Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"närskadlia
561
niisar
"uiíl’Skadhn, v. klämma sönderf obliilo ...
närskada GU C20 s. 368.
Härskylder (närskyller SJ 2: 248 (X494); -a
ib 13 (i476). närakilder: -e Svarib 530 (1477).
närskiller: -a Troj 92. nerskyldh STb 3: 95
(l493)), adj, närskyld, nära besläktad, jach haffuer
lagligan saalth och vplatidh ... mynom närskylla
frenda rayna jordli SJ 2: 13 (1476). ... til huilken
gardh for:iie her erich jenssons drengh är licha
nerskyldh (.’: på grund au släktskap berättigad att inlösa)
epter framledne hustiw gunnildh STb 3: 95 (1493).
— nära besläktad med. med dat. hulkin fforscrifue
nilss hansson niirskyller war fförnempde dauid
esbiörs-son SJ 2 : 248 (1494).
närstadder (ner-), p. adj. l. 1) tillstädes,
närvarande. Se Sdw 2: 1275. NMU 1: 68 (l38l). STb
3: 292 (1496). 3) befintlig i närheten av (ngn), nära.
med dat. el. i dess ställe ack. bildl. giören i thet,
tha niågen i försont witha, ath wij idher och
kijr-kionne wi]jom närstadde wara medh raad och
giär-ning, hwar wi kunnom Lindblom Åbval 5 (avskr.).
fore hulka antuordan är mik när»tad autigi ärän
eller ... blygd ok skam J Buddes b 173. Jfr
när-standaude.
liiirstauda (närsta. impf. när stodh), v.
1) stå bredvid, vara tillstädes, stå nära. med dat.
the (o: holga englaj närsta thorn som gudliga läsä
J Buddes b 170. at jak altidh ... närstande (assistem)
th inom godhlek SkrtUppb 9. fför the sörghelika
uär-warw oc närstandilse, thu (o: SJ Johannes evangelisten)
haffdho wndor korseno, nar thu när stodh (K, N:
warkuiinadlie) the bodröffdha jomfrunne marié SvB
414 (6. av 1500 /.). — part. pres. "niir.standande
(ner-), p. adj. = närstadder 3. med dat. bildl.
... oc screffuom wi idher moth, at token j ban epter
wort raadh oc wilgä, wi wildhom wara kirkionne oc
idher nerstandaudo meth allo godho Lindblom Åbval 7
(1432, samtida vidim.).
"närstandilse, /. närvaro, tho sörgholika
när-warw oc närstandilse, thu halfdho wndor korseno
SvB 414 (b. av 1500-Í.).
närvara (ner-, närd- ATb 1: 155 (i46i)), v. L.
1) vara närvarande, vara tillstädes. Se Sdw 2: 1275.
thet skal allom witherlogit wara ... ath wi närwaro
ok a hördo ath niclis olaffson ... gaff (o.s.v.) SD
NS 3: 222 (1417). ATb 1: 29 (1454), 310 (1469), 324 (1470).
— med dat. Se Sdw 2: 1275. ath tho nerware karl
gritegiwtere, tha ban lagh pa sin ytersta sotta sengh
STb 3 : 288 (1496). 2) vara nära, tara för handen.
o hwat wndhirsamlighin gudz nadhz foresyn är owir
adams barn ... at. människionne skuli altidh
widher-fara ällir närwara iniskundh mz pino (ut homini
semper assit misericordia cum pena) SpV 81. — part.
pres. närvarande, 1) närvarande,
tillstädesvarande. kännis ... at jak närwarnum a konunx
wägna ärläkom månne marqunrd liuka ... tiil dömt
hafwer ... SD NS 3: 519 (1419). inädhan swa är ...
at thu (0: Gud) ästli alla stadz närwarande ... SpV
475. 2) närvarande, förhandenvarande, nuvarande.
