- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
214

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fribonde

214

fridbknllndher

götz SD NS 3: 207 (1417). there fadher . . . köpte
alasiokj for halff tredie huiidradhe marcher peningha,
som köpensbreff wthuisa, ok ther fore lösthe ok fredde
for:de biscop mngnus synom brodher j pargasa sokn
först j kurilax x stenger kriiighom allan byin j aker
Svartb 370 (1439). ib 371 (1439). ATb 1: 298 (1468).
4) skydda, värna, försvara, at ingen dyrfwes til at
forhegna, förswara hollor fria andra fränienda oc
wt-lendzska manna oc gosta gootz fore si th egith Priv f
Sv st 136 (1457). wil tw mith skip frj oc wSrya fram
til tlK-n stad hen PMSkr 25. ib 26. — Jfr fr id 11.1.

*fribonde, m. [Ä. Dan. fribonde] — *fribonda
gods (frjbonde-), n. skattefri egendom, frihemman f
doch cronones ritttigheet oförsumniadh pil konungens
frjbonde godz och kiöpestadz godz FMU 4: 462 (1476,
avskr.).

friborin (frij-. friburen HLG 3:15 (1521).
fry-burin ib. fribwrne 1’MSkr I45),p. adj. [Fdan. [-fri-båren]-] {+fri-
båren]+} L. eg. friboren, född av fria föräldrar; av
frälsesläkt, av adlig börd, adlig, friboren man her stens
stwris thienere niels barwn BLG 1: 130 (1488). jach
är swa godh dandesuen pa inyne wegna, som j ären
pa edra vegna oc waron j och än fryburen etc. . . .
STb 3: 418 (1499). månge faana swaa wäl fribwrne.
soui böndher PMSkr 145. it-m en frybnrin swen ner
nilss heising iiij mark HLG 3: 15 (1521).

fridba (fredha), v. L. 1) bringa till fred,
skaffa fred åt. bon lati sin nadhe skina a oss the
rena signadlia mö oc fridlii var siäl then tidh Ti dö
Vis sten 8. paco cas care fredha ok blidka GU C 20
s. 397. pascificare (fel för pncificnrej fredho ok forlika
ib. — refl. oc swa biwdhir thät (o: Jesubarnet) thik
mwiiuen at minnas widh tik, oc vinas oc fridhas som
förra war vret oc grält SkrtUppb 269. 2) freda,
skydda, försrara. oc bindher iach mik ok mina arffwa
thil hininm the jnrdnna fridlia fore allom thSm, ther
kwnno oppa tala FMU 1: 442 (1394, nyare avskr). saa
lengliä iach kan opkommä oc redhe myn skiip ock flere
godo herror ther oppä at fred be wore köpmen ock godz
genom siöen HSll 19: 149 (i506). än edhra gwdelika
böner the ha|fwa oss fredhath oc gömpth PMBref 302
(1508). PMSkr 26. — Jfr ofridbn.

fridllbrytare (-brutarä), m. fredsbrytare.
fram-delis är thet swa daglitbingat ... at alle thee
fridh-brytarä, röwarä oc ilgerningis män . . . tliöm scal
ängin man hwarä . . . Rydberg Tr 2: 452 (l38l). ib.

fridber (fredher. friidh STh 1:105. t06 (1177). 235
(1480). 2: 62(1484). fly th? HSH 17:94 (i523?).fffn. fridz
Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). fredz PMSkr
22. Troj 45), m. L. 1) kärleksfullt el. vänskapligt
förhållande, fred. hans fredher skal bliffua standande
ä for vtan äiidha MP 4 : 238. 2) fred som ingås
efter föregående krig, fredstillstånd, pignoro ras aui
aturn are ... fredli stadga ok fredh biudha GU C 20
s. 446. häller thet är örlögli äller fredher mellen riken
PMBref 333 (1519). — biläggande av tvist, förlikning.
bödz claus skreddare och laurens skroddare friidh them
i niillom STb 1: 105 (1477). ib 106 (1477) 235 (l48o). 2:
62 (1484). gudmund skinnere och per eriksson skole
mod koinniÐiieren för skinnere embethet om theris
fri-der STb 5: 81 (1515). 6) fred, frid, trygghet, som
påbjudes för vissa ställen, tider el. personer, tha

