Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar
321
hvart
huarnm clädhe oc brðdh Vis sten 6. — annat hvart,
se annar hvar. 5) indef. hvar hälzt nokor, vem
som helst, at j allo älskis gud]i jnnerligha offwer
alth, ok ey hwars liältzst, nakors hällnghet äller
godh-gärninga storlekor lwkke hona til at linghoii älska
mädli enkannelighoni kärlek SkrtUppb 7. 7) rel.
vilken, for hwan sculd tha forbyudlium vi (o. s. v.)
SD 6: 313 (1352). Svartb 155 (1375). hiälpin mik . . .
alle the hwa[r]s (möjl. fel för hwäs; jfr föregående
artikel hvar 4) helgedoma och forskullan her i thätta
mönstre hedhras SvB 498 (slutet av HOO-iJ. alle
gamble swerigis herra hwars siela gud nåde I1SH
16: 110 (1527, Brask).
hvar (hwar. huar. hwer Arfstv 50 (i46i).
huore SD NS 3: 577 (1420)), adv. och konj. L.
1) interrog. var, varest, i dir. frågesats. Skrt Uppb 57.
— i indir. frågesats, jtem begerer iak ath vi tha
. . . hwer iak skall latlie then betalning in ath koma
Arfstv 50 (l46l). — hur. jngen weth, hwar thet
blyffuer medh henne STb 4: 113 (1506). 2) indef.
rel. var helst. — hvar . . . hälzt, d. s. thera
fisskä-watin .. . huore the helst kwnne ware SD NS 3: 577
(1420). 3) om, om blott, som flere oc wel giort
haffde huar eder nådes upno breff til landot thet ey
för-thagett haffde HS1I 13: 44 (1524? Brask). 4) rel.
varest. — hvar som, d. s. SpV 115. — hvar fore
(hwarefföre STb 4: 236 (1512). hwar fföre.
huarfföre), 1) interrog. a) varför, för vilken
orsak, (jfr for 1 12). i dir. frågesats, haffwer thu
fangit thz aff androm, hwi ällir hwar fore tha äras
thu swa mykit SpV 533. 2) rel. varför, för vilken
orsak, därför (jfr for I 12). . . . hwar fore
afhen-der jak mik . . . thät fornämpda gooz til ewerdeligo
egho Vg Fornmt III 7—8: 149 (l370). SD NS 3: 250
(1417). . . . huarfföre affliende karl guisniet . . . fför:ne
gard STb 4: 217 (l51l). ib 236 (1512). än fför thy at
j ey thätta wnderstan, tha aff latlien j ey at göra
ondha gärningha . . . hwar fföro maghen j stbrlika
rädas fför gudhz wredhe JMPs 283. ib 304, 406. —
*livar undil-, rel. varunder. Se Sdw 2: 1239. —
*livar nr, rel. varur. Se Sdw 2: 1239.
hvardagher (gen. hwardagx), m. 2) i gen.
sing. ss adv. dagligen, quotidie est aduorbium temporis
hwardagx GU C 20 s. 513. — *hvardags mäter
(-dax-), m. sådan mal som man äter varje dagf
dialis . . . hwar (i radslut) dax mather GU C 20 s.
182. — *hvardags mässa (hwardagx messa),
f. daglig gudstjänst, swa länge kappaleth ständer ok
hwardagx messan wppehaldz SD NS 3: 265 (1417). ib.
hvarf, n. Jfr solhvarf.
hvargllin (-en. n. hwarte Prosadikter (Sju vise
m.) 119. Jfr hvarte), pro», indef. L. ingen (av två),
ingendera. — med gen. herra mz idhart orloff siglier
iak thz at hwarte thera är sant Prosadikter (Sju vise
m) 119. — i förening med subst, wakta granlica at
thu a hwarghin delin stadhelica thik stadhfäst (cave
ne determinate in parlem aliquam inclineris) SkrtUppb
26. iugen var nermere paa hvargheii siden Vg Fornmt
I 8—9: 102 (1505).
hvarghin (huarghin Vis sien 8. hwarghin
MP 5: 128; f/el män 215. hwargin Sv B 506 (1400-i.).
hwarghlen SkrtUppb 47. hwarghen llel män 262.
