Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lidhan
457
lif
ware SD MS 3: 343 (1418). — uthärda, utstå, stå ut
med. hans maghi formatte ingliin inaath lydha MP
5: 52.
*lidhan (lydén), f. lidande, ss straff, oc jnnan
for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc
neder-tagne oc alle idre skorsteue tesliges wed höxte lydén
STb 5: 816 (1520, Kop). Jfr lidhilse.
»lidliareJ adj. komp. Se lidheliker.
lidheliker (lide-. -ligher. -ligen, -ligin),
adj. 1) dräglig, uthärdlig. Se K. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 33. annars oudzsko
owiruindher thu mz thino thulumodh, for thy thz är
lidheligharen (tolerabilius), at eth är onth än thu
SpV 452. J Buddes b 21. ib. JMPs 252. jak seger eder
sannelika, at lideligare waaro edher, at wara wthau
aatherwändho j blandh swa maiigha orma oc paddor,
at the stodo offwer hwffwodhit: än at euast wara
mädh enne (fördömde människio ib 584. — (t) mykit
lidhare (för lidhelikarefj är här nakot tliola, oppa
sill licamma än til siäliune SvKyrkobr 262. 2) som
lider, utsatt för lidanden, han (o: Jesus) yar
lide-ligin thz är sculande at lidha pynor SvKyrkobr
(Lucid B) 155. effter syn natura var ban olidheligin
ok odadheligin än effter syna gudliga makt vilde
ban vara badhs lideligin ok dödheligiu ib 156. —
Jfr olidheliker.
lidheliker, adj. Jfr frainlidheliker.
lidher (liider. dat. lidhi SkrtUppb 293. pl. lidhi
ib 224), m. L. 1) led (på kropp), at höglire
armen aff lidhi droghx SkrtUppb 293. 2) lem. ware
en lidher aff människionne huggin ban komo henne ey
til hiälp SvKyrkobr 85. 3) släktled, var ther
for-sumath ath logge liid fran liid uppå for:ue ericx
faderss möderne ... oc ladhom liid fran liid uppå...
ericx faderss möderne Vg Fornmt 1 8—9: 102 (1505).
ib. 4) led, del av tn större helhet (ett system).
tolf apostala ... diktade credo ... oc ä hwar thera
lagdlia en articulum til som ma kallas en lidher. oc
thy täudis tolf lyws ij kirkio vigilse. oc the tolf äru
trone lidhi SkrtUppb 224. — Jfr liaudlidllPl’. —
lidha mot (lida-, leda-),». 1) ledfogning, led.
the haffua tremulam paralisin thz är skälffwande
lidhamotanua aath skilnat Mecht 326. J Buddes b 154.
co[m]pages ... samon fogningh ok ledamoth GU C 20
s. 129. 2) lem, kroppsdel, siälen är jw bel oc
fwl-komligin j hwartoceth kropsens ledamot SkrtUppb 144.
JMPs 468.
*lidher (lydher), n. lider, (enklare)
uthusbygg-nad av trä. eth ffägwss och tw lidher ATb 3: 397
(1532). ib. Jfr lialmlidher.
*lidliesnmlikhet, f. långmodighet. perseuerancia
är the som fulkompnar hoghin sik forbätrandhe mz
eune fwlbordhan for lidhesamlikhetena (longanimitate)
SpV 146.
lidhilse, n. pl.t Jfr aflidhilse.
lidhilse (lidilse), n. pl. och f. 1) lidande.
— ss straff, bidliiom wi ider allom ... wiid höxte
lidilso oc wiidh bantzmal Svartb 551 (1486). Jfr
lidhan.
lidllköp (lid-), re. L. köpskål. — om gåva i
samband med köp. ath herre magnus ... sålde didrik ...
iiij tunnor smör ok tha the hado köpslagat tha tog
Ordbok.
herre magus didrikx strahat ok giff mik han til
lidköp ia herre sade didrik swa giffwin mik idra hätto
i gen ATb 1: 171 (1462).
