Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innanboa
360
inne
nan tiil. indan til), adv. 1) innantill, i det
inre. humidus . . . vthantiil waather . . . sed liuniidum
(Cathol.: vuidum) innan tiil vaadher GU C 20 (hand
2) s. 2. jllido . . . innantiil oc myket skada ib s. 11.
ib. jntimas atis innan tiil bygandis oc indbyggare ib
s. 38. jntus . . . innan tiil ib s. 39. illu (för illucere)
indan til lywsa oc fullelica lywsa ib s. 98. — delu (för
deluminoj fullelica innan til (utg.:s anm.: "Man hade
väntat ett adv. med betyd. rnedåt".") skyna lywss bort
thagha oc mörka ib s. 103. 2) innanför, längre in(ne).
jnfra . . . indan tiil oc indanfore GU C 20 (hand 2)
s. 27. — »innan Uti, prep. med dat. el. i dess ställe
ack. inne i, inuti, innan vti garden bredleken xiiij
(14) alna SJ 2: 117 (1488). Jfr innan i. — Jfr
utinnan.
»innanboa (-boo), v. vara bosatt, habitare
inne-boo . . . iub[ab]itare innanboo GU C 20 s. 326.
*innandel (-dehl), m. innerdel, det inre (av ngt),
. . . det iag gifwit hafwer min k. hustru thenne halfwa
innandehl efter min k. fader i kàdbåhlstadz gårdh
FMU 5: 90 (1484, avskr.).
•innandöme (-diömä), n. = ingedöme. . . .
ath mattes sskal geffwa ssin stiwbbarn xi*c mark . . .
j ffädhernä och modheruä fför v tan ssielff och al
in-nandiömä ATb 3: 323 (1519).
»innanlitadher? (-lethadker), p. adj. färgad
innantill, jnfucatus . . . innan lethadher GU C 20
(hand 2) s. 27 (möjl. snarare två ord).
innanlysa (indan liwsa), v. 1) upplysa (i
det inre), jllu (för jllucidare) indan liwsa GU C 20
(hand 2) s. 99. — bildl. han »ar innanlyster oc
lär-dher aff thorn hälghanda Prosadikter (Barl) 51.
wp-tänder gudh uadhinna liws ok innan lyser wart
hiärta siäl ok samwit SvKyrkobr 251.
»innaillysilse, f. inre ljus, bildl. thässen
innan-lysilsen är ey annadh än gudhelikin kärlek SvKyrkobr
251. i the fämte antiphona bedhis the hälgha kirkia
. . . liws ok innanlysilse ib 326.
»innanläse, n. = inläs, eth looss . . . met
vth-läse och jnnanläse HLG 2: 47 (i5i6).
»innanmuraqvarter (-mwre-), n. kvarter (i
stad) beläget innanför murarna, ss namn pa en
stadsdel i Stockholm. Stock Skb 219 (1523—24).
*innanmurskvarter (jnnen mwres-), n. •=
innanmnraqvarter. Stock skb 206 (1522—23), 234
(1524—25).
»innanskodlia? (-Skoda), v. betrakta el. syn a
invändigt, jnspicio . . . innan skoda GU C 20 (hand
2) s. 32 (möjl. snarare två ord).
*ilinanstädllis (-städes), adv. inom ett område,
i det inre. mo i vetha ... at swo dant ryk the gik
baade vtanstädes ok jnnanstädes at han war j rom
Troil 6: 320 (1515).
»innanträdha, v. eg. intrampa, inprägla, inskärpa.
jnculco . . . innanträdha oc oordh fleröm sinnom
in-trökcha GU C 20 (hand 2) s. 21.
•innantiillda (-tände), v. upptända (ngt)
invändigt. bildl. thit . . . hiärta . . . som innan tände oc
liwste than hälghe ande SvB 329 (börj. av lbOO-t.).