Ordbok.
hwargen MP 4: 245. hwarien ib 5: 57.
hwar-ghine Hel män 174. hwarghene HSH 16: 4
(1369); SD NS 3: 460 (1419); 77el män 237, 238.
hwargins STb l: 298 (l48l), 336 (1482); MP 4: 209.
hwarghens SD NS 3: 454 (1419). hwariens Uppl
Lagmansdomb 114 (1493); Hel män 278), adv. L. 1)
ingenstädes, wiliom alla skuloni hwarghene i landom
älla husoni foghata älla andra ämbitzmän tilsätia a]la
affsätia IISII 16: 4 (1369). tho funnom wi hwarghens
for:da herra niclisse siu fulnadh i töm förda torpom,
hwarche torp ällir torppastädber, hwarche a slääth
ällir i skoghom SD NS 3: 454 (1419). ib 460 (1419).
athe skulo . . . hwargins sina kopperen til hopa än
wiidh wogenä ok vppa oponbnra gatw STb 1: 298 (1481).
ib 336 (1482). en syndog människia . . . swa halt
wordin for syndeiia sidwänia sku] ath hon kan sik
huarian fram förda MP 4: 233. SkrtUppb 47. Hel män
215. hwarghene fanz liakat thät snm muknat war a
bonum (o: den döda kroppen) ib 237. ib 238. om linn
(o: riddar Birger Ulvsson) ffik nokor barn mädh henne
thet ffinnis hwariens (d. v. s. det ßnns ingenstädes
skrivet) Hel män 278. — i förening med annat negerat
uttryck, thz er thz vatnt han (■>: djävulen) comber ey
ofuer huarghin äingha veglina Vis sten 8. ey komber
jac ällir gaar hwarghen, vthan jac liofwir han mädli
mik Hel män 262. Vissa fall kunna även föras till 3.
2) aldrig, mädlian hwarghine kan bewisas at ieronimus
är mindre än the (o: Petrus och Paulus) Hel män 174
(kan även foras till 3). 3) ingalunda, alls icke.
wari thät min hiälp, min tröst, ath thu ffule dyäffwl
hwargin haffuin (för haffuir.) makt skadha ellir hindra
mic SvB 506 (l400-<.). aff tessom twem fornempda
bythom bleff kronan oswikin, hwariens til akthors,
kränkt, forlammat äller i liokra handa maatto förminskat
i synom skat Uppl Lagmansdomb 114 (l493). MP 4:
209. hon wil sik hwargen röra till sit siäla gagn
ib 245. ib 5: 57, 128.
hvaris (huaris. hwars. Se Sdw 2: 1239), adv.
L. 2) indef. rel. var, varest, var helst, for nakra
handa staffga . . . eller stadfestilse sculd. wari hwars
the wara kunna Fyra handl rör Vkl 289. — hvaris
hälst, d. s. thy at huaris lieltz jak gaar eller är är ok
när mik . . . mith syndoga samveth J Buddes b 172.
4) t förbindelse med tho. — tho at hvarist at, ehuru.
Se Sdw 2: 1239. — Jfr ä hvaris.
*hvarman? m. GU C 20 s. 388. Se
vardh-mail och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93 /.
*hvarmber, m. [Isl. hvarmr] Jfr öglina
livarm-ber samt E. Lidén, Feslskr. t. II. Pippivg (1924)
s. 318 f.
hvars stads (huarstadz), adv. L. allestädes,
överallt. Se Sdw 2: 1239. huarfore allestadz är oss
kiff ok örlogh, huarstadz vadhe ok skadj ok thy huar
stadz fasan ok reddoge J Buddes b 174.
hvart (hwarth), adv. L. 1) interrog. vart,
varthän. — » indir. frågesats. — var. engen kan ällir
weth sighia mik hwart ban är blifwin ällir komyn
(var han blivit av) Hel män 263. 2) indef. rel. vart,
vart ... nn. Se Sdw 2: 1345. 3) rel. dit. j them
stadhenom hwarth gotzit är sändh, är hindher aff
fiendom PMSkr 69. — *hvart ut, adv. interrog. vart,
varthän, i indir. frågesats, swa myklo mera wndhir-
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