— förhandenvarande, här föreliggande, kongör iak
mz thessä näruaiände breuo mik hauä atiir låtit oc
wnt ... NMU 1:62 (1367). ib 76 (lSl’0), Neuman Vok-
bal 77 (1452). gör jak ... vetherligit med thetta milli
närwarende opno breff ath ... Liber eccl Vallentunensis
62 (1499). — nu levande, om person, thet scal allom
niannum vitarlikit vara närvarande ok komasculande
at jak liaquon jonsson ... kennis mik ... Gadolin
Pants Bil 271 (1367). SD NS 3: 345 (1418). thy
aff-hände hon sig forda t.olftadeel i for"1" tompt ... ok
sinom arfwm närdwarandom ok äfftirkomandom ATb
1: 155 (l46l). — ss subst, den nuvarande liden, nuet.
jak wilde witha aff thik alla thänna trapponna
ad-skilnadb hiistrunnar, änkionnar, ok jumfruiina, ok j
näi ffwarande (in præsenti) känna Sp V 65.
närvara (ner-, nar-), /. 1) närvaro, thät
gozet thär han köpte af bonum ii nnruarö, sua sum
nyä laghen sigllia nu til Tlist Ilandl 2: 2 (1352),
j ffogethens ... alle borgcmestere och ganske raadzins
sitiande och nerware HLG 3: 153 (1512). ib 154 (1520).
— med objektiv gen. gudz närwara, oc hans skudhnn
oc vndirstandilse är hälghnmauna höxta lön oc ära
Ilel Män 189. 2) nuvarande tid, det närvarande?
thy är nw härra wärldiniia nath mörk ok störmande,
hwario enne mänuiskio wadbelikin j liwario fiätino j
näruaronno SpV 4S9. — llärvaril lliail, m.
närvarande man, vittne som är närvarande vid kontrakt
om jord. RP 2: 175 (1389).
liiirvaran (ner-, -waren), f. närvaro, som
be-sworne sylsätiara i dandemanna nerwaren myetet bådo
SJ 2: 86 (1483). ib 85 (1483), 96 (1487), 111 (1488).
STb 2: 201 (1487), 330 (1489), 483 (li9o). thette giordes
j ... heluiich stadzscriffuores nerwaren och aa hören
STb 3: 239 (1495). ib 3: 244, 247, 210 (l495), 394 (1498),
417 (14»9), 4: 225 (151l), 5: 32 (1514).
"närvarande, n. närvaro. Se Sdw 2: 1275.
niirvarilse (ner-), n. och f. [Fdan. nærværelse]
närvaro. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 6: 36. Mecht 211. j capituli närwarilso A K 57.
STb 4: 74 (1505), 5: 274 (l520).
niis, n. Jfr ntnäs.
niisa, f. näsa. nasus näsa GU C20 s. 343. SvB 216
(b. av 1500 Í.). — i bildl. uttr. Se Sdw 2: 1275. — pl.
näsborrar, näsa. ... aff hwilko hans näsor böriadho
blödha (de naribus effluere) SpV 319. SvB 334 (omkr.
1500). ögonen rinna oc näsorna PMSkr 228. Jfr liiisnr.
— Jfr kant-, stor-niisadher. — niisoblodli
(näswblod), n. från näsan fii/tande blod, näsblod.
lignites ... stämmer näswblod PMSkr 4S0. — "näso
diärver, adj. [Fdan. na>sedjærv] näsvis, framfusig.
effrons ... skam diärffuor eller näso diärffuer GU C 20
s. 210. presumptuosus a um näso dierffuer ok skam
dierffuer GU C20 s. 483. temeritas är skälinna
loot-lös näsodiärfs (procacis) hogxsiiis osidhelika wtlop
SjiV 140. — "näso duker (näse-. -doker), m.
näsduk, ij rena nitseduka Arnell Brask Bi1 31. ib.
III näsedoker HSH 18: 263 (1525?). — *IläS0 grns
(näswgress), ». = niisa gräs. GU C20 s. 464.
niisar, f. pl. L. näsborrar, näsa. en fulan ok illa
luktandhe atliol, ther a markinne liggir ok jnghin
githir käntli medh syuom näsoin MP 5: 187 (kan också
föras till niisa;. — "näsadirve, n. näsvishet,
framfusighet. hwar ... näsadyrffwen (temeritas) owirlöpir
rätta skikkilsiuna lineam, ällir längd Sp V 150. —
niisa griis (nesa-. nasa-. -gräss), ». achillea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
