Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
langtrinugher
448
lastelikhet
*langtriniiglier (-threnoger), adj. som. tar
långa steg. passutus . .. lang|l threnoger GU C 20 s. 415.
Mangvaxin (-WäXSCn), adj. lång, reslig,
långväxt. Troj 75.
*langvräkter, adj. långsint, thy äghom wi ey
langwräkte wara vtan wardher os orät giort tha
sku-lum wi thz gärna fore gudz skuld thola SvKyrkobr
(De sju sakr) 17.
laili? m. L. Se Sdw 2: 1257, E. Lidén i
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 11 ff. och jfr lan.
lantaka (lana-)j v. làntaga. for thet iak hawer
af honum lana takith Gadolin Pants 270 (1366).
lapa (laba), v. lapa. Hambo ... laba GU C 20
(hand 2) s. 60 (daniserande).
"lapirteston, subst, off thy (o: silke) göra
quin-nor oss kladhe thz vi (i "India land") kallom
lapi-deston Prosadikter (Joan Prest) 847.
*lappa (-adhe. -at), v. [Mnt. lappen] lappa,
laga. Se Sdw 2: 1257. ij öre for wadmall at lappe segeli
met Skotteb 450 (1470—71, Kämn). pannan y
stegher-husset lappadhis HLG 2: 37 (1512). ib. ib 62 (l5is).
gaff jacli sama mwremestiire oc en öre, for han lappat
en skorssten ib 71 (1521).
lappari (lapperi), n. lagning, reparation. HLG
2: 58 (1517). mwreth jn iij jernfensth[er] och
vindz-dören och annetli lapperi ib 60 (1517). ib 63 (1518).
mwreiuesta[ro] j ore for lappari hem i hwseth ii 70
(1521).
*lappe, m. lapp. hwa som ritdd’r en lappa j hans
liiffs nödli . ,. haf it i han lappan j thrij aar oc sidan
låte honum vt til skiptis lagana Beckman Stud 44
(omkr. 1450). — ss tillnamn, eskillus lappe FMU 5:
361 (1492; om liggare).
lapper (lappar FMU l: 334 (1370). laper ii 6:
535 (1508). pl. -a Svartb 197 (l390)), m. lapp. och
ther met bliffuo olärde j the helge crisne tro oc lefTwa
som annan lapper oc hedninge Svartb 556 (1504). —
ss tillnamn. Jfr B. Åkerblom, Lapp namnen i Finland 9.
nils lappar FMU 1: 334 (1370). ib 2: 83 (1409), 3: 26
(i43i), 6: 535 (1508). — *lappa giidda (-gedda:
-er), f. (torkad) gädda från Lappland. STb 3: 210
(1495).
lapper, m. Jfr boka-, bref-lapper.
lar (laar), m. lår, binge. SvKyrkobr (Lucid B) 172.
lar, n. L. Jfr bak-, qyinno-lar. — *lara
Sll I me (laara-), m. svullnad i ljumske, boa laara
swlme (handskr.: sulnej commvniter rösor ok rodme
GU C 20 s. 58.
las (laaa. lass. loss GU C 20 s. 571. m. pl.
-ar. lasz: lasza (ack. pl.) SSkb 235 (l508)), m.
och n. Se Sdw 2: 1257. L. lås. jak ... haffuer .. .
giffueth .. . thil clostrith ... myna aaboodh ... badhe
meth laas oc nyckle, som hon staar SD NS 3: 416 (1419).
tha sade han jngom wilie jnlate j genom sina laasa
STb 3: 313 (1496). tha läste han husit hardelika j las
MP 4: 194. v tider sin lass och nykil STb 4: 72 (1505).
— ss rättssymbol. Se T. Wennström, Tjuvnad och
fornæmi 73. — Jfr bodha-, forstova-, gill-,
in-, kamar-, kamara-, kapella-, klinka-,
konungs-, kiillara-, port-, porta-, skåp-,
smiille-, springe-, stekarahus-, stokka-, taska-,
tasko-, trä-, ut-las. — lasa smidher (laasa-.
lassa-, lossa-, -smedher), m. låssmed. GU C20
s. 116. — ss tillnamn. ATb 2: 167 (l48l), 307 (1487).
