Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fodhermarskämbite
166
folk
ib: -a ib H (1426), is (i427), -sæ ib ii (i424). -mask
STb 1: 219 (1479)), m. 1) fodermarsk, tjänsteman som
förestår och ombesörjer hästarnas utfodring i en
stormans stall eller under hans resor. Arnell Brask Bi’ 32 ff.
— överhovstallmästare. BSH 2: Cxxvn (1442) (Sdw 2:
1217). 2) fodermarsk, person som förordnats att mot
betalning hålla resande foder till handa, särsk. om
dylik befattningshavare i Stockholm. StAmb 10 (1423),
11 (1424), 14 (1426), 15 (1427). — ss tillnamn,
find-wiidh fodermarsk STb 1: 20 (1475). SJ 2 : 38 (1478).
SSkb 16 (1501-02).
*fodherinarskiilllbite, m. f ödermarskämbete. jap
löyekarl rechte handene for iij (3) marek, ty han
brw-kar fodermarsk embetid ok andre äro ther til satte
STb 1: 405 (1483).
fodlira (fordra Arnell Brask Bi’ 3o), v. L. fodra,
utfodra, giva foder åt. fordra vj hosta vm spännen
Arnell Brask Bi1 30.
fodlira (part. pret. foderet STb 2: 253 (1488).
foddert ib 259 (1488). foderat HLG 3: 13 (1520)),
v. fodra, förse (kläder) med foder, j (1) brun
lun-desk kiortil medh dockor foderet STb 2: 253 (1488).
HLG 3: 13 (i520). —Jfr undirfodhra.
fodlira, jfr fordhra.
fod bring,/. anskaffande av foder; foderhämtning,
furagering; särsk. pålaga bestående i skyldigheten att
fodra konungens och vissa tjänstemäns hästar, 5« Sdw
2: 1217. will han pa nytt tvinge then almoge til
nyo fodring HSH 13: 123 (Brask). Jfr när konungx
fodherhesta löpa i fodhriug GS 57 (1474) (Sdw 2: 1218)
och wi bede oder nad gerno at j wole unne oss naget
hered til fodring til wort folk och hesther HSH 13:
123 (Brask). — Jfr lliista fodhring.
foglia (-ar), v. foga, laga, styra, när gwdli
fogar jach kommer j tal medh arffwidh trwlle Mon
Dipl Sv 51 (1489). gud alzmechtig werdes foga then
reesa til en god ända HSH 13: 48 (1524, Brask), gud
fogo all ting till thet besto ib 16: 127 (1527, Brask).
Jfr föghia samt tilfogha.
fogliate (foghadhe FMU 1: 362 (l376), Svartb
176 (1381). foghote. fogete Hist Handl VIII 1: 53
(1493). fogit STb 3: 8 (1492). ffogeit ib B: 267
(1520). fogte Arnell Brask Bi1 15. fowde Svartb
471 (1460). ffoit(h)e STb B: 28 (1514): -en ib 6, 24 (1514).
foythe: -ens SJ 2: 168 (1490), -en ib 211 (1492)),
m. L. ståthållare, fogde; ämbetsman som inom ett visst
område å regeringens (el. länsinnehavares) vägnar
förestår styrelsen och uppbörden; ämbetsman som jämte
förvaltande även utövar dömande myndighet,
hedher-like ok biskedheliko män, som war ingemunder
jons-son, foghadhe j aland, ingeualdor dwärgher,
vndelam-man ther sama stadh FMU 1: 362 (1376). then tima
jak foghote i alandhe war, a . . . dröthningh
mar-garetis wogna (jfr i samma diplom: mädhan jak tha
laghman offuer aland war) SDNS 2 : 806 (1414, gam.
avskr.). — om konungens fogde i städerna jfr Schück,
Sv. statsväs. s. 318 ff. — fogde som förestår
förvaltningen av till biskopsgård hörande egendom,
yter-mere talado ok fornempde verduge fader til herre ston
om en sin thienare och fogete kallath asmundh Hist
Handl VIII 1: 53 (1493). en göder fogte ower
landbona oc saakörau Arnell Brask Bi1 15. Jfr biärgS-,
by-, lltte-, gärds-, härads-, liärskaps-,
konungs-, lands-, ridit-, rät-, rätta-, riittara-,
slöts-, stads-fogliat(e). — »fogliata dränger,
m. fogdetjänare, enga fogata drenge . . . scula
110-gher köpenschat drifwe a lande Priv f Sv st 97 (1444).