»innantäppa (innen thäppa), v. =
inne-täppa. AktKungsådr 25 (1484).
innariner (inner-, indher-, -meera), adv.,
prep. och adj. A) adv. komp. längre in. thu haffwer
mik aldra jnnarst j thino hiärta swa ath enkthe kan
jnnermer wara Mecht 80. C) adj. komp. inre. sönilike
synas människiom syndara, hwilkra thera innarmer
(interiör) wmganga är tho i himerike SkrtUppb 66.
ib 85, 168. j allom thinom indheriner oc ytermeer
likamlikom sinnom ib 173. ib. ib 194, 840. han war
thän som oss skulle vpplysa, aff allas waara
jnner-meers synna ok samwitz mörkre ok blinde SvB 266
(senare h. av 1400-iJ. jntervlus la lum idest interiör
indermeer GU C 20 (hand 2) s. 38.
innarniere (jnner-), adj. komp. inre. ... för thy
at wy warum för j waaro samwithy ok jnnermere
syn-nom mörke ok blindhe SvB 266 (senare h. av 1400-fJ.
inne (jnna StÄmb 91 (1472). ib.), adv. L. 1)
inne, i del inre, inomhus, ta stodh rauedh jnne for
wän sitiande retli ATb 1: 6 (1452). lårens person
war jnne arätan rastwo dagli . . . for wän sitiande
räth ib 12 (l453). tha wart jönis finne . . . sakir 1
mark for thet at . . . byffogotin tog hanum jnne liär
enne qwino ib 127 (l460). sades fore retta, tet söluet
schal bliffue wijdh sancte öriens gardh, effther ath
quinnan war ther jnne til iij samfelt aar STb 3: 444
(1499). — hemma, i hemmet, hon skulle haffue henne
jnne ner sigh j sin lyffs tijdh STb 4 : 26 (1504). —
inne (i häkte el. fängelse), walram skal vtgiffue fore
tet edzörith han her til j hechtilsse fore jnne sittith
bauer xl marek STb 3: 80 (l493). drengen, som jnne
satli ib 205 (1495). — på insidan, invändigt, nyklan
till suderport vte oc jnna StÄmb 91 (1472). ib. —
innestående. . . . ath kirkioherren . . . skal anname
the ij» mark j oleff taffuastes hus . . . her änders
sueiisson haffuer ther och jnno STb 4: 58 (1505). —
bildl.* skal thet . . . inthot varde förgätt heller än
annen eder gode förskyllen i haffue inne med oss IISH
17: 70 (1523, Brask). — inne for (inne fore), prep.
1) innanför, vplot albricht van lancken sit stenhus
. . . inne fore portin vp moth gamb]a mwren vester
aath SJ 2: 185 (l49l). 2) inför, thermedh döddes
breffuet tha stragx inne fore rettin STb 1: 91 (1477).
— inne i, prep. inne i, inuti, coucaluit cor meum
inträ me expono mith hierta värmdis inne i mik GU
C 20 s. 67. — inne mädh, prep. hos. — i (ugns)
besittning el. förvar, innestående hos. Se Sdw 2:
1214. kom for rettin tyle busman ok besatte the
peninga inne medh jacob gulsmid STb 1: 368 (1482).
... ok forbödh inne medh knwt gulsmid the peninga,
som obittalade äro ib 404 (1483). — »inne Vidh
(jnne Wiid), prep. inemot, nära. thetta war om
höst tiid hart jnno wiid wynteren Troj 278.
inne, n. — inuls folk, n. L. 1) inhysesfolk.
Se Sdw 2: 1244. 2) tjänstefolk, än thätta wndhra
mik hwi thu takir sindonem thz granna ok klonasta
klädhit wndan, ok ... ey wttydhcr mz derom prydilsom,
hwilkit starka qwinnan wooff, ok mz twänne
klädha-bonadh klädde sit thiänista ällir innis folk
(domesti-cos) SpV 121. ib 122. — innis man, m. inhysesman. nu
kunna två besittia itli bol, och hafve hvarthere lika
mykit af boleno. svare thå annar för bonda thet ena
åhret och annar för innesman, och then andre
sama-ledes om thet andre åhret Hist Handl Vill 167 (1514,
nyare avskr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
