Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
getunger
247
gilder
getunger (-inger, -ingk), m. geting. GU c 20
s. 39. 01. Magnus llist. de gent. septentr. 1. 22 c. 2.
— ss tillnamn. Se Sdw 2: 1227. änders getingk SSkb
66 (1502—03). — Jfr bolgetuiiger.
giffers nnglll (pl. gifferslanagle), m.
kryddnejlika. Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th.
M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 a. 6.
"gifmild» (obl. gemillo), /. girmildhet, mz
riffuasta gemillo oc mitnzsko (profusa benignitate)
Mecht 152.
»gifinilder (giff-. gemmildh Mecht 272.
ge-myld Troj 75. giffmiller GU C 20 (hand 2)
s. 65), adj. givmild. Se Sdw 2: 1227. hwilka hiinne
inledde til giffmildasta konungen Mecht 232. [-colla-ti[u]us-] {+colla-
ti[u]us+} a um giffmildher GU C 20 s. 122. ib s. 322.
lliberalis lis ... gifmilder oc liwffuer ib (hand 2)
s. so. ib s. 65. Jfr giiifmilder.
»gifmildhet (geffmil-, gem(m)il(d)-), /
givmildhet, niüdh bordheno teknadhos gemilhetin
Mecht 204. ib 271. ärlighet: geffmilhet: salighet
JMPs 559.
gifning, /. Jfr til-, undir-gifning.
gift, se gipt. Jfr bolgift, eterglpt.
glida (gilla), v. L. 2) finna el. förklara
fullgod el. antaglig, antaga, gilla, godkänna, the hafdho
ganggit ower the holstadhz rann, som liggia mellan
nie-mala oc niimispä, ther xij men hafdhe för giort oc
gildat j hans fadhors lifsans dagha FMU 1: 389 (1383).
SD NS 3: 250 (1417, avskr.). tha ranzakadhe tho xij
haden märken och gilladhe iäru märkit för ty the
vndirstodho ath thet kom först pa tynnone ATb 1:
358 (1471). hwadanaff han (o: Gud) gillar ällir hallir
gilth, ällir ok dömer ogilth, thz tha wardhir tänkt ok
giorth j hiärtano SpV 103. Uppl Lagmansdomb 16
(l49o). ib 21, 96 (1490). til spordes the viij och xl,
om the wille driffue eller gillo forscriffne vj witne STb
5: 228 (1519). — Jfr Ogilda.
gildbrodlllr (gil-), m. L. 2) gillesbroder,
medlem av ett gille, [no]kor gildbroþer kan dö SvGst 67.
SkrtUppb 314.
gilde (gille, gylle. giille Hel män 118. gen.
best. gillenes STb i: 42 (1504)), n. L. 1) utskyld.
Jfr lnndgilde. 2) gille, gästabud, dryckeslag.
tha tho gingo fram til himilslika konvngxsens gildo
Mecht 388. bryllop, ällir annor gästhahudh ok gille
SpV 284. ath dyäkna pläghadho drykka gylle a sancti
nicliolai dag MP 5: 187. Hel män 118. — dryckeslag
el. sammankomst inom ett gille, at han sagde til
lauris iöuson i gillene tw måtto bätir vara een swina
priare en var allirman ATb 2: 86 (1477). 3) gille,
brödraskap, til bälglia likarna gille HLG 1: 54
(1449). sancta barbara gylle SJ 2: 82 (1482). STb
3: 466 (l500). huilke id Ii ur gille kallen hälga kors
gille SkrtUppb 314. ib. aff sancte oles gilde SSkb
273 (1508). — Jfr hälga likania gilde. — gildis
brodllir (gilles-, gillis-), m. 1) deltagare
med ngn i ett gästabud. the skulin här äpther
wara mina ärffwinga, ok gillisbrödher widher mitth
bordh (mensa meæ convivæ) Mecht 84. 2)
gillesbroder,, medlem av ett gille, nu kan nokor vtan
gildis man nokrum gildis broþer misfyrma SvGst 67.
