Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daghfnlghin
110
daghthingisman
62 (1523), 65 (l523)), m. dagakarl, daglönart;
grovarbetare. ss tillnamn, öran daxkar HLG 3: 62 (1523).
ib 65 (1523). Jfr dagha karl. — dags ledh,/.
dagsled, dagsresa. Se Sdw 2: 1207. — dags lön, f.t
daglön, han giffuer hedningom ars lön ok dagx lön
som androm legadriingiom MP 4: 131. ib 6: 157. STb
3: 272 (1496). Jfr dagha lön. — dags stiärna, /.
morgonstjärna, swasoni klarasta dagxstiärna skulde
iak wprinna j wärldinna Mecht 135. — dags Stund,
f. timme. Se Sdw 2: 1207. — *dagS thiuver, m.
dagdrivare, jap camp kallade raguald andresson en
dag* tiwff STb 1:221 (1479). Jfr (laghthinver. —•
»dagsvärkarøj m. daglönaret el. dagsverksförman1
Jfr dag8värkeman etc. ss tillnamn, jacob
dagx-uerkare STb 2 : 4 (1483). — dags yärke, n. L.
dagsverke. them som warder dagxuerke tillsacht, the
komma betyden STb 1: 454 (l463; burspr). för tet
hans . . . dreng . . . kloffuit honum handhen j tw
med en kalk röre pa stadzins daxuerke ib 4: 323 (1513).
— *dagsvärkemail, m. dagsverksförman, förman
för Stockholms stads dagsverken, til stadzsins
dagx-werkemen mattis trolle och litzle mattis StÅmb 166
(1508). Jfr dagsvärkis man och dagsvärks man.
— "dagsvärkeök, n. ök som enligt arrendeavtal
skall utlämnas på dagsverket i eedzlösa (äger
klostret) 2 gardha; affradit är 6 thöner och 4 spen korn
. . hwarthera 6 dagxuerke-öök, höns, ägh oc inthe
lambit VKJ 28 (c. i5oo). — "dagsvärkis folk
(daxwerkles- HLG 2: 74 (1517)), n. dagsverksfolk,
daglönare, vppa sama tiidh löntthe jach xiiij
dax-werkiesfolk for iij daga HLG 2: 74 (1517). —
"dags-Yärkis karl (-kaar), m. daglönaret ss tillnamn.
siffrid daxwerkiskaar HLG 3: 21 (1522). —
"dagsvärkis man, m. — dagsvärkeman. jap
daxuer-kesmannen STb 2: 34 (1484). ärlige men erich
gis-lasson och vrige lasse laurensson skolo tilseo j tesse
tilkomande viij (8) dagha medh dagxwerkes mannen,
bure thet til ghaar, at folkit ey staar lodogt ib 201
(1487). daxverkes man i staden StÄmb 144 (1500). ib
148 (1501), 152 (1503). — *dagsviirks karl, m.
dags-verkare. hans . . . dreng slog ... en daxuerkx karl
. . . pa stadzins daxuerke STb 4: 323 (1513). —
"dagS-viirks man, m. = dagsvärkeman. SSkb 313
(1508-09). — ss tillnamn, lytzle mattis dagxverkx man
SSkb 276 (1507-08).
daghfulgliin («. dagfolgath MP 4: 68), adj. L.
"daghland, n. åker som ligger mot dagen, d. v. t.
sluttar mot öster (el. söder)t — dat. plur.
daghlan-dom, adv.? på öster• el. södersluttningen (framför)t til
skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra
daghlan-dom (möjl. för: a daghlandom) for the stora flaateno
i bondetorpe ligger VKJ 270 (1447).
daghlika (daklika Hel män 267. dagligan
STb 1: 18 (1475). -lighan Prosadikter (Sju vise
mäst C) 223. dageligen HSH 13: 53 (1524, Brask).
dagliger Nio handl rör Vkl 224), adv. dagligen.
wij systra oc bröder som först alf vphoffuith warum j
tessom helga renliffnadz [stadga] samnade granliger
atwaktandis ok sagom ok befwnnom dagliger vtaligan
skadha oc wadha oos kommande wara Nio handl rör
Vkl 224.
