Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gömail 273 göra
gudz kärlok oc hans bwdhordha gömo som leffwaiidhis
ilrw JMPs 482. 4) beskydd. ärna mik aff thinom
son ihesu christo , . . älskeligha göma nff syndom
SvB 295 (börj. av 1500-/.). gyllene wllenas
seger-winning som war wndy stridz affgwdzseus martis wáld
oc göma Troj 16. 6) fängsligt förvar, fängelse.
stadsins göma, stadshäkte(t). huar ther wardher
Tången medh, skal insättins i stadzsius göma STb 1:
279 (i48l). ther ffore wart han sätter j stadzsens sröme
ATb 3: 182 (1506). 7) förvar, heming sagde at han
fik iowane pauzarit til gömo ATb 1: 278 (1468). STb 1:
135, 138 (1477). viderkendes ath haffua stolit handklede
och annat mera och ey wiste hwem han tet hade
ant-wordet j göme pa malmen ib 2: 214 (1487). ib 4: 216
(1511), 6: 76 (1515). noketh gull, som han haffde fangit
ingerdh tordha till gymä JTb 91 (l51l). 9) gömma,
gömställe, sprang konwng peleus fram w ena lönliga
göma Troj 300. — förvaringsrum, thusende (1000)
mark stocholmske som nw niels mansson ok pedher
mickelsson radmen kendes tha for retten redeligcn
annamet haffua epter radzszens befelingh ok iugömpt
i stadzsens göme SJ 2: 139 (1489). — Vissa
språkprov skulle också kunna föras till ett *gÖniC, n.
el. ett *göm, n. — Jfr dyghdhn-, pänninga-,
reghlo-, rikedoms-, siäla-, äple-göma. —*gömo
gods (-godz) n. gods som man har i sitt förvar, thu
haffwer thakit til tik som annadh gömogodz, alzskona
lustha ok kräselikasta yrtagardh SpV 247.
gömail, f. 2) = göma 7. huilket alt for:ne
hans kreffuitte hekonde sig personligh annamet haffue
j sine frie antworden och gömail STb 4 : 41 (1504).
gömare, ni. L. 1) den som iakttager (ngt),
lie-galis . . . lagha oc tro gömare oc thz laghom tilhöro
GU C 20 (hand 2) s. 71. 2) vårdare. FOVkl 217.
thu som gömare äst. til thätta himilslika liggiande fää
SpV 242. 3) väktare. hwat skal farit göra i
wargha hopenum, tha borto är gömaren Hel män 158.
— Jfr afgndha hus-, arka-, asna-, boka-,
giistahus-, hus-, konuiigsgards-, pänninga-,
radhhus-, siiila-, siiinga-, spitala lins-,
iiple-gömare.
*göine2 se göma.
gömilse (-else), n. pl. el. ff 3) iakttagande.
vm renlifuis mäniskia lyster altidh guz reddogha sik
for öghon oc standa alloledis gömilse (för i gömilse?)
oc liawa idhkelica ij aminnilse thät gudh hauer budit
SkrtUppb 224. 4) beskydd, cherubiu var englanna
värn ok gömelse SvKyrkobr 143.
gömirskn (gömerska. gömmerska), /. Jen
som bevarar, vårdarinna. JMPs 253. atorhallidh är
syndena besl, oc älzskar ängla liffwärne, oc är alla
dvgdha fföderska oc gömmerska ib 281.
göinol, adj. Jfr ntgöinol.
*gönuare (guner. pl. gunnara), m. [Mnt.
gun-iior, gunner] gynnare, välgörare, beskyddare, redelighe
och ärliglie men bórgniestore oc radli innen räwelä,
syn käre gunnara, kerlighe thetta breff FMU B: 25
(l48l). käre her borgmestere och godhe guner ib.
gönst (giönst HSB 16: 118 (i527). gonst
SvKyrkobr 210. dat. gönsthe Svartb 465 (1457)),
f. och m. f (Svartb 465 (1457)). välvilja,
tillgiven-het. tha ären j werdskylloge oc plictoge hauuni
sa-Ordbok.
dana tienst, gönst och wörduing, som alla andra
gode cristna människior Svartb 69 (1435?). helge men
ok quinnor hulkom the (o -, kristna själar i skärselden)
några gonst kerlek ok thienist beviiste här j verldena
SvKyrkobr 210. — välvilja, godhet, ynnest, gunst.
thy stadfestum wi aff ware enkannelige nadh och
gönsthe alla friheet, priuilegia Svartb 465 (1457). wor
synderlig giönst til forendis HSH 16: 118 (1527).
