Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härbärghe
336
härians son
härbärghe (härberghe, herberge, herbergä,
härbärgh FMU 4: 9i (omkr. 1455). herberg ib
454, <55 (1473). häbbärgh ib 454 (i473). häbberg
ib. pl. härberga ib 458 (1476)), n. [M.
her-bergi, herbyrgi. Mnt. herberge] L. 1) ställe varest
en främling mottages, härbärge, logi. GU C 20 s.
196. hwsith, ther skypperen lagli til herberge STb
4: 51 (1505). ib. 3) boning, bostad, wij gingom
til her sten j hans häbberg FMU 4: 454 (1473).
4) förrådshus, visthus (utgörande en mindre,
självständig byggnad). Jfr Sdw 2: 1241. (Abbedissan
Margareta Haralzdotter och klostret i Askaby
utarrendera ... en) ladha, (ett) nötaliws (trå) härbärghe
RP 2: 33* (1398). SD NS 3: 167 (1416). thy han
stall olaff kokkinpoycas härbärgh j maiigh aar FMU
4: 91 (omkr. 1455). ther näst kom martin jönsson,
fougthe pa aabo och leth säthia koiuingx laas för eth
inith häbbärgh j sawstala om hymmurdagx soniiedagh
for jwl och for myn herberg j halliala om mandagen
ib 454 (1473). ib 455 (l47S), 458 (l476). kadrine bondä
gaff henne en stwffuo oc nogrä herbergä thär till Uppl
Lagmansdomb 105 (l490). ... och kirkienes tiende
innan tiugonde dagh jul i kirkiones herberge Ilist
Handl VIII 1: 65 (1514, avskr. fr. si. av 1500-t.). —
Jfr kirkio-, korn-, kiillara-, siänga-härbärglie.
— härbärghis Iinsfru (herbergis hustrw),
f. värdinna. IIP 2: 357 (1399). — *lliirbiirgllis laglli
(härbärgis-), m. iitmikamrat. blasco (fel för blastoj
härbärga re ok härbärgislaghi GU C 20 s. 58.
»härbärghera (herbergere. impf. -eda ATb
8: 383 (1530)), v. [Ä. Dan. herbergere. Nt. [-harbar-geren]-] {+harbar-
geren]+} härbärgera, tillhandahålla husrum (logi) åt
främlingar. ban vilde ey herbergere fremet folk
STb 4: 30 (1504). tha warth per ffatmestara ssaker
iij mark ffilr han okke herbergereda ATb 3: 383 (l530).
hiirbiirgherare (härbärgerare: pl. -a ATb
1: 178 (1462) o. s. v. härbärgärare: pl. -a ib 235
(1465) o. ». v. herbergherare: pl. -a ib 20 (1453). -e
ib 4 (1450), 5 (1452). obl. sing. herbergera ib 20
(1453). nom. pl. härbergarere St Ämb 83 (i467).
härberärara ATb l: 202 (i464). herbargarere
StAmb 70 (1460)), m. L. person som härbärgerar
resande, gästgivare, tha sattis thenuo dandhe men jn
for . . . herbergherara siwrd person jens japson
herbergera synnan a per mwramesthara ATb 1: 20 (1453).
»härbärghilse (-bärg-),/? härbärge. JMPs 59.
liiirdska (härdhska. härdzska. härska: -o),/.
2) hårdhet (i sinnet), fürhärdelse. fämpta (synden)
är härdhska j ondo SkrtUppb 241. thätta är ledhasj
frestilse ondzskonna härdzska (perseveratione), ällir
bliffwilse SpV 552. at thu (fräls mik ... aff
biär-tans blinde oc härsko SvB 465 (omkr. 1520) — Jfr
ilhärdska.
hiirdska, v. — refl. härdskas, förhärdas, tha
härdhzskas tliit hiärta SkrtUppb 40. — Jfr illiärdskas.
härdsker, adj. jfr ilhärdsker..
härdh, /. Jfr stark-, stor-härdhadher. —
*härdha Iliad 11 (härdablad), n. skulderblad.
Prosadikter (Karl M D 3) 336. — liäidha bredher
(härdabreder), adj. »kulderbred. Troj 78. —
*här-dha drygher (herdha-. härdo-, -dryger), adj.