— fogliata dome (fogta-), n. fögderi, prefoctura
. . . fogtadömo GU C 20 s. 478. — »fogliata
gäst-ning (fögta- HSH 17: 149 (1523, Brask)), f.
allmogen ålagt underhåll av fogde, dennes tjänare eller
hästar. Sdw 2: 1218. kyrkenes oc wore bönder pa
Öland haffue giffvet oss til kcnno at the warda
swaar-liga förtungade utaff oder för fögta gestning mot then
helge kyrkijs friihet oc rikisins gambla goda
siid-venior HSH 17: 149 (1523, Brask). — *fogliata
Sven, m. fogdetjänare, vort fogaten och radit sa
offuer ens, ath kemmenera medh fogate swene schole
wth och haffua jn thot malt schib til retta STb 3:
26 (1492).
foghati (fögedi STb 1: 226 (l480). fögdj Arnell
Brask Bi1 15, 22), n. L. fögderi, fogdeämbete; tjänst
ss fogde, han hade wntgaath här i sitt filgedi som
en dandeswen STb 1: 226 (l48o). — fögderi, län,
förvaltningsområde. scal oc ängen nokon skat eller thunga
vppa läggia i nokro fögdhi i swerike Rydberg 7V 2:
659 (1896). Arnell Brask Bi’ 15, 22.
*foghatmalt, n. malt som i skatt lämnas ål
fogden. BSH 3: 146 (1463?) (Sdw 2: 1218).
foghl, se ftlglll.
fokt, se fukt.
*fola (part. pret. -at), t. [Fno. fola] föl a. nar
horsen haffwer folath PMSkr 220.
folder, se fulder.
foli (pl. ffaala Arfstv 63 (1474)), m. L. fåle.
— ss namn på ett tom. RK 2: 5042, enl. Steenstrup,
Namn och bygd 2: 137 (Sdio 2: 1218). — Jfr
lling-ista foli.
folk (fulk Prosadikter (Sju vise mäst B) 217),
n. L. 1) koll. folk, människor, farande folk som
aff androm lando|n komber Gummerus Syn-stat 44 (1425,
« vidim. fr. 1440). är thå si atth then man giffth
folk veedh sijgh inne haffuer soon dotter eller annadh
viderlags folk ib 36 (1425, avskr.). thesso godo men
skole opbäre then hielp och poninge, som got folk wil
hielpe til sancta birete cappell STb B: 265 (l520). —
med plurala bestämningar, xij öre mestor mickell
thet han steglade folket jos p[e]rsson, nigels persson
et warch Skotteb 432 (1470; Kämn). han ökir aff
litzle sädli en storan ar woxst ey ath enastli fem
tliusandh folke rthan otalikom maughom thusandhom
MP 5: 229. 2) människor i någons tjänst, vpa
thot at rector fornompdo universitatis, doctores,
mes-tere, studentos och theris folk moge thes roligare
bliffwaoc liffwa Annerstedt Ups Univ Hist Bih 1: 4 (1477).
3) äkta par, makar, et gamalt par folk ok
hiona-lagh man ok qwinna owergaffuo gardh ok godz ok
fingo thät j händer sinom son ok sona kona ... vm
sidher böriade them ledas widlier thät gambla folkit
MP 4: 61. 6) människa, person, fore wor keresta
nåde frves bön schul ok flore godo folkx bön schul
STb 3: 419 (i499). Jfr almoso-, arbeidis-, banz-,
bysiitis-, dagsrärkis-, drafls-, fatökis-,
giir-dha -, gäst-, hem-, hionalags-, hof-, hus-, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