— *lasa taska (laase-), /. väska med lås. HSH
18; 264 (1525?).
las (laas ATb 1: 35 (1455). frf. vok. i änd. lass-),
n. L. lass. twägia lassa ängh VKJ 83. Jfr aker-,
an-, gren-, somar-, somnrs-las. — *lassa tal
(lassetaal), n. antal lass hö som skördas på ett
visst område, tlienne engier lade pijke boo sielff i
lassetaal, som the sade, at the ville hilla med theras
eed FMU 4: 492 (1478, avskr.).
*lasi, m. — *lasa tunna (laasa-),/. trastunna,
skräptunna. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 316/.
ad magus kak fan en ntördiiig hi cnne lasa twnno
ATb 1: 29 (1454). STb 3: 162 (1494).
♦lnske? (layske), subst. [Jfr Á. Nysv. och Nor.
Dial. laskn, slå till] spöpåle, skampåle, ty skal han
[mysta] hwdotte widh laske ok mysta annat örath
STb 2: 59 (1484). komber hon sidan j stadin, tha
skal hon staa widh layske ib 64 (1484). ath mester
lauréus skal staa widh layske och mester heming skal
slita riis pa honom ii 126 (1486).
lassa (-adhe. -at), v. lassa, lasta, tha hade
laris lassat pa iij las hö ATb 2: 74 (1476). ii.
*last, m. Jfr ballast.
*last, /.[Mnt. last] måttsord vid räkning av sill
el. strömming, numero vaal, last, \ cast halecum
comprehenduntur 01. Magnus Hist. de gent. septentr.
I. XIII c. 47.
lasta (-adhe. -adher), v. L. 1) lasta, klandra.
GU C 20 s. 89. jmpono ... insätta lasta tiilägga oc
swicha ii (hand 2) s. 16. ib s. 51. 3) skada, at
wi thesse breff haug seet ok hört met the gothä
menz ... vissä oc helä ok hengände insiglä, ey
skra-bathä ok ey Iastathä i nogor tliärrä deeld FMU 1:
424 (1389). — refl. »lastas, genom sin skuld el.
för-skyllan ådraga sig el. vålla att man drabbas av (straff).
Se Sdw 2: 1257. — (?) lian togh swa til wara sina goda
dagha ok lastadis j them j tliäuna stakkota li|fs
thimanom at han forglömde sinne siäll MP 4: 88.
»lastan, /. klander, lastande1 skymf, vanära?
probrum [s]traffan lastan ok wän heder GU C20 s. 486.
’lastare, m. förtalare, best. om djävulen, saa är
gudz rike dygdhanna samansankilse, ok diäffwilsins
rike är lastanna östir, bäggias thera rike är j
thänne wärldinne, frälsarins ok lastarins (criminatoris)
SpV 563. ii.
lasteliker (laster-, lasthär-, lastir-. -li-
g(h)er), ad). [Mnt. lasterlik] 1) klandervärd,
brottslig, ära the husbönderna j storom siäla wada
som ey wil sina tiänista folke styra ök nafsa fore
thera lasterlika odygda MP 4: 210. liwat onth ällir
liwat lastirlighit ok saa storo ondlio kan nakon tidh
liknas (quid mali quid vicii tanto malo valet unquam
assimi/ari) SpV 238 . 2) otillbörlig, förkastlig. —
smädande, (äre)kränkande, förgriplig, olaff rytter ...
zaker xl (40) marek foro thet lasteliga tal, som [han]
hade halft til andres jonsson radman fore sittiande
rettin *STb 1: 344 (1482). thin signadhä ördn som
hördho the smälek oc lasthärlik ordh SvB 85 (senare
h. av 1400-t.).
*lastelikhet (pl. lasteligheter), /. fel, synd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
