Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ludhn
470
lundisker
lndha, v. L. Jfr Tidherludha.— ludha saiuaii
(lode samen), hänga samman. PMSkr 629.
*ludhblasare (lwd-, -bläsare), m. lurblàsare,
basunblåsare. GU C 20 s. 72, 115.
»lndhblasirska (-bläaiska), /. lurbläserska,
basunblåserska. GU C 20 s. 72.
ludhelika (ludelica. ludlika), ade. tydligt,
klart, öppet, kännomps wy ... ludlika met ware
breffue, ath ... Svartb 180 (1384?). — tydligt, med
tydlig och hög röst. samio brcffuit war litsit ludelica
pa laiidzrättiu Svartb 422 (1447). — Jfr lillllhelika.
ludber, m. 1) lur. GU C 20 (hand 2) s. 93.
ludlier, adj. jfr snor-ludher.
ludliilse (ludelse), n. pl.f lydelse, epter sith
makt breff ludelse STb 3: 294 (1496). Jfr lydllilse,
utliidliilse.
llldllin, adj. luden. Se Sdw 2: 1261.
luglin (loffua), v. låga, brinna, jgnio ... Yerma
oc loffua oc opthendha GU C20 (hand 2) s. 9. MP 5:
41. — »lugha lip, v. låga upp, flamma upp.
ömöghe-likit är atb ellin kan lugha op j hfigh j watueno
MP 5: 107. Jfr uplugha. — Jfr hetlughaude.
luglli (loge), m. låga. sender han (o: kyrkoherden)
ej fram loge och lius, få th il ej utan halfva
vigninga-peniuger, och halfva then klerker, ther hon vigdes Hist
Handl Vill 1: 67 (1514, nyare avskr.). ib. Jfr eld-,
kärleks-lughi. — »lugha bärare (logo
bäro-re), m. flamiger ... logo bärore GU C 20 s. 277.
luglin (lwgn), n. 1) lugn, vindstilla, tha
Iwgn är PMSkr 294. ib.
lughn (lwgn), adj. lugn, stilla, om vind och vatten.
Se K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv 108 f.
tha som lwgn vildher är PMSkr 294.
Ill k, n. L. gräs. SeO. v. Friesen, Nysv. studier 20: 81^".
luk (lok), n. 2) lock. en kista medh plat lok
ATb 1: 227 (1456?). — Jfr bytto-, kalk-, löndn-,
üginin-liik.
luka, v. L. Jfr tilluka.
luka (pl. -or), f. 1) port, dörr. the bodlien
som näst ligger lwkunno östan fore jn til hans
böt-kers lwku KTb 62 (1428). Nio handl rör Vkl 233.
2) lucka (i fartygsdäck), läggher skiparen nokoth
köpmans götz j skipith affwan pa Iwkorua PMSkr 51.
— Jfr borglia-, vagh-luka. — »lukn lopt
(-lofft), n. loftsbyggnad försedd med dorr el. port
(åt gatan) f tha fik ingeborg then östra delin i mel lon
gatuna ok stuffuogaflin, som var natstoffwau ok
lukw-lofftit ther nesth JTb 78 (l49o). — »lllkuman, m.
ss öknamn. RP 1: 303 (l37l).
"luker? m.f lockt item för en luk til brygehusid
VKU 102 (1561).
lukt (lokt. lockt. lok GU C20 s. 375; jfr
E. Noreen, Sakkunnigutl. rör. lediga prof .-ämbetet i
svenska språket vid univ, i Lund (1939; stencilerad
skrift) 155 /.), f. 2) odor, lukt (som ngt sprider).
jac takkar tik for ... the fulo lokt som thu lukthadhe
j asna stalleno SvB 48 (slutet av 1400-i.). 3)
odo-ratus, lukt, luktsinne, aff hymmelskom eelde hafuer
han synena ... aff nidhro vädbreno lochtena Sv
Kyr-kobr (Lucid B) 135. — Jfr fota-, rökilse-, stek-,
yiil-lukt.
lukta (lokta GU C 20 s. 375; SkrtUppb 161; -an-
dhe GU C 20 s. 265. -ar. -adhe. Se Sdw 2: 1261), v.