— bevis pä erkänsla, gåva. anderss per [-kötmo[n]ge-res-] {+kötmo[n]ge-
res+} gest oc örian iij mark til gönst Stock Skb 42
(1518). örian bösseskyttan gaffs ij march til gönst
Stock Skb 156 (l52o). — erkänsla, tack? hwat gönst
äller thak är thik görande for thz, ath thu swa
hardhelica ok omannelika wardli flängcler Mecht 65. —
Jfr OgÖllSt.
*gönstelika, jfr ogöustelika.
gönsteliker (gunsteliger), adj. gunstig,
välvillig. STb 5: 854 (1522, Kop). Jfr OgÖUStelikei’.
göustogher, adj. Jfr ogönstogher.
gönstoghet, /. Jfr ogönstoghet.
*gÖpa, /. [S». Dial. göpa, göbn. Isl. och N. gaupa]
lodjur. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap
s. 53. thot dywrith som kallas ling* thet är göpa
PMSkr 478.
göpn (-ar), f. göpen, hand hållen så att insidan
bildar en hålighet, thän som alla wär]dhena
ska-padhe, oc jnne haldher i sinne göpn JMÖ 91. —
ss måttsbestämning, göpen, handfull, hlandandis til
hwarya skäppo aff bärwmnien twå göpna salth
PMSkr 339.
gör (ger Svartb 361 (l437). Se Sdw 2: 1231),
adj. L. 3) gjord, förfärdigad (jfr göra 3). han
war gör ok foro skipat aff gudi ok til reth som et gut
köpmanna skip MP 4 : 230 . 6) gjord, uppgjord,
beslutad (jfr göra 7). gör och opläsin var thenna
domber i vpsala kyrkio SD NS 8: 151 (1416). —
ingången, avslutad, mädhaii thenne forscriffna siimian
var ger met godhom vilia ok beradhno modlie Svartb 361
(l437). 8) gjord, vörden, bliven (jfr göl’a 18). stoodh
ingeuall stadzscriffuare fultmektoger gör pa hustrv
greto hanis fan askens vogna STb 1: 20 (1475).
göra (göre. göro SkrtUppb 162. gyra SD NS
3: 38 (1415). gära GU C 20 s. 7. pres. gör. gier
Vis sten 7. pl. göro Neuman Vokbal 80 (1474). göre
IILG 2: 150 (1523). refl. görs VKJ 204; PMSkr 354,
381. göris ib 258. impf. giordhe. gord(h)e FMU
5: 24 (1481); HLG 2: 112, 113 (1523), 124, 128 (1524).
giörde JMPs 409. golä ATb 2: 254 (1511). part. pret.
glordher. n. giort. gyort. gort(h) FMU b: 24(1481);
HLG 2:111 (1522). giört Thomas Vamingsbrefi. Se Sdw
2: 1231 och O. v. Friesen, Nysv. Studier 14: 123/.), r. L.
1) bereda, tillreda, tillaga, tillrusta. göris j mellen
liwarth boo mädh stena äller fyöla PMSkr 258. saltith
görs sidhan mädh räghn watlin ib 383. ib 444. —
anbringa, altli thet götz som är jnscriffwith annath
hwarth för, äller sidhan seghleth var giorth (hissat)
PMSkr 35. bätre är göra inanga bakstandara til
hiälp. än sätya vidharla bredan spetz ib 160. göris
leer wm them (o.- äpplena) oc törkes wm kringh them
oc hengis wp thär kalth är ib 330. — göra, anlägga
(torp, gård el. dyl. på annan bys område), upptaga,
utbryta. Se Sdw 2: 1231. 2) bearbeta, arbeta, thän
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
