Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofruktsamliker
577
ogenomganglikrr
(miræ sterilitatis intemperantiæ et amaritudinis)
SpV 22. 2) o fruktsam, steril, eunucus ... snepter
ok ofroktsamber GU C 20 s. 234. Mechl 226. SpV
47. jomfrudomen, nw j nadhinna tima [-ofruc[t]-sambir-] {+ofruc[t]-
sambir+} ib 49.
ofruktsamliker (wfrukfsampliker), adj. 2)
ofruktsam, steril, een wfruktsampliker man MP 3: 504.
ofruktsamlikhet (ofrucsamlikhet), /. 2)
ofruktsamhet. SpV 47.
oiräls (n. v ffröäl[s]th), adj. Se Sdw 2: 1276. 2)
ofri, icke ställd lill ngns fria förfogande, wærdir arne
... nokith v ffrääl[s]th j then same ... forssenom
JämtlDipl ne (1372).
ofrör, adj. ofruktbar. Jfr O. Thorell, Fem
Moseböcker pä fornsvenska 155 /.
ofscn (aff seen), adj. 1) för sen, för senfärdig, för
långsam, the ondhe ... äru ... j gongenom othamy
nw aff snary nw aff seene SvKyrkobr (Lucid B) 198.
♦ofsior? (obl. aasiö), m. våldsam sjögång, then
schade j syon hende aff vpsiö och aasiö STb
2: 465 (1490).
•ofskämmelikcr, adj. för skamlig. Se Sdw 2: 127 6.
ofsnar (aff snar), adj. för snabb, för hastig.
SvKyrkobr (Lucid B) 19 8.
ofstakkotter (n. -ut. affstäkkoth), adj. för kort.
— [Jfr Mnt. to kort werden] enom vardher
ofstakkot, någon dör (i förtid), än varom son
ofstakkut warþer Rydberg Tr 2: 248 (1357). Jfr
Sdw 1: 304/. s. v. forslakkotler och T. Johannisson,
Verbal o. postverbal partikelkomposition s. 26 8 ff. —
[Jfr Mnt. to kort geschën] enom sker ofstakkot,
någon sker skada el. orätt, mik sker alt affstäkkoth
ath iak skal twingis til festa lagh iak är tha
liko-wäll idor borgare ATb 2:4 (1473). Jfr forkort
(s. v. korter) och T. Johannisson a.a.
ofstopa (of(f)stuppa. owirstupa. opstuppa), adj.
för stor, överdriven, omättlig. MP 5: 52. opta for
ofstuppa dröfwilse skuld tala