Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krain
420
kras
stört j’tirmer sagde han ath ekke fira flere dande
quinnor i arhogha en han tröste bära them alla i
sen-dhir vtli aff byu pa sinom krak (utg.-.s aum.: "a osäkert*;
möjl. fel för krok?) ATb 1: 330 (l47o).
krain, n. Jfr .kräm.
krama (kramma), Ii. krama, hologher blilfwer
osthen nar ban ey krammas wäl j ysthningonne
PMSkr 245. ib 423.
"kraillfat, n. större tunna för förvaring och
transport av kramvaror. STb 1: 304 (1481).
kramp, m.f kramp. PMSkr 281. — "kl’ailipa
(1 ra gli , n. kramp, sendrag. PMSkr 482.
krampa, /. — krainpo sot (-soth), f.
krampsjuka. PMSkr 400.
"krampa (pl. kramppor HLG 2: 69 (15211).
kramp(p)er Skotteb 414 (l467 — 68, Kämn) o. s. v.
(kan även föras till ki aill|ie)),/. [Mnt. kraiiiptj] och
*krampe (pl. -ar SSkb 34 (1502); HLG 2:31 (»12)),
m. krampa. SSkb 39 (1502). för iärn och kranipar til
bälghaaxlana HLG 2: 31 (1512). jon fimbo iiij mark
för lenker och för kramper Stock Skb 76 (1518). ib 159
160, 163 (1520).
"krampa sild (kramp(p)e-. krappa- HLG 3:
115 (1528). karmpa- ib 132 (1529). karpa- ib 127
(1529). -syl. -Siil(l)),/. sol- el. lußtorkad strömming,
effter thz att laiidit liaffuer mz Tilia pågougit at göra
her effter aff lagx krampasild oc siäl rätta tiond
Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.). kiampasiil eller
flundror medh löök Brasks Matordn 8. Linkbiblh 2: 210
(1523). HLG 2: 106. ib 3: 105 (1528), 110, 116 (1529).
krankdomber (kranc-. kranck-.
krang-SkrtUppb 90), m. L. 2) sjukdom. 111 in saar . . .
borthdiiffwa alla siälenna krankdoma Mecht 326. äru
somlig||e haffwandis solfwandis krankdom (dormitantem
paralysim) ib 327. ... om han nw [i] thenne sin
krancdom alf fylle STb 3: 326 (1497). ib 4: 31 (l504)i
84 (1505), 117 (1506). 3) skröplighet, ringhet, elände.
SkrtUppb 90. pater noster är längre iin aue marian,
oc fför almoghas krankdom oc lätlii skuldh sätz thär
f|lere aue marior än pater noster JMPs 463. ib 535.
jomffru maria ... dragher ... til sigh straa thät är
wsla syudara, räknandhis thera krankdom wara sin
ib 540. — Jfr siäla krankdomber.
"k ranke, m. Jfr halm-, har-kranke.
kränker, adj. L. 2) svag till hälsan, kränk,
sjuic. jnflino . . . krankan göra GU C 20 (hand 2)
s. 27. 4) dålig, usel, svår, ond. souiom gifwer ban
k rankare lön oc souiom bätre SvKyrkobr (Lucid AJ 110.
— skadlig. Se Sdw 2: 1253. 6) dålig, ond, osedlig,
liderlig. krankom mannom ma enkto got til koma. oc
godliom mannom ma enkte ont til koma SvKyrkobr
(Lucid A) 111.
krankhet (kranoheth), /. 1) skröplighet,
svaghet, jnualitudo ... krancheth oc vanmakt GU
C 20 (hand 2) s. 39.
krankliker (kran[k]lig. kranklekin), adj.
