Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kögbmiileliker
341
hökirska
högrllinälis Ogärning (hög-), f. grovt brott. Be
öhman Stud sä (1435—50). Jfr höghamiilis ogärning.
— Mlöghuiiilis ordh, n. beskyllning för grovt brottf
om hon hnffwir nakan sarghat mz delan obryghilsom
oc höghmälis ordhom SvKyrkobr 348. — Ilöglimälis
ärande (hög", -males-), n. 2) mal rörande
grovt brott1 STb 1: 146 (l478j. ffeste länge per
beltare lagh for nager högm&les ärende honom war
oppa kometh ATb 3: 188 (1506.).
»höghmäleliker (/. höghmälik) , adj. som
avser grovt brott, tha ma[n] fu[n]ne ingh[e]u höghmälik
sak m[edh] hono[m] GPM 2: 235 (i506).
höghmässa (hömessa: -er),/, högmässa, item
ii höre her bertil för ij hömesser ex parte corporis
christi feria 5" HLG 2: 125 (1524). ib 129 (1525).
*höglining, jfr nphöghning.
höglire (hoghre PMSkr no. höger Sv T 9), adj.
komp. dexter, högra, höger. SpV 292. pa the sidhonne
som wither til the hoghre handena PMSkr 510. myn
siel haffuer ffötgt tig effther thin höger hand haffuer
tagit mich SvT 9. — /. höghra. ss subst, a) högra
sidan. at wi ... mattorn tilföias them som staa
oppa höghro (quos dextra locaueris) nar domaren är
sighiandis, jte, venite JMÖ 58. b) högra handen, swa
som höghran (dextra) j christo ... är wthan
jämuär-dogh liknilse SpV 292.
"llöglisatter (-ir), p. adj. högt uppsatt,
iohan-ues ewangelista . . . thu som är höghsattir i
hime-rike SvB 416 (börj. av 1500-t.).
♦Ilöghsitiande, p. adj. högtsittande? altigradus
. . . högh gangandhe eller högh sitiande GU C 20 s. 17.
liöghsiite (hög-, -säthe. -sete: -it STb 3: 318
(1496). högxsäte: -et ib l: 397 (us2). obl.
hog-säta ib 5: 66 (1515)), n. högsäte. Jfr L. Carlsson,
Rig 18: 65 ff. STb 2: 249 (1488). hon scal haffua
sith lýffs vppchellc ... ok holles fore modher, sittie
j höghsetit j sin tidli her epter som til foren ib 8: 318
(1496). SJ 2: 309 (1496). GPM 2: 35 (1511?). ban
kloff ju i en gard oc slog bondan j sit ägit hogsäta
och hög sönder bord STb 5: 66 (1515).
*ll(jglltalande (hög-), p. adj. högt talande. GU
C 20 s. 17.
höghtidh (högtiid MP 5: 184. högthit SvB
418 (börj. av 1500-t.), höktidh Prosadikter (Barl) 5),
f. L. högtid, fest. 2) fest, gästabud, ther a motlie
byriado the . . . ena bulrandhe högtiid medh fulom ok
olofflikom danzsom, ok lekom MP 5: 184. 3) fröjd.
o huru osighlikin höghtidh är i hemerike. thy at
liwar glädz thär aff annars glädhi oc frygdh SkrtUppb
422. ib. 4) äro, härlighet, gersoma . . . smidhadha
oc giordha j mangfalda höghtidheligha gerninga äpter
thy som hans konungxlika höghtidh oc hedher
til-hördhe Prosadikter (Barl) 4. han Tar en hedninghe
oc dyrkadhe affgud oc giordhe thorn hedher oc
höktidh mz alle wyrdningli ib 5. ib. ... at thu al wärldz
thingh oc rikedoma oc konugxlika högthit ower gaf
SvB 418 (börj. av 1500-i.). — Jfr afgudha-,
bloill-stragudhinno-, hedhniiiga-, lands-,
värulds-höghtidh. — *höghtidhar aptan (pl. högtiidher
affthna), m. högtidsafton, afton närmast före en
(kyrklig) högtidsdag, om högtiidher affthna oc
löglier-dags qwella Gummerus Syn-stat 45 (1440). — högh-
tidhis dagher (hög-, hogtidhes-), m. L.
