnke.
»buntmakfire, m. [Mnt. buntmaker] buntmakare.
wor keresta nadege herres hwndtmakere j köpenhaffn
STb 3: 456 (1499). — ss tillnamn. STb 8: 296 (1496).
bur, in. el. n. kammare, sovkammare, jak skal
prydha mik, ok inledha han (o: gud) i mins hiiirta
bwr (thalamum), at iak tliär sknli hädhan i fran
hwilas mädh honom SkrtUppb 71. — Jfr filta-,
fuglila-, siseko-, slänga-bur.
bure, m. L. — bura bref, n. L. burbrev,
bur-skapsbrev, borgarbrev. engin ogipte borgara i
vpste-derne fara vthleiides eller i norra botn vtan han
haffue sith bwra breff medh sigh SI b 1: 465 (1476;
burspr).
»bureihe?, m. [Lat. burdo] mulåsna, burdo ena
handa diwr föth aff heste ok asna 4’ regum xxi
con-cede milli seruo tuo vt tollam onus duorum burdonum
do terra expone vn mik tinom tiänara swa mykla
ioordh twe burda orka dragha GU C 20 s. 63.
burgiäld (byrgeldh JTb 82 (i502)), n. L.
bur-skapsavgift.
»burman, m, borgare. Ordsaml. ur Arboga
Tankebok CBergström, Arb Kr 156).
»burinö,/. kammarjungfru, tha modheren baftwir
löst wp oin barnit, oc seo ath thät wäl röktadh är,
tha thakkar hon hwarie sinue burmöö för thera mödho
SkrtUppb 266.
burskap, n. L. — »burskapskompanar, m. pl.
personer som samtidigt svurit borgared. Ordsaml ur
Arboga Tänkebok (Bergström, Arb Kr 156,). Beckman
Stud 85.
burspråk (-spraak. -språk, -sprack SJ 2:126
(1488). -spräk Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 537 (1464)),
n. 1) burspråk, sammankomst som hölls av
överhetspersoner el. maktägande med borgerskapet i en stad
el. med folket i en landsdel, tha alt rndit
fforsain-ledh är til bursprack SJ 2: 126 (1488). böd konung
priamus ath alla troyaner skulle komma till jlions
borg konwugxsens palatzs ath hilla ther bwrsprák mz
them Troj 253. 2) burspråk, utbyggnad på ett
rådhus från vilken överhetsperson förhandlar med den på
torget församlade menigheten och varifrån offentliga
tillkännagivanden göras, kom biscop kätil silffuer til
os och stodh her j staden opa burspräket . . . och
sagde al wor kere almoga som her tha forsamelde
wore Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 537 (l464). lyste ...
borgamestareno pa burspråket, ath STb 1: 269 (l480).
ib 84 (1477), 180 (1478). 3) på burspråk fattat
beslut. plebi[s]citum . . . almogans stadge ok burspråk
GU C 20 s. 458. ib 554. — på burspråk beslutade
(el. offentliggjorda) kommunala stadgar. STb 1: 427
(1459; burspr). ib 435 (1460; burspr). swa ath hon
bär noglian dräth, som forbiudz i bwrspraket ib 125
(1477). — offentligt tillkännagivande som göres på
burspråk, lyste wor kere höffwitzmau her sten stwre
burspråk, swa ath huar som förer silffwer ellir bly
aff swerges rike, haffue forbruthit liiff ok götz STb
2: 183 (1486). ib 1: 336 (1482). — Jfr Clason, Hist.
Tidskr. 23 : 97 ff.
»burvardher, m. 1) borgare åliggande nattlig
vaktpatrullering i staden, then som bwr wardh tilsigx,
ban gar siäluar uetli sinä iij (3) marek STb 1: 428
(1459; burspr). ib 470 (1478; burspr). ib 2: 10 (1483),
3: 109 (1493). then som ecke forniaa ath gaa
bwr-wardh sielff fore aaldcrdom ellir siwkdom skuld ib
2: 10 (1483). ban forswmade sin bwrwaardli ib 60
(1484). ib 320 (1489). 2) borgare som fullgör honom
åliggande vakttjänstgöring. han liiog burwaardin STb
1: 115 (1477). per olsson och per jönssou, som tha
woro bwrworda ib 2: 26 (1483).
busboin, se buxbnm.