HLG 1: 115 (1475). medh alla sancta barbara gilles
brödra SJ 2.- 196 (i49i). — »gildis drinkare
(gilles-), m. dryckesbroder. SkrtUppb 322. — »gildis
fridher (gilles-, gilliss- STb 3: 265 (1495).
gyl-les-. -freden STb 4: 168 (1507)), m. frid under
pågående gillesstämma; brytande av sådan frid. STb
1: 181 (1478), 2 : 35 (1484), 177 (14S6). tha rechte
torstill grytagiutare handeiie först for xl (40) niarrk
for gylles friden ib 188 (1487). — gildis gardher
(gilles-), m. till gillesstuga hörande gårdsplats.
tesse äptheraie skathado hwsen pa gillesgardhen
JTb 62 (1468). — »gildis insigllle, n. gillessigill.
gildhes jncigle af kimitto FMU 1: 371 (1378, gammal
avskr.). — »gildis lius (gillis- HLG 1: 44 (1440).
gillens- ib 2: 3 (1509), 18 (15101, 26 (l51l)), n. [Fdan.
gildesljus] ljus avsedda att ländas vid gillesstämma.
— »gildis inur (gylles ), m. till en gillesbyggnad
hörande mur. pedher jensson maa och skal brwka
ha|ffua gylles niwren ner honom swa behoff görs SJ 2:
46 (1748). — »gildis päuningar (gillis-), m. pl.
pengar tillhörande el. härrörande från ett gille, (hon
skulle) ey latha sin moder fader ghaa vm bröödh pa
ghntan for hwars mantz dör, om honom behoff giörs, ok
ey thaga gillis peninga, presta peninga STb 2: 318 (1489).
— gildis rätter (gylles-), m. gillesstadga; brytande
av en gillesstadga, peder . . . zaker . . xl (40) marek
fore gylles rettin STb 1: 84 (1476). — gildis stuva
(obl. gilliz stughw ATb i: 251 (1466). gylles
stuffw SJ 2: 18 (1476)),/. stuga el. hus varest ett
gilles el. skrås sammankomster hållas, nidh til sancte
nicolaus gilliz stughw ATb 1: 251 (1466). twers offuer
worffru gylles stuffw SJ 2: 18 (1476). Jfr gildestuva,
gildstuva. — »gildis stuvu fridher (obl.
gillis-stuefreden STb 3: 211 (1495)), m. = gildis
fridher. — »gildis stuvu porter (gillisstue- STb
2: 276 (1488)), m. port på en gillessluga. — gildis
Sven (gilles-, gylles-), m. den som inom ett gille
el. ett slcrå förrättar en tjänares åligganden, han
gaff gylles swens hustrvna en pwst STb 1: 224 (1479).
— ss tillnamn, erick gillessuen STb 3: 413 (1499).
— Jfr gildesven, gildsven. — »gildis väg, m.
vägg på en gillesstuga, än nokor kastar watn aff sik
vp a g[ild]is weggenä SvGst 67. — »gildis ärande,
n. vid gillesstämma förekommande ärende, tha
alder-man [sjkal taln. fore miniiiskarum. ellä vui annur
gildis [ä]rände SvGst 67.
»gildedrykkia (obl. gylle drycke STb 4: 277
(1512)), /. dryckeslag som hålles av medlemmarna i
ett gille el. skrå.
»gildefridher (gille-), m. = gildis fridher.
STb 4: 361 (1514).
»gildepiinningar (gille peninga), m. pl. =
gildis piinningar. STb 4: 33 (1504).
gilder (giil STb 4: 196 (1511). /. gil ATb 1:
218 (l46l). n. gilt. nom. pl. m. gylle STb 1: 19
(1475). ack. pl. f. giilla VgFommt III 7—8: 150
(1373). ack. pl. m. gälle Mon Dipl So 71 (1456)),
adj. L. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 262/.
1) giltig, gällande, antaglig, fullgod, fore hundrada
giilla mark VgFommt III 7—8: 150 (1373). tusende
goda gälle rinske gyllene Mon Dipl Sv 71 (1456).
tliässe xij ... ranzsakado om stadzens grop hwar
hon war gil ällir ogill ATb 1: 218 (l46l). gylle ogxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