♦daghmässa, /. [Jfr Mkt. tage-mësse. Mnt. dacli-
mette] mässa som läses vid el. efter dagningen, ringia
. . . tyswer til dagmessona mädh the klokko thär til
hörer AK 59. in totis duplicibus ringe han (b:
klockaren) trysswer til attensangen mädh största
klok-kona tre först, jn duplicibus tysswer oc swa til
dag-messono lförst oc swa ethsyn til ottcsangen ator oc
annath syn til daghmessone oc swa til hopa oc
tri-dliie syn til dagh messone äpter thät saman ringt är
oc ey förre ib. om sancti michels tiidh bör honum
fa: klockaren) förre ringia första syu annat syn oc
saman til attesang, oc sidhan kläppä oc ey ringia
tridhie syn til dagmessone för än daghen kan kännas
giorlige ib. ib 64. een mossa hwan dagh ewerdeliga
scal sighiaz wid hans altare, hulkin messa winter oc
surnar scal sighiaz mz dagmessan ringgir VgFommt
III 7-8: 157 (1384). — "daghmässo klokka, f.
klocka varmed ringning till rdagmätta" sker. bör
honum fa: klockaren) . . . ringia swa tyswer til
dagmessona mädh the klokko thär til hörer, thär äpter
mädh sokna klokkone eeth synne oc tridhiä syu ather
mädh forskrifne dagmesso klokkone AK 59.
daghning (dägning: -en Troj 264), f. dagning.
om morganen arla j dagningen Troj 264.
"daghsiitning, f. solnedgång, en stwnd epter
dagsätniugen opran månen Troj 25. hesperus (för
hesperaj . . . dagsäningh (för dagsätningh) GU C 20
s. 333.
"daglisätning, f. (avslutande av) stillestånd,
förlikning, överenskommelse, tarffwes mykitt i storom
ärendom wårdandes. ssom lyde på rijkitt, vm örligh
vm stichta stadger och laagh och vm förbundh och
dagsätningh mellon rijken PMSkr 688 (senare avskr.).
dagiithing, n. Jfr grevadaghthing.
daghthinga (dagh-. dak-), v. underhandla,
förhandla. om hon halfuir . . . j kirkionno ällir androm
hälghom stadhum thalath fafängo ällir däghtingat
Skr t Uppb 192. — genom underhandling avhända.
anno domini mccclx tba war skaaue däktinget medh
falskheet frän swerike Annotata Chronologica Arvidi
Trolle «’ Ser. rer. tvec. I 1: 236. — Jfr fordagll-
thinga.
daghthingan (daotinken Arfstv is (1461).
däghthingan. däcktingan STb 1: 869 (1482),
detingen SJ 2: 243 (1604)), /. L. uppgörelse,
förlikning. lofaar jac särdelis widher mina rätä sanind
oc godha tro all thennä wilkor oc däghthingan fasta
oc stadugha halda i allom sinom articulis FMU 1:
383 (1381). SD NS 2: 575 (1412). forbödz erik
mwra-mestare . . . ath slaa sina hustrv i the däcktingan,
som nw skal göres them i millom, ok forlikningh STb
1: 369 (1482).
dagllthingilse (däg-), n. pl. el. f. fördrag,
stillestånd, sva monga [fonga], som konung cristiern
nw haffuer i norge oc hanum lydilse oc manskap
til-stånda bliffue i sama frid oc dägtingilse, som
forscriff-uit star i alle motha in til fornämpda pingxdaga offuer
eeth aar Rydberg Tr 3: 255 (1453).
"daghthingisman (dägh-. deg-), m. medlare,
förespråkare, äv. bildl. jak vil ga mz thio oc vara
thiu dägthingis man oc bidhia for tliic til konungin
Prosadikter (Barl) 41. han bortgik for thän rätuisa
domin göraskulande räkinskap aff sino lifwerne ey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