1) svag, skröplig, ffragilis ... kranklekin GU C 20
s. 238. 2) svag till hälsan, sjuklig, sjuk. STb 4:
257 (1512).
kranz (krantz. krans, kranx ATb i: 279(1468).
kranzser JMÖ 108), m. L. 1) krans, sertum
är kranz sadana som wnkt folk pläghar sik göra aff
yrlher ällar aff roser JMO 108. herranuni ihesu
gior-dlies kranzser ekke aff yrther ällar lilior ib. —
krans-formigt huvudsmycke av guld el. silver. ATb 1: 16
(1453), 222 (1461?). tesse skattad lie een kranz xiij
stykke och spänne for örtog oc xj mark ib 243 (1466).
ib 279 (1468), 343 (l47l), 2: 38 (l474). ... at ban henne
waltagit hade j brunnen her paa torgit ... tha hennes
krans föl av hoffudit STb 5: 30 (1514). 2) i
krans-furm byggt pålverk. Se II. Hansson, S:t Eriks
årsbok lOiå s. 159. ingan leggia sit togh vpa bomen
äller krantzen widh sine xij (12) marek STb 1: 438
(1460, Burspr). olaff mickelsson ... skall läse then
bom till kransen westan till StÅmb 88 (1470). ib 90
(i47i). — Jfr rosenkranz. — "kranza silver
(kranzsa-. krantzsa-), n. silver avsett el.
lämpligt till el. härrörande från kranssmycke. ATb 1: 36
(1455). olaf skrädare ok ion fasbyörnson skattado
iacop iönissons panta eth korelobaud ok nagat
kranzsa-sölfwir for xj mark ib 165 (1462). ib 190 (1463), 241
(1466), 2S8 (1468), 324 (l470), 2: 94 (1476). ailliailiede
niels nacke ... vijdh iij (3) lodli krantzsa sölffuer
och en skedh STb 2: 377 (1489). Jfr kranzsilf. —
"kranza stykke (krantzsa-, kransa-, kranse-.
-stökke. -Styke), n. stycke av ett kranssmycke.
olaf gulsmid ok sma jönis skatlado xvj kranza stökke
for xx öre ATb 1: 109 (1459). ib 209 (1465), 2: 105 (1478).
krantzsa stycken ware vij (7) ok woge uiedli skeden
v (5) lodh STb 2: 377 (1489). ib 5: 17 (1514). VKU 11
(1540), 57 (1549). — "kranza viirk (kransza verk),
n. krans på byggnad, gesimst xiiij öre for kransza
verkit som resa vorkit schal staa paa SSkb 235 (1508).
"kranz silf (krans sylff), n. = kranza
silver. tha skattede maens nielson oc olaff gulsmidh
oeth krans sylff för brutidh sylff ATb 3: 93 (1499).
kl’apsa (kraffsa), v. krafsa, ruspor ... kraffsa
möre galliiiai um GU C 20 s. 534.
krapta (krafta), v. stärka, göra kraftig, tha
kom vppa henne oc j henne, en kiaptaude oc ginnom
gungande dygd Hel män 261. — refl. kl’aptas, 2)
stärkas, bliva kraftig. ... ath al bebinningh mellan
thonna tw riken tha skal ythermora kräftas,
stadfestas och fulbordas Rydberg Tr 3: 188 (l44l).
krapter (kraffter. pl. best. krafthener
SkrtUppb 96), m. och kl-apt, f. L. 2) kraft, makt,
förmåga, förmögenhet, egenskap, honom athergiffwas
the krafthener som han miste aff bortlängdaiiinne
SkrtUppb 96. SpV 28. — Jfr liikedOlllS-,
strids-krapter.
kraptoglier (krafftoger), adj. 1) kraftig,
stark. — framstående, var ban j allom bookligom
koustom swa krafftoger at hans mestäre ok alla andre
häktade jntlie mothe hans lärdom J Buddes b 148.
3) kraftig, ägande kraft el. giltighet, bindande.
Abbedval i Vkl 91. fins thät laghlighit ok krafflogbt
wara til at göra tlifit walit til inte ib 120.
kraptoghet (krafftoghet), /. 1) kraft,
styrka, o ihesu christe liker fadhrenom, iför thik
likamans sigher, stadhfestandis wars likarna
wausk-likhet i äwärdhelike krafftoghet SvKyrkobr 333.
kras, f.t 3) njutning, nöje, ljuvlighet. Se E.
Noreen, Meijerbergs ark.f. sv. ordforskn. 6: 30. delicie
nieo esse cum fil ils hominum thz är min högxsta kras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