*buska, /. [Sw. dial., Á. Ny sv. buska] öl bryggt
på mältat korn och tillsatt med humle. 01. Magnus
Hist. de gent. septentr. 1. 13 c. 26. Jfr Lidén, Arlc. f.
Nord. Fil. 13: 82.
buske?, m. busksnår, buskskog. j inällom staden oc
then gambla slatzsmwren war skoger oc bwske Troj
299. (Möjligen hör detta ex. under byske, «., se d. o.).
Jfr ene-, tliörne-buske. — »buska mark,/, med
buskar beväxt mark. rubetum . . . locus ybi rubi
crescunt wlgariter haniar oc buska mark GU C 20 s.
530. — »bnskn strand, /. med buskar beväxt strand.
FMU 3: 214 (1441, avskr.).
»bnskisker (n. bws skästh? JTb 28), adj. —
n. tyg från Hertogenbosch i Brabant. Urk. fr. 1468 enl.
Hildebrand, Sv. Med. 1: 706. satthe . . . halffuan sin
gard til panth för i halff bws skästh (o.- buskest?),
ix mark oc xx ocli ön iiii lodha sked JTb 28 (1438).
busnisker, adj. — n. tyg från Bunteera i Lausitz.
Urk fr. 1450 enl. Hildebrand, Sv. Med. 1: 706.
»buter (-ar), m. [hl. bütr] stycke, klump, är
hon (o: jorden) alstingis tör, tha brytas wp stora
bwtlia aff jordenne PMSkr 199. tha ligger the askan
swarth j stora bwtar snmmanlwpen ib 560. pS öijomen
som äro i haffwena mellan ciciliam och wallandh är i
jordene wärkntt mykin brennesteu . . . och tager vp
stor stycke och buta ib 613 (senare avskr.).
butll (botn), m. L. 1) botten, skiva, haff eth
anbwd äller lithen wind . . . giortli aff twå sma bothna
som en lykta PMSkr 398. stekter löök cloffuen i
fiär-dunga medh sudne butnar kalla lagda j vinätikia Sex
ekon tr 371. 2) botten, grunden under vattnet, sua
ath ban ey genstan siwnker til botnen MP 4: 140.
3) havsvik, särsk. Bottniska viken; äv. landen vid
Bottniska viken, framledis är vndan skilth thera
jkornaskoga ok thera fiskewatn, som ligger noor j
bothnen Svartb 197 (l390). 4) trossbotten, golv.
tymbermannom, som giorde botnen i öffuersthe
gaar-den i mattis lnortensson greiidh HLG 2: 48 (1516). —
övarsta butnin, översta våningen? naar fförscrifne hustru
bireta wil noget si ith haffua pa öwersta botnen heller
haffua sine wellöst meth . . . sin mog, dotter heller
gode wener f|lere ath swa kunde henda om sommer
tiidh, tha skulle henne tet ingelund sönias SJ 2: 283
(1495). STb 3: 251 (1495). Jfr bikar-, dy-, grüpe-,
siänga-,skip-,trä-,trälle-butii.—butiia briidhe
(buttne- HLG 2: 114 (1523). budne- Skotteb 446
(1471; Kämn). botna-. botne-. pl. -n SSkb 75
(1502-03). HLG 2: 11 (1509), 12 (1509), 24 (l51l), 48
(1516)), n. eg. bräde från Bottnen (d. v. s. landen vid
Bottniska viken) t; (visst slags) grov planka. Se Ark.f.
Nord. Fil 49: 214 f. then tiidh nw i siisth for paske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
