- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
184

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forhlter

184

forkera

Psall. 95: 1)) 3) förhålla, undanhålla, jordagotz
ellir andra äghor som clostreno kunno foreliindras
ellir forehaldas mädh oriit Priv o skyddsbr 179 (1442).

4) förhålla, söka förhålla, söka tillägna sig, väcka tvist
om, klandra, atthe aldrich wele then prebenda
for-hindra eller forargha i någre matte SJ 2: 203 (1492).

5) kvarhålla, belägga med kvarstad, lägga beslag på.
han hade forhindreth ena mess kopper j luboka STb
2: 215 (l487). begerondes atj wille hanum wiinä och
medt giffue edert götz rorstrere ö[k] förhindra, hwar
han thett bekoma kan ib 5: 333 (1521, Kop.). 6)
kvarhålla, hålla iförvar. her sweus landbo ... som

. . änders buck her förhindret hade j stadzsins jern
STb 8: 3i9 (1496). — Jfr oforliindradher.

»forhiter?, j forhita (för forgilta, o: forgylta?,)
skalka oc j smikrare hwat är thz j frostell mik mz
(Vulgata: quid me tentatis, hypocritæ; jfr motsv. ställe
MP 1: 341 o gyltä skrymtara, MP 2 : 252 idem, MP
4 : 258 j forgylta skalka; MP 8: 399.

»forhop (förhopp), n. hopp, förhoppning, at wj
fööge förhopp haffue til nogeu wenlig handel medh
thöm HSH 13: 60 (1524, Brask).

forliopa (förhoppe), v. hoppas, vänta, swa
för-hoppe wj wel at the ock saa göra HSH 13 : 60 (1524,
Brask). — reß. forhopas, hoppas, opersonl. som
oss förlioppes HSH 16: 36 (1526, Brask).

forhllgga, v. avhugga, haffuer . . . joan
swensson liogat latid forhwgga aff sparraner eller balkane
i . . . biscop corts hus, tha Bkal han vpretta allan
then skada, som han ther vppa haffuer giort STb 1:
266 (1480).

forhugsan, f. 3) omtanke, omsorg. SDNS 2:
761 (1414). (Sdw 2: 1219,).

*forhungra, v. hungra, svälta, lida hungersnöd.
tet fämptha brödhit . . . thet är likamlikin födha oppa
tet ath wj skulom ey forhunghra ällir forsmäktas
MP 5: 232.

»forhyra (för-), v. [Mnt. vorhuren] 1)
förhyra, taga (sjömän) i tjänst, oleff jngemerson . . .
tålde til en batzman at ban hade wnt&yt . . . hans
byre och ban mötte forhyre en annen i hans stad
syden STb 5: 90 (1516). 2) hyra ut. gaffs oleff
hansson raadman loff fförhyre thet hussit per
morten-son haffuer honum pantsät STb 5: 90 (1516).

»forhiifdh?, f. hävd, besittning under så lång tid
att orubblig äganderätt förvärvats, scribo . . .
pre-scribere for-scriffua oc mz ]agha forhadh (enl. Erik
Neuman felskrivning för forhädh o: forliäfdhj haffua
GU C 20 s. 556.

*forhiifdhning (förhädningh), f. förvärv av
orubblig äganderätt genom hävd. prescripcio . . . före
scriffuan ok förhädningh GU C 20 s. 481.

forhäghdha (forhäydha, -heydha. impf.
-adhe), v. L. förskingra, förslösa, then samme
foglietin han forhäydhadlie herrans godz vnyttelika
MP 3: 422. ib.

»forhäghna (forhegna), v. hägna, skydda,
värna, taga i sitt hägn. oc liafuom wi wnt oc gifuit
allom besitiande borghare i fornämde stocholm
frii-heet for allan toll medh swa skäl, at enghen dyrfuis
til at forhegna eller friia andra manna götz for sith
egli it Priv f Sv st 112 (1448). at ingen dyrfwes til

at forhegna, förswara heller fria andra främenda oc
wtlendzska manna oc gesta gootz fore sith egith ib
136 (1457).

forhänge, se forehänge.

forhöghia (fförhöie. part. pret. n. förhökt),

v, 1) förhöja, höja. por michelsson täcktes nagat
pa then westra gambla galflen mwra eller forhögie
SJ 2: 112 (1488). wii lasse torsson . . . förscriffne
hus forhögie STb 5: 51 (1515). — bildl. höja (priset,
försäljnings- el. köpesumman), ath thomas forhögde
sijfc köp met v marc, ok thöm haffuer han uth
giffuit FMU 3: 259 (1442). 2) höja priset på (ngt).
samme tompt ytermere heller högre fförhöie än til the
fförnempde iij (3) march SJ 2: 296 (1496). —
»forhöghia sik, 1) eg. höja sig. anitadh thera
haf-uär kammaren sigh nedersänkt äller jorden wnder mik
sigh förhökt Prosadikter (Sju vise mäst C) 224.
ewvn-neliga porta forhögen eder (elevamini) SvT 5. 2)
bildl. yvas, vara stolt (över), med prep. af. wetli the
sik ey wara äwärdelika konungxsins dottir ällir brwdh,
hwilkin sik thär aff forhöghir, at hon är kornen aff
liärra släkt, snarligha forgangande Sp V 426.
—förkovrat, växa till, ha framgång, thänna härrans ordh
j hans tiänista möö skulu sik 6wa förkofra ällir
forhöghia (conualescunt), at hälga ödhniiwktinnn,
rolik-hetinna, ok räddoghans ärligha tekn skulu giffwa
wit-nisbyrdh them hälgha anda SpV 173. — reß.
forhö-ghias, beskattas högre. Staffan kortsson dedit x mark
quit met vylkor at han ey skal ytermera forhöges at
are StockSkb 94 (1503-04).

*forhÖghilse, n. pl. el. f. framåtskridande,
förkovran. räddoghin j thera forbätringh ällir
forhö-gilse, som mindre ällir yngre äru (timor in minorum
prouectibus) SpV 159.

forhöra (för-), v. 1) höra efter, göra sig
underrättad. tha iiämpde vi ther före tessa sex godlia
men at. gaa til hanom ath forhöra som sakt var ATb
312 (1469). — söka få veta (ngt au ngn), med prep.
mädh. sende tho twå gode men ... til liustrw
mar-git ... at forhöre med henne, hurw ther om war
STb 5: 184 (1518). 3) förhöra, undersöka, pröva.
tha skulle swa dane sak ekke annars stadz förhöras
oc ranszakas eller dömas än for rikesens radh HSH
18: 28 (1495). — reß. forhöras, höra sig för, göra
sig underrättad, om (o: angående) prestener och
üieck-nane skal bliffua standande til herredagin. tha skal
man forhöres om therres friheter STb 1: 172 (1478).
förswmen ey ath förhöras när nokro thädhan fara aff
rikeno hiith til rom PMBref 307 (1512?).
forila, forilan, se förhala, forhalan.
»forkalla, v. förekalla. SDNS 2: 512 (1412). (Sdw
2: 1219).

förkasta, -kastilse, se forekasta, -kastilse.
»forkastel, m. framstam. FM 383 (1508). (Sdw 2:
1219).

»forker, m. [M. forkr. Sv. dial. förk] bärling, stör
varmed man stakar mindre, fartyg. Jfr SAOB F 1123.
contus . . . bärlinger forker GU C 20 s. 146.

»forkera (förkere), v. [Mnt. vorkéren] 1)
umgås (med); ha affärsumgänge (med), ha affärer
(med), handla (med), pa thet at thesse try rike
skulle her efft[er bli]ffue til hope förbunden wdj en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free