Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hiirra
337
häster
(herra-, herre-, -gärder, -gaardher), m.
herre-gärd. MP 5: 183. forwilkorede sigh ey fridh haffue
j kirkia eller kloster eller nager slot eller herregardar
STb 3 : 388 (U98). tliär storth bohagh Hr som är j härra
gaardhöm oc clostrwm PMSkr 203. — *llärrn hof
(herra hooff), re. hov, måtta som anstår en herre, nar
the ju kommo oppa gatorna skickade the sig epter
hederliget herra hooff j matteligom gang oc pryseliga
athäffwo Troj 8. — »hiirra kliidhe (pl. herra
kläder), n. pl. kläder för en herre(man). Troj 301.
— hiirra mail (pl. -men), m. L. herreman, förnäm
man. en ärligh . . . bön aff them äroffwlla härramen
the hällogha tre konunghga SvB 370 (omkr. 1520).
JMPs 397. — härra möte (herre-), n. = härra
dagher. Stock Skb 193 (i52i). — *härra säte, ».
en härskares stol, tron. sagh hon härran som aa eth
höght härra säte sithiande Mecht 190. — *hälTa
thiiinare (herre tiänare), m. tjänare hos en
herreman. GU C 20 (hand 2) s. 67. — hiirra Öl
(herreööl), n. herrskapsöl, gott öl. HLG 3: 121
(1529).
]liirra, v. — refl. lliirras, vara herre, härska.
0 hwru osäl the riken ärw, j hwilltom oräthwisan
härras JMPs 289. — komma till rätta med, övertyga.
os är enkte rwm thär til, at wi kwnnom idher göra
nakra liiälp, for thy fordhom kwune idher ekke härras
(dominari) nakors raadz skäl ällir bewisningh SpV
273. — med prep. lim. thänna konungxlega saphirus
som är dominus tecum, kan aldrigh brytas älla
smittas, wthan om honom skulu jomffru mario tiänara
äwärdeligha härras JMPs 539.
*hiirrens? subst. [Jfr Mnl. heerensani, ett slags
tinare ylletyg. Å. Nysv. herrensajen] — ^ilärreilS
par (herrens-), n. om klädesplagg av herrensajen?
her lians . . . hade ena bön til borgamestarana och
radit om ingegerdh . . . ath hon her epter matte draga
gul, hermelin . . . grasskyn eller söl ff . . . fore hans
korlige bön tilloto the tet ok medh swa skel, hon
skal göret nagat myndre her epter medh sin dreth . . .
ok thot hön lather her effter sith apponbare herrenspar
hon her til bruchat haffuer STb 3: 49 (1492).
*härse, m. Se Sdw 2: 1241.
llärskap (her-), re. krigsmakt, krigsfolk, här, folk.
wilde han tha i thet andrä härskap ridha oc ther
hylle älla sik til thiänistä komä Hydberg Tr 2: 453
(l3Sl). ib. ib. MP 5: 121.
hiirskap (herra-), n. 1) herravälde, välde.
heritudo . . . härskap GU C 20 s. 331. 3) överhet.
... at wi skulwm met rätta troscap wort herräscap
oc wort rikesins radh . . . lydoga oc liöroga ware Svartb
(Skokl) 368 (1439). niels oc andirs andirssöu skulle sitia
1 stazens iärn swa länge the kome budh til härsknpit
om klostirfriden ATb 1: 275 (1467). ib 333 (l47o). —
Jfr yärulds hiirskap. — *härskaps foghate
(pl. -fowta), m. fogde i överhetens tjänst, tha giorde
härskaps fowta j landen her thuro stensson myget
hinder Arfstv 68 (1474—75). — *lliirskaps resa,
f. resa el. färd för överhetens räkning, tha sade
herre gözstaff herre magnus benktzson ok herre algot
fasbyörne iiij mark for ij resor for sit skip i härskaps
reso til stokholm ATb 1: 68 (1457).