*lidhnadlier, m. Jfr aflidhnndher.
lidlllling, f. lidande. SkrtUppb 125.
lidhstiimnn,/. L. Se II. Jägerstad, Hovdag och
råd under äldre medeltid 96 ff.
lidhnglier (lidhogher: -oghan Saml 6: 157.
lithygher: -yghan Priv o skyddsbr 182 (1442).
lydwgher: -wgh ATb 2: 258 (1485). lyduch
SJ 2:208 (i48i). leddog ib 213 (i479). lädhogher:
-ogha SD NS 3: 301 (1418). lädoger: -oga
Skotteb 456 (1472, Kämn). lädhugher FMU 1: 370
(ms, gammal avskr.). lädigh (n.pl.) Svartb 437 (1449),
lödoger: -oga STb 2:95 (1485). ludugher: -ugh
STb 4: 285 (1513)), adj. L. 1) ledig, lös, fri (att
röra sig). Se Sdw 2: 1259. — fri, befriad (från
skyldighet el. tjänst), med prep. af. hwilken (o:
Vadstena klosters syssloman) wy quittan lithyghan oc lösan
giffuom aff alle tiänist som hanom bördhe oss oc
cro-uonne göra Priv o skyddsbr 182 (1442). ath the for:da
prestabol j alandh skolo bliffua lädigh aff allom skatt
ok vtskyllom Svartb 437 (1449). — med ack. gör thik
herra lidhogban oc qwitta thina skuldli Saml 6: 157.
3) fri från käromål el. ansvar. SD NS 3: 301 (1418).
— med prep. for(e) och följ. subst, ss sakens
beteckning. STb 1: 213 (1479). then tijdh marthin jönsson
... loth syna kera moder hustru cristina lyduch och
löössz fore alla löszööra SJ 2: 208 (l48l). thermeth
loth han them a ty wegna lödoga ok lösa for altb
hendhermera tiltal til euig tidh STb 2: 95 (1485).
goffue matis larensson aldelis quit, ffrii, ludugh och
löss Iför alt tet them erffua borde STb 4 : 285 (1512).
— med personens gen. och prep. um och följ. subst,
ss sakens beteckning, swa at jac wart thes sama jäppä
lädhugher oc löös vm then saköre oc vm brut, ther
jac medh honom ändat häfde FMU 1: 370 (1378,
gammal avskr.). 6) tom. Kumla kyrkas rb 8 (1427).
vj lädoga tunnor Skotteb 456 (1471—72, Kämn).
lie (ligie GU C 20 s. 250; -a ATb 2: 36 (l474);
HLG 3: 100 (1528). lye. lyie. lyje), m. = le.
Se Sdw 2: 1259. viliom wi skipa tiil booskap och
jngidöme prestebolena ... ij lya, ij skärwr och eth
aarder Svartb 400 (1442).
lif (liff. liiff. lijff), n. L. 1) liv. Se Sdw 2:
1259. tha skal hon mysta liffuet STb 1: 329 (1482).
— liv, livstid, vti hans liffuendis liiff SD NS 3: 68
(1415). om han liffwer hen 11 is liffue länger STb 1: 245
(1480). ib 2: 575 (1491). the äre alle än nw j leffuende
liffue ib 3: 198 (1494). SJ 2: 253 (1494). STb 4: 56 (l505),
5: 194 (1518), 278 (l52o). 2) själ. Se Sdw 2: 1259.
3) kropp. SD NS 3: 195 (1416). erich thalade til
hanom, ath han schulle giffue then onde medh liff
och siel ath han ey bödh lians hustrv swa dana
for-smelek STb 3: 13 (1492). MP 4: 196. SvB 325 {b. av
1500-t.). BSH 5: 304 (1508, ff. Gadh). Hel Män 163. ware
trotienste til huilke wij wele iders herredöme hölle saa
lenghe liff oc siel är til hope GPM 2: 369 (1511). — Jfr
renlif. — *lifs biiirghning (jfr liffs-, lyffz-,
liifs-. liiffs-. -bergning, -berning(h).
-bär-ningh), f. livsbärgning, uppehälle, andres jönsson
skal hälla them vppe medh math ok ööl ok liiffsber-
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
