Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
darliet
112
del
(Sju vise miist B) 203. Jfr draflsdare. — »dara
hus, n. dårhus, fore darahwsith ferdades iiij inark
och iiij peninga SSkb 70 (1503 03). — ss tillnamn.
skipper peder daarahws STb 1: 353 (1480). — *dara
kista, f. [Mnt. dörenltiste] burliknande cell vari en
sinnessjuk inspärrades; dårhus, the bygdo up daara
kistona Skotteb 351 (1440; Borgm). — *dara ordll,
n. dåraktigt ord, dåraktigt prat. eonstrve bibera
drinkarin buit ban böriar be|la kiffuit balatrone mz
ropande dara boaute lindande babilla daaraordh GU
C 20 s. 58.
darliet (dor- GU C 20 t. 257), /. dåraktighet,
enfald, dumhet, inskränkthet; svagsinthet. diffatuare
i[dest] [a] ffatuitate remouere aff dorhet dragha GU
C 20 s. 257. secordia . . . fauiska oc darlicth ib
s. 559.
»daringer, m. — »daringa talan, f. dåraktigt
prat, onyttigt pladder. blatera . . . padda rops
glissan ok daaringa thalan ok bakbithan GU C 20 s. 58.
darii ka, adv. dåraktigt, hwar ther darliga köper,
han vijseliga betaler STb S: 397 (1498).
darliker, adj. dåraktig; dumdristig, prothenor j
syna dårliga diärffhet sökthe twärt oppa hectorem
Troj 150. — Jfr ivirdarliker.
darotter (-utter: -e Bel män 124. -wtter:
-asta Skrt Uppb 83), adj. dåraktig; fånig, svagsint.
ffat[u]o . . . darotthan göra et componitur diffatuare
marghaledhis darotthon göra GU C 20 s. 257. sapere
componitur desipere vansmaka oc darother vara ib
s. 544.
darran, f. darrande, nar som gudz räddoghe är
fulkomplika äghande hoghin, tha kombir han honom
mz ennahanda darran ällir brännande rädde swa som
blothna ällir wekias ok 6mältas (jfr Lat. timor ergo
domini . . . facit eam quodam esta tremoris liquescere)
Sp V 539. — Jfr iordsdarran.
»data, /. [Mlat. data (sc. epistola,)] datum,
dagteckning, datering, ware thet sache, at andere flere
skyldenere fram komma met breffuom, scriffter eller
anner fäste bewisning, som eyg stande scriffuat i
samme handscrifft, men haffue fortiot oc duld sigli
epther thes breff» data BLG 1: 111 (1467).
»datum, n. [Mlat. datum (sc. scriptumj] datum,
dagteckning, datering, enthe datum stodh j breffuet pa
bwath tidh thät screffuit var Arfstv 17 (l46l). ikke
stod her thures nampn eller datum thär vtj pa hwat
tiid eller stad thät scriffet waar ib 57 (1474).
»davit m.f [Jfr Mnt. davlt(e)s-, davtdengUlden]
da-vidsgyllen, guldmynt präglat av en biskop David
(1455-96) i Utrecht, [vortho the swa ens, ath] en dauit
[schulte her i rykit ganga] for jj öre STb 3: 10 (1492).
»decernera, ». [Lat. decernere] fälla domslut,
bestämma, besluta, wi ... segia, decernere och
de-clarere endreoteligen epter lagen, ath sweriges riiche
böör och tilhörer . . . konung cristiern liydberg, Tr
3: 624 (1520).
*de domino liist (de domina-), /.
evangelietext (som handlar om Kristus), ij orationalia met de
domina lästa Skotteb 353 (1440; Borgm).
degher, m. Jfr surdegher.
degliia (deja BLG 3: 62 (1523)), f. L. deja,
kvinna som har överinseendet över de kvinnliga syss-
lorna. wordo borgamestarene, raadet saa eens, ath
joan i swanaby och hans hustrv skulo anamo nycklane
i sancte öryans gaard; ban skal bliffua en
förståndare i gaarden ok hon en degia STb 1: 10» (1477). —
Jfr niiolka-, prästa-, siänga-deghia.