*härskare, m. härskare. ... om wy fatighe men . . ■
Ordbok.
maghom niwtha thz breff ther höxtha härskare haffuer
oos vnth ock giffuith JTb 45 (1464).
*härsker (her-), adj. härsken. takes hwith
wax . . . oc swa slaas j the hersko olyona PMSkr 341.
häl-skiolder (obl. -skiol MP 4: 162), m.
härsköld. bildl. krig, strid. MP 4: 162. tytus ok
ves-pasiantts . . . belagde tliäu stadin jherusalem mädh
härskiold ib 164.
-härskna (hersna Brasks Cal 273. harskna.
-nadh PMSkr 341. Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord.
Fil. 52 : 341), v. [Dan. härskne. N. dial. herskna]
härskna, bliva härsken, laat rökia thet flesk thuu
vil ey hersna skaal Brasks Cal 273.
»härskri, n. härskri. Se Sdw 2: 1241.
*hiirspetü (-spedz), m. spets el. främsta del av
en uppställd slagordning; till strid uppställd här,
härskara. grym oc rädlieliken som wälskepadher
liär-spedz i sin tiäl (castrorum acies ordinata) JMÖ 128.
härtoghe (-toge), m. 2) hertig, ss tillnamn.
magnus härtoge Kumla kyrkas rb 44 (1478?).
härtogliinna (hertuginne STb 5: 352 (1521,
Kop)), f. 2) hertiginna, furstinna, ffrw elizabet,
med gudz nåde danmargkis, swerges, norges . . .
dröt-ningh . . . hertuginne j sletzwiik, holsten, stormarn
oc ditmcrsken STb 5: 352 (1521, Kop). JMPs 393,
406. 3) härskarinna, j v härtoghinnor som nlth
mankönitli. här til haffwen haffth j hardasthom
ban-dhom JMPs 59. — Jfr ärkehärtogliinna.
*härva, /. räfsa. GU C 22 enl. (V. Jansson i)
Ordgeogrnfi och språkhistoria s. 26 (återgivande Lat.
rastellum). Jfr hiirf.
härvapn, n. L. stridsvapen. Prosadikter (Karl
M) 290.
♦härvil, m. härvel, redskap för uppvindande av
garn. alabrum härwil GU C 20 s. 13.
häs, m.f Se Sdw 2: 1241.
*lläska? thet haller i häskoniio (fel för
wäs-konne) PMSkr 522. Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord.
Fil. 52: 341.
*hästa, v. — part. hästadher, försedd med hästar.
nw är jacli swa ille hästath jac haffu[er] ikko en
hästh som iac kan ridha m[ed] x ell[e]r xij mila
GPM 2: 218 (1506).
häster (hester), m. L. 1) häst, hingst, tha
hnfer jac ... vpburit först een rödhan häst SDiXS
3 : 507 (1419) (kan även föras till 2). hwilken stoodh
äller bestå wil halla PMSkr 219. 2) häst (ss
släktbegrepp). STb 3:353 (i49s). —(/i- drifte-, er-, griis-,
hörro-, kin-, laghmanz-, legho-, palt-, qviirna-,
skint-, skiuts-, slädha-, stodh-, togh-,
yärk-häster. — »hiista baker (hesthabach), m.
hästrygg. GPM 2: 206 (1506). jfr hästbakcr. - -hiistfi
bethiikning (hesta betäkningh), f. hästtäcke.
GU C 20 s. 542. — »hiista biiirghning
(-bär-ningh), /. hästfoder. GPM 2: 150 (1501?). — *hästa
bril|ls (hestabrymss), m. hästbroms. 01. Magnus
Hist. de gent. septentr. I. xxn c. 2. — *hiista
brod-nillg (hestebrwdnyngh), f. handlingen att förse
en häst (el. hästar) med broddar. HLG 2: 68 (1520). —
*lliista byte, n. hästbyte. VKU 102 (1561). — lliista
fodher (hesthe-), n. L. hästfoder. HLG 2: 57 (1517).
— bästa fodhring (-fodring),/. 2) = liiista
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
