Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulsukkniide
226
fylghe
*fulsukkande (-sokkande), adj. djupt suckande.
disnoycus p c [idest] su[s]piriosus fulsokkande GU C
20 s. 193.
*fulsära (-sera), v. tillfoga fullsàr. Se Neuman
Vokbal 53.
fulsäre (ful aare ATb i: u (1452), 136 (uso).
fultsere STb i: 333 (1432;), n. L. = fulsar. ATb
1: 11 (1452). gwunar hade iij fultäre ok ij skenor ok
ðndir hade i fulsäre ib 226 (1453). ib 136 (1460). STb
1: 333 (1482).
*fulsiitter (fulsetter. ack. sing. n. best.
ful-settlia Uppl Lagmansdomb 61 (1492)), adj. full sutten,
fullt besutten, om bonde, som äger så mycket jord,
att avkastningen därav är tillräcklig för hans och
hans familjs bärgning samt för utgörande av
hem-manet åvilande utskylder. Uppl Lagmansdomb 45, 49
(1492). at lian jngolwnde kwunä bliffuä fulsetter med
niynnä en hnn finge läse til segh then »ris aker
ib 81 (1493). — om hemman av ovan angiven
beskaffenhet. han hadde köpt oc byth sigh til eth kronänos
fulsettnä godz ib 61 (1492).
*fllls«kin, v. fulltaligt begiva sig (till)f meg
tyk-ker wara en god gåffwa som jac troor oc menar ath
gudena wilia giffwa oss j thetta landet cytharea om
wij fwlsükom tiil veneris mönster Troj 64.
fultaka (fulthagha), adj. 2) mycket duglig,
duktig, jndustrius . . . fighen kringher vakcher
fulthagha staduglier och fornomstogher GU C 20 (hand 2)
s. 24.
*fultalugher, adj. ohövisk i sitt tal. scurrilis . . .
ohöffuisker fwltaluger oc fwllatoger GU C 20 s. 557
*fultrygger, adj. fullt trygg, fullt säker, waaro
thu en hälghir man, ey är thu än fultryggir Itel
män 134.
fultyglia, v. L. fulltyga, fullt el. övertygande bevisa
el. styrka, är thät swa ... at the thät som the
frambära mote walino kuiino fultyglia mädh oppenbare
gerning ellir witnom Abbedval i Vkl 94.
fultlinkkn (-taoke), v. fullt tacka, nog tacka.
STb 5: 322 (1821, Kop). swadane wolgerningo oc
bestond wij hans nåde äldre ffultacke kunne ib 332
(1521, Kop).
fnlthiinkia, v. — part. pret. *fultliiinkter, som
har fullt betänkt sig. stode willam ryll köpsuen och
var fultenckter medh sin frie wilie och giorde hans
perlestickero fulmechtok ath . . . STb 3 : 260 (1495).
*fnlvaxter (-wäxther), p. adj. [Jfr Ä. Dan.
fuldvoxe] fullt uppvuxen, oliogardhen som är
fwl-wäxther skifftis j twå dela PMSkr 336.
fulviktogher (fultviktogher), adj. fullviktig,
eg. och bildl. j swadana mynt at ha]ff fämpte mark
göra fult for een fultwiktoglian ängliscan nobel Svartb
430 (1448). gudz ordh äro liffuandis, oc fulwiktogh
(efficax) Mecht 267. JBuddes b 82. fvlvictogh var
helga mandzsens bön ok snart höördh ib 149.
fulvis (ffullwiss), adj. 2) fullt säker,
fullgod. hulkit huss han bonum ffrit och quith j panth
satte för för:ne peninge fför en ffullwiss och
obehindrat pant til en ffasth forwaring STb 5: 89 (1515).
*fulvitna (fwl wetna), v. fulltyga. contestor
aris verbum deponens idest adiurare firmiter asserere
fwl wetna GU C 20 s. 144.
*fulvordll? (fol-), f.t mogen ålder, nw mädlian
hwar een menniskia som cristna tro haffuer takit j
döpilsse, oc til storan ålder oc folwordha är kouiinin,
tilbör at taka gudz likania MP 3: 119.
*fulrordhoghet, fi [Jfr Ä. Dan. fuldvo(r)nhed]
fullkomlighet. thz tilhöre gudhelika skälinna
fulwor-doghot (efficaciam divinæ rationis), liaffwa tilsnman ok
tillika thz som giortli gr, ok thz som är göraskolande
SpV 188. ib 224.
*fulväghill, p. adj. [Jfr Ä. Dan. fuldveje]
fullviktig. tha schulle han . . . bethale niclis scriffuere
her ena lest jern j stocholm j gen fulweghna STb
3: 167 (1494).
*fulvÖrdlin, v. vanrörda, deprecior aris ari
fwl-wördha aff slaa wanwörda ok noder trykkia GU C 20
s. 176.
*fllläli(la, v. [Mnt. vulenden] fullända, fullborda.
definio nis nire idest valde finire fuländha jtem idem
est quod diffiuire ända GU C 20 s. 170.
fund, f. och n. L. 3) påfund, påhitt, anslag.
aff manghom ffalskom ffwndhom oc genstridoghom
som göras moth thenna psaltaren sighia[n]dhis honom
wara wiskipilse oc fframffosliet JMPs 509. — Jfr il-,
nya-, sam-fuud el. -funder.
fundera, v. grunda, inrätta, stifta, tha aardz mot
liöltz ttpter hans siäl, som thera kloster haffdlie
funderat Mecht 347. the prebenda, som hustrv sigrid . . .
skyckade och fwudärede i sancta katerine koor STb
1: 204 (1479). — dotera. Se Sdw 2: 1223. —
’fundera sik, grunda el. stödja sig (på), för thy at . . .
iirkebiscop jönis oss enkte bi fette om the hafdo haft
nogotli thenne orden: accipio te, wtan funderade oss
vppa for:da cedulam SD NS 3: 493 (1419).
*funderan (funderen), fi grundande,
grundläggande. städernes funderen PMSkr 689.
fundogher (-ugher), adj. fyndig, slug, listig.
hör thu fuudughe falsare Prosadikter (Barl) 82.
*funker? m. dopfunt. Se E. Lidén, Arlc. fi. Nord.
Fil. 42 : 300 fi. — Jfr fouter.
"funne, m. beteckning på (liten) hund, hundracka?
catulaster lithin funne ido6t paruus catus catulus
pa-ruus canis GU C 20 s. 87.
fura, se fora.
furstinna, se förstinna.
fus, adj. — Jfr äro ÍUS.
*fuseliker, adj. Jfr framfuseliker.
fyl (fööl), n. L. fil. eth stod och eth fööl Svartb
(Skokl) 533 (1477). — Jfr aSIia fyl.
fyla (;). pfi. fyylter), v. orena, smutsa, söla.
hör thu fundughe falsare, diäwulslikin sädli. fyylter
oc skämdir mz häluitis mörker Prosadikter (Barl) 82.
— *fyla sik, smutsa sig. huudän .. . hafwer bititli
waarth enda barn j häl och hafwer fyl th sigh mz täs
blode ib (Sju vise mäst C) 236.
*fylbytare, m. fölbytare el. fölbit are? ss tillmäle.
moralitas fylbytaro se tik om MP 5: 114. Jfr Axel
Lindqvist, Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil
Olson, s. 131 ff.
fylghe (fölie. fölge. filghe), n. L. följe,
sällskap. abstrakt och konkret, han kom j wars herra
ihesu christi vmgangho ok filghe MP 5: 149. gaffs
her änders hinriksson ix mark for tet ban hade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