högtidsdag. SkrtUppb 327. JMPs 409. Jfr lands
högh-tidhis dagher. — höghtidhis mässa (högtiides
messa), /. 2) mässa på högtidsdag, j hwario
högtiides oc suunadags messo Gummerus Syn-stat 45
(1440). — *höghtidhis nat (hög-, -tides-),/.
natt före (kyrklig) högtidsdag. J Buddes b 148. göth
hyonalagh skulo sik j ... högtydhis nättir halla sik
fian sinne sängli, ok lykamlikom liistha MP 5: 239.
hëghtidhil (hög-), v. hilla högtidlig, fira. JilÖ
151. the tre gaug daghana som hallas oc högtidhns i
the hälge kirkio ib 158. ii 181, 183. MB 2 : 270.
*höghtidhanj /. se höghtidhian.
höghtldheliker (högtideliker: -a JMPs 416.
höghtidheligher: -a Prosadikter (Barl) 4.
hög-tideliger: -e ÅK oi. högtidheliken JMÖ 120.
högtidhelighin GU C 20 s. 100. komp.
hög-tidhelighare Prosadikter (Barl) 10. superi,
hög-tideligastha JMPs 413), adj. 1) högtidlig,
ceri-monialis . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc
gudhilekan GU C 20 s. 100. lögherdaghen . . . war . . .
jwdhomen mykyt högtidhelikon JMÖ 120. —
högli-tidheliker dagher, högtidsdag, for hügtidelige dagha
pa falla . . . ringe bitidcre ÅK 61. 2) härlig,
utmärkt, präktig, gersbma . . . giordha j mangfalda
höghtidheligha gerninga Prosadikter (Barl) 4. ib 10.
tliänna liärtoghen haffdhe eth högtideligastha sloth
JMPs 413. the högtidelika drothninghe[n] sancta
blanka ib 416.
»höghtidhian?/. högtidlighållande, firande,
hed-ningha ok affguda dyrkara haffwa op byriat the
dyäf-fuolsius högtidhian (för höghtidhan t) MP 5: 183.
*höghtliing, n. — *höglithinga talare
(hög-tinga-), m. person som talar om höga ting t
altilo-quus . . . högtinga talare GU C 20 s. 17.
*hÖghvardhande,p. adj. högviktig. Se Sdw 2: 1345.
*höghvaxter («. högwäxth), p. adj. högväxt.
GU C 20 s. 487.
liüglivälde? (höguälde GU C 20 s. 411), se
höghbiilde.
*hÖghviirdhogher, adj. höyvördig. Se Sdw 2:1242.
*höghviirdhoghet (höguerdogheet), /.
hög-vördighet, ss titel, som edher höguerdogheet wel
for-tencker om thet tal STb 1: 231 (l480).
*hÖho (höohoo), m. höbåt, höpråmt gaff iach för
iij sommarslaas böö vi öre och legdlie arbetiskarla,
som fördheth fra hööhoon, math och ööll HLG 2: 16.
*hÖllUS (-hwss), n. hölada. ATb 2: 277 (1485).
höker (pl. höka PMSkr 268), m. L. hök. — ss
jakt-fågel. Se Sdw 2: 1242. — Jfr slagli-, sparf-höker.
— *hÖka slagh, b. hökart. PMSkr 268.
*llÖkerneska? f. [Jfr Mnt. huckener, hockener]
= hökirska. om the hökemeske oc om eg, smör oc
fisk, höns: ey skule the sitia pa fiskestrand wider iij
(3) mark STb 1: 447 (1462, Burspr).
*liökirska (hökerska; -or. höghreska: -ane
Skotteb 379 (1462-63, Kämn)),f. [Jfr Mnt. höker. Fdan.
høgher] Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 190 /.
hökerska, kvinna som driver hökeri. the hökerskur,
mongerskor och portruker skole ingen makt haffue
effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j
portin eller pa bron STb 4: 320 (1513).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