(leker (deekir (pl.) Arfstv 19 (1461). daker (pl.)
JTb 8 (1456). (sg.) Skotteb 422 (1469; Kämn).
dä-kir (pl.) Arfstv 62 (1474). däeker Ri’ 2: 398 (1400).
dyoker (pl.) STb l: 255 (l480)), m. och n. (STb
S: 68 (1493)) L. däcker, tiotal av skinn el. pergament.
j däker rötlask Skotteb 422 (1469; Kämn). vj (6)
deker perman til skotboken kom SSkb 37 (1501-02).
— tiotal av andra föremål, iij (3) dycker älgz horn
STb 1: 355 (l480).
»deklarera, v. [Mnt. dëclärëren. Lat. declarare]
förklara, tillkännagiva, wi . . . segia, decernere och
declarere endrecteligen epter lagön, ath sweriges
riiche böör och tilhörer . . . konuug cristiern Rydberg,
Tr 3: 624 (1520).
del (deel. deil SD NS 3: 70 (1415)), m. L. 1)
del. elimä . . . fyra dela i verdhene som är östher
vester nör södher GU C 20 s. 117. alla fyra
wärdh-linna dela Mecht 21. — del, stycke. oppa thät
han skulde koma sin akor allan wthi en deel Uppl
Lagmansdomb 32 (l490). — ok sigher paulus, nar thz
kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas
som widher nakon syndhirlikin deel är (quod ex parte
est) Sp V 230. nar thz kombir som fulbordokt är,
ok thz görs tompt som eendels ällir aff dele är (ex
parte) ib 495. Jfr 1 Kor. 13: 9-10 (Bib. 1917,) Ty vår
kunskap är ett styckverk . . .; men när det kommer,
som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett
styckverk. 2) andel, lott. thu gnfft oss thinua
äwinnelikhetz looth ok del (tue eternitatis participium
contulisti) Sp V 479. 4) part (i rättegång), badha
delana komo for oss sama dagh i sancti cristofori
hws i calmarna oc satto thera saak oc blifuo widher
oss for fulmäktogha skedhismän wm all skälning
Rydberg Tr 3: 161 (1436). — sida. nar människian är
stadh mith i mällan diaffwllin ok ena onda
mäuni-skio, til hwilkin delin (parti) hon luthar, wndhir
thäns härradöme bliffwer hon Sp V 431. 6) sak,
ting. haffver han halft siig her eij annars an erliga
oc skäliga oc ingben del brvkat, ther eder orden äre
til straff Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509,
nyare avskr.). HSB 13: 44 (1524, Brask), oc wet
iac ingen then deel then eder nåde kan bättre
för-wärffue ... än at eder nåde hielper til endrekt
i then helge christelige troo oc kyrkia ib 47 (1524,
Brask), oc giöres eder intet behof hafwa nogen
um-sorg för nogen then deel wi haffue snakket
tillsam-mens ib 103 (1524, Brask), kenne gud wi akte ingen
deel skaffe med odor uthen thon good är oc till vilie
wenskap oc bostand kunne dragé ib 15: 25 (1526,
Brask). 7) gods, saker, giort hinder pa nogen
dol som thenne for:de iogan brwn tilhörer HSB 17:
71 (1523, Brask). — (tha kom henne i hugh sin deell
(för feell?,) och bristilse, oc sagdhe til härran ihesum
eya huru fatigh oc fwll brudh jak är (tune illa suæ
paupertatis memor effecta, dixit . . .) Mecht 264). —
Jfr an-, arf-, arfs-, arva-, attunde-, barna-,
brodhor-, bytis-, ens-, flärd ha-, for-, framan-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