= liiirdha bredher. GU C 20 s. 550. ib (hand 2)
s. 1. — *hiirdha luter, adj. eg.: med lutande
skuldror. böjd, krokig, eu gammal härdhaluter oc kropskutin
man Prosadikter (Barl) 24.
härdlin (härda, härdda. pres. -er SvKyrkobr
256; GU C 20 s. 204. -ar JMÖ 32), v. 3) göra
hård, förhärda, förstocka. JMÖ 32. 4) göra svår,
ansätta, tha härdher ok thräuger langa sotthen
SvKyrkobr 256. 5) uthärda, hålla ut med. iste
diu durauit han liärdor thz länge GU C 20 s. 201.
ib. — Jfr fram-, il-, mot-hiirdha.
härdlia, f. 2) hårdhet, bwndin . . . mädh swa
myklo härdho, at thina signadha händer oc fingra
swlnadho SvB 194 (börj. ao 1500-Í.J. — Jfr illlärdha.
*härdhinger, jfr ilhiirdhiiiger.
*hiirdhuiiig, jfr framhärdlining.
hiirdhogher (härdoger), adj. härdad,
förhärdad. tha the skildos at tha war ängin swa
härdho-gher ther ey grät fore then kärloek ther the hafdhö
saman hafft Prosadikter (Karl M) 265. — härdig,
ihärdig, perseueraiis . . . härdoger GU C 20 s. 439.
— Jfr ilhärdhogher.
*hiirf? f. räfsa. Se (V. Jansson i) Ordgeografi
och språkhistoria s. i ff. Jfr härva. — *hiirva
skapt (härffwa-), n. räfsskaft. ATb 1: 345 (1471).
*härfuglll (-fogil), m. [Jfr T. beervogel]
härfågel, upupa epops Lin. parafus . . . oiidha lykko
fogil scilicet här fogil GU C 20 s. 408.
härgreve (her greffue), m. krigshöritsman,
anförare. JMÖ 98.
* Ii ii r ha ni ar (pl. -hambra), m. [Mnl. heerhamer]
ett slags stridsvapen, stridsyxa. . . , bär hambra ellir
nugan annan skadelig wäria STb 2: 5 (1483).
häria (-ande. supin. härlgiath ATb l: 333 (i47o)),
v. L. 1) med här infalla, härja, göra härnad. Se
Sdw 2: 1241. — anfalla, angripa i allm. SpV 235.
äptirdöme takum först j sancto petro, nekandhe
här-ran, saulo häriande (persequendo) ib 295. mildhetin
är gudz dyrkan, hwilkin som gör mi|la, thz är tliem
som älska, them som them häria (persejuuntur) ok
hata ib 552. 2) plundra, härja. . . . ath the hadhe
bli|fwit i skogen röffwat och skinath och härigiath si th
egitli folstirlandh ATb 1: 333 (1470). 3) fördärva.
nu sna hämmiiighär dorrenä sundär stöttä ok sagdhi
til þeril, ät þe skuldu hans stykki väriä [ok eigh]
häria E. Noreen, Fsv läseb 22 (|354). fordriff
stark-lica minne siäls owini som mic wilia häria SvB
356 (1400-t.) (kan även föras till 1). — Jfr til-,
nt-häria.
*härian, /. fientligt anfall, angrepp, härjning.
christus är . . . hwilan j siälfwe härianenne
(perse-cutione), ok owenanna twangh ok dröffwilsom Sp V 149,
thy at han haffwer enkte annadh j sinna owena härian
(vastitate), ok alzskona thinga thwangh ib 314. ib
402, 412.
hiirians son (härin-, heren- STb 1:416 (i483)),
m. L. skökoson, djävulsson, niding, ss okvädinsord.
tw felar them som en skalk ok en bärinson swa
radman som tw äst ATb 1: 116 (1459). tw skulle sitia
ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther
dandemän sitia ib 220 (1461 ?). ib 243 (1466), 260 (l467).
Jfr horanson. — *härianssons öglin (härin-),
n. haffuir thu nokot swa dant härinsons ögha, ath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
