Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luta
472
lydha
vågrät riktning, hwsitli tliiir olyan skal göras j skal
wara swa bygth ath thot haffwer eth tiith oc släth
golff som en logha aff steen oc wara lwtandis til ena
sidho PMSkr 338. — Jfr nidher-, til-luta.
luta (lotha), v. L. 2) genom lottning anvisa
el. tilldela. Se Sdw 2: 1262. 3) få på sin lott. bildl.
thy är thz ekke wthan sak, at christus hwilkin som
är gudz dygdh ok wisdom, lothar (sortitur) ällir
takir thz som han är til nampn Sp V 505.
*luta bodh, «« löta bodh.
luter, adj. Jfr liiirdha luter.
lllter (ack. lut. lutt SD G: 358 (1352). loth. Uppl
Lagmansdomb 82 (1493). lodh AktKungsådr 21 (1470—
86, daniserande). loot SD NS 3: 504 (1419). looth
Vg Fornmt IG—7: 23 (1455). med art. lotin Prosadikter
(Karl M) 271. pl. ack. lwth Svartb 186 (1385). lytir
SvKyrkobr 81. lyyter Saml 24: 144. gen. lot(h)a
PMSkr 89 f. Se Sdw 2: 1262), m. L. 1) lott (som
brukas vid lottkastning). kennoms wy ... oss giort haffua
eth ... skipte meth loot oc lagha kaffla ... wm alt thet
afflinga götz SD NS 3: 504 (1419). ib 505 (1419). ,.Vg
Fornmt l 6—7: 23 (1455). AktKungsådr 21 (1470—86).
tha togo sigh xij men före ok gick ok lothe kaste
them loth ok laga kaffla sin i mellom Uppl
Lagmansdomb 82 (1493). Jfr kafle. 2) lott, del, andel,
arvedel, arvslott, det som tillfaller el. tillkommer ngn.
kiännis jak mik haua vplatit ... pätäro klämäzsoni
min lutt i toläbro quärnum SD 6: 358 fl352).
wp-litom honum alla lwth och dela, hwar äpter thy som
han är äghende oc arfftagando äpter katerina Svartb
186 (1385). ärna mik ... luth aff iorderikis godhz,
swa niykith jak maa ni i th 1 i ff mädh bärglia SvB 309
(omkr. 1500). 3) lott, ställning, öde. tho hafdhe
then liedhne wärre lotin i thy widlier skipte
Prosadikter (Karl M) 271. thu gafft oss thinna
äwiune-likhetz looth ok del Sp V 479 . 4) lika del, lott
(hälft, tredjedel o. s. v.), tha (0: efter Adams brott)
tappadhe solea sina siäx lytir oc thäu siwuda behiolt
hon SvKyrkobr’81. — thiäna til luta, tjäna mot
andel i avkastningen av ngt. taker skiparen
batzmän-nena mädh sigh til ath tyäna j skipeno til lota,
swaa ath the skwla haffwa del aff skipsens wiunigh
PMSkr 89. latha skip til lotha ib. ib 90. 5) del,
stycke, avdelning. — stycke, bit. jak wil fly edher
lyyter aff mässingstraadh äller naglar til ath fästa
remana mz (på ett bokband) Saml. 24: 144. 8) gång
(för att uttrycka ett mångfaldigande), nw sa olofernes
här myklan som hundrada lutum waro snarare iin
diwr thz söm reell heter Prosadikter (Karl M) 321.
— Jfr attunde-, üärdha-, flärdhungs-, fämta-,
lands-, inanz-, siiitta-, siäxtande-, skiptis-,
systor-, thridhiungs-, up-, äglio-, aug-,
ari-dha-, ärve-luter, ävensom halflutis, tvälutis.
— *luta by (lota bij), n. pl. bin som skötas mot
andel i avkastningen, jtem skikke fogten, ath
land-boen haffuo lotabij aff hosbondanoin Arnell Brask
Bil 16. — *luta Skip (lota-), n. skepp vars
besättning skall ha andel i avkastningen. PMSkr 90. —
*luts fal (lutz fal), n. = lutfal. RP 2: 86 (1385).
lutera, v. lutera, täppa med kitt, överdraga med
kitt. PMSkr 419.