1) olere, lukta, sprida lukt. — stinka. GU C20 s. 259.
ffodidus rwtin ok loktande ib s. 265. 2) odorari,
lukta, känna lukt. GU C20 s. 375. fam äru
meunis-kionna yterme[r] sinne som är ... lukta mz näsomen
... SvKyrkobr 343. SpV 76. — med ack. tu luctadhe
mädh thinom hälg||a näsom margskona onda Jukt
SkrtUppb 171. — med prep. hwilken genstan tok
hänna liiärta i sina händher oc luktadhe thär wppa
Mecht 205. — Jfr illa-, viil-lukta, ävensom dyr-,
illa-, söt-luktande.
luktan, f. odoratus, lukt, luktsinne, hwru jhesus
christus ledli sina hälglia pino oc dödh til sina
luc-tan oc näsom SkrtUppb 170. Mecht 240. annath
vnder-standilse är luktan SvKyrkobr 17. MP 4: 159. SvB
105 (senare h. av 1400-i.). Jfr riillllktail.
luktilse, n. pl. 2) = luktan, olfatus ...
loktilse GU C 20 s. 378.
»luktsamber, adj. välluktande, doftande, för thy
äst thw thet luktsama balsania faat SvRimd 46,
»luku dagher, m. (biskop Olof medgiver
innehavaren av Kumo gärd viss rätt att deltaga i fisket i
Kumo o, bl. a.) twå daga vppa for:de holmen, som
bär kallas luku daga, som ära sande olaffs dag oc
warefrvdag assumpcionis Svartb 446 (1453).
"luillber (lumbär), m. [Jfr Sv. Dial. (FM.)
lunimer, pölsa, aladåb] ett slags maträtt (blodpölsa
el. svartsoppa!). Se II. Hildebrand, Vitt.-ak:s
månadsblad 1885 s. 17 /. Jfr SAOB: L. 1183. skinka oc
lumbär Brasks Matordn 3, groffmath oc lumber ib 4.
*lumiiia (-adhe. -ande), v. [Ä. Dan. lumme.
Jfr Isl. hlymja] eka, skalla, runga. Troj 21. stordt
skråll oc gald wardt j grecana ... lägre saa ath thz
lummadhe j marken oc j wäderidh margfalleliga
hwl-ket Iwmmande liwd hördes j achillis paulon ib 219.
luild (-er), / L. 2) sätt. — i ack. sing. med
föreg, adj., räkneord el. pron.: på ... sätt. Se K. G.
Ljunggren, Objekt och adverbial 124 f. — tho hind,
på det sättet MB 1: 466. — t ack. pl. med föreg. adj.
el. räkneord, oc wardher nokor mållös thronne lunder
MP 3: 341. — alla lundir, alldeles, bekende them
allelunde wel til täcke fföruogde wara STb 5: 15 (i514).
— andra lundir, annorlunda, på annat sätt. om tet
icke andrelunde kunde fförlikes STb 4 : 249 (1512?).
— i dat. pl. med föreg, adj., räkneord el. pron.: på
... sätt. — allom lundom, på alla sätt, alldeles, hell
och hållet. SD NS 3: 95 (1415). — ängom lundom,
ingalunda, på inlet sätt. JMPs 422. — Jfr
harill-lund, ävensom huru-, iinga-lunda och
annor-lundoni.
*lnndan, f. Jfr harmlundan.
lunder (lunde?), m. L. lund. fordhom war her
i landith en stoor lunde (för lunder?) mz godhom
trääni Prosadikter (Sju vise m) 122. GU C20 (hand 2)
s. 101. Jfr aska lunder. — »lunda legha
(-ley-ga), f. lega för lund. GU C 20 (hand 2) s. 98. —
»lunda lön,/. = luuda legha. GU C 20 (hand 2)
s. 98. — »lunda salvia (lunde-), /. teucrium
scoro-donia Lin. Se Sdw 2: 1261.
lundisker (-esker. -ersker: -ersk STb 4: 341
(l513))j adj. från London el. Lynden, tillverkad i London
el, Lynden (Lynn) i England, om tyg. Se Sdw 2: 1961.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