taghom wy klostret oc them thera syslomen . . . vnder
waara sunnerligha hegn fridh ocheskermilse Fyra handl
rör Vkl 284 (l440>. tha lyser iach met thette mit breff
saucte erichz koningx myn och richesens freed vtoffuer
eder Reuterdalil Kyrkohist III 2: 557 (b. av lSOo.-t.).
STb 8: 26 (1492). 9) til frids, till freds, är thy
troandis ath köpmannen war til fredz tinga segh eth
annath skep PMSkr 22. ärom wij mera tiill fredz
om tyn konwngs haat oc lioot än 0111 hans fred Troj
45. 10) frid, andlig ro och nåd ss Guds gåva. o
ihesu christe sannir ängla fredher SvB 84 (senare
hälften av 1400-talet), riiket oc oss alle til goda swa
lenge gud fögde honom sin |lyth (troligen fel för
frytliJ skicke oc bevake kuude i bätre mötte HSII 17:
94 (i523?). — Jfr bar-, gildis-, gildisstovu-, hem-,
iula-, kloster-, konungs-, kiimmeniirs-, o-,
YÍirnlds-fridher. — *fridha hus (freda hws),

n. [Å. Dan. frid hus] fristad, asyl. nsilum penultima
prodiwta nou genoris freda hws GU C 20 s. 39. —
♦frids bandit (friidz-), n. fredsförbund, i friidz
bände warin som en kroppir oc en ande llel män 145.

— *fl’i(ls dnglinre (fredz-), m. freds Stiftare,
ffes-sialis (fel för-, feslialis) p producta idest sacerdos vel
orator per |quem] hellum intercidir.ur ( fel för:
indi-citur) et pax componitur fredz daghare GU C 20 s. 264.

— *fri(ls dllgher (ffridz-), m.för viss tid ingången
förlikning, stillestånd, skulle han fförene sigli met
molsigenden . . . jiinan ffridzdngen wtgongeii wore, eller
sta sielff sin ffure STb 4: 262 (1512). — »frids mill
(fredz-), n. säker tillflyktsort, confugela le t’ generis
p producta feligheth trygheth liielp ok felogh rwm ok
fredz rwm GU C 20 s. 138. — frids stadlige (fridz-,
fredz-. fredh- GU C 20 s. 176), m. (läs Sdw 1:
335: frids stailglie . . ., m.). förbund, överenskommelse.
paetorium ii fredz stadge GU C 20 s. 397. pactum
ti stadgo ok fredz stadge ib s. 398. ib 446. aflwndin
giordhe sonanen (mellan djävulen och kvinnan), til
hwilkin fridz stadhga söndhirslitaskolande niaria
fram-redis SpV 198. sannelika ey atenast är han thin gudh,
wthan thin härra for skapnxdzsius skuld . , , ganibla
fridzstadhgaiis (pacti) owirwinnirskoniia ondzskona
aff-driffwando ällir affstridhande ib 361. ib 501. — *fl"ids
sälldebudh (frez-), n. fredsbudhärare. GU C 20
s. 65. — *frids vis, n.f fredligt säll. ati wele fara
mod alffwariine i fridz wise (0: i vänskap el. sämja)
Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471).

fridliga, v. 3) sluta förbund, for thy at
fingranna saiiiaufögilse . . . sik onifämpnande, ok
fridh-gande (federans) biudha saman hustruna ok bondan.
SpV 346.

*fridllgan, /. förbund, snödh ok alzstingis i
11a-Iwktandis, ok rädlielikin är bryllöpenna wilkor, ällir
nathur ok fridhgan, hwilkin andlira personan
nödli-dreff in j iärnin, andra liffwandis j gralfwena SpV 317.
oppa thz ban (0: kung Strato) ey skullo wara persis
sinom fiendom til atlöghe .. . hwilkra fridhgan (fedus)
mz egipti sitlskap han glömt haffdhe ib 332.

fridhkalladher, p. adj. L. i) fredad, fridlyst.
item vilie vi ok, at then gillestughu i stocholm, som
mene köpmannen effter gamble sidvänie til söker,
skal vara sva fridkalladh, at liva annan ther siar pust
eller kinhäst, skal böta xl mark UrkShist 1: 13 (1456).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free