»lutersker (luttersker), adj. [T, luther(i)sch]
adj. till Luther, lutersk, hvad i fremmede land handles
om then lutterske wille ther thesswärr monge
til-falle HSH 16: 42 (1526, Brask), ib 125 (1527, d:o).
lutfal, n. L. urfjäll. SD NS 3: 25 (1415). Jfr
luts fal.
lutkafle (lot-. -kaffle. -kaffuel), m. L. kavle
som nyttjas vid lottning. ... syn andeel j dalby . ..
som looth öc lotkaffuel honum gaff j räth byte epter
synne moder Svartb 511 (1472). STb 6: 168 (1517).
*lutkiifle, m. = lutkafle. Se Sdw 2: 1262.
lutlös (lot-. loot-. löth-. -löss. -löös(s)), adj.
L. utan del (i), i saknad (av), fri (från), med gen.
temeritas är skälinna lootlös (rationis expers) näsodiärfs
hogxsins osidhelika wtlop SpV 140. — med prep. af.
rena böner som wtgaa aff reno hiärta oc äru lötlilöso
aff syndom Mecht 352. GU C 20 (hand 2) s. 15, 17, 49.
*lutra (lytra. lyttra), v. [Mnt. lutteren] luttra,
rena. Jfr SAOB: L 1256. xv (15) lödigh march
lytt-reth silffuer SJ 2: 233 (1493). gaffz för saltpeter
lytrad, v pund, xix marc Stock Skb 121 (1519—20).
luttakaude (-takandis), p. adj. delaktig (av
el. i) med ack. swa mauga som creature ärw finnas
margfalla sakar at Iwttakandis wardha gudhz
godh-lek SkrtUppb 64.
lllttakare, m. deltagare, som är delaktig, med gen.
thy vardh ban wärdhughor vardha luttakare
hyme-rikis äro oc gafwo Prosadikter (Barl) 106.
luttakilse (lot-), n. sing. och pl. delaktighet.
JMPs 488.
luttakln (lottag(h)in), p. adj. 1) particeps,
delaktig, med prep. af. almoghen skal wardha
lotta-gliin aff gudz likania SvKyrkobr 38. — med prep. i.
wj magom wara lottagna j trolle ok glädhine mädh
honom j hymmerike MP 4: 56. — Jfr loftakin.
»lutter, adj. [ Mnt. lutter] ren, oblandad, xv lödige
marek lutters sölffuer STb 3: 72 (1493).
luva (luffwa),/. L. mössa. FOVkl 216. ATb 2:
66 (1476). iiij [o.- 3 ’/j] dwsijn dwbladlie Iwuor GPM
2: 215 (1506). Jfr qviuno luva.
#lya, f. (svin)stia. äffther x daglia magha mödorna
(o: suggorna) wtliga aff lyonne ey langth borth fran
grisommen ath bitlia PMSkr 218.
lybisker (lubeksker: -e SSkb 117 (i503—04).
lybz (n. pl.) SJ 2: 192 (l49l)), adj. lybsk, från
Lybeck. firatigi lybiskä gyldene Svartb 190 (1385).
c (100) mark lybiska Konsthist. sällsk. publ. 1916
s. 34 (1457 — 59). JTb 40 (1463). testament ... effter
lybz Ingh SJ 2: 192 (l49l).
lydha (lyda. lyde. refl. lydes HSH 14: 62
(1525? Brask), pres. lyder Troj 24. lyudher
J Buddes b 170. impf. lydde Troj 24. refl.
lyd-dis Prosadikter (Sju vise m) 132), v. L. 3) lyda,
hörsamma, rätta sig efter, med dat. el. ack. om tu ey
lyudher hans raadhom J Buddes b 170. — med prep.
til. stadfäst j thino hiärta, ath gärna wilia lydha
til alt thot, th i k aabywdhz Mecht 280. GU C 20
(hand 2) s. 79. STb 4: 33 (1504). — lydlia til, lyda
under, vara underkastad, höra under, salemina som
lydde till greciam Troj 24. ib. ib 59. — refl. »lydlias
til, lyssna, höra efter, litt swa op döma oc gik til
brunnen, oc lyddis til än hon ware ther Pi-osadikter
(Sju vise m) 132. »r ty rad att lydes till i tiid liuad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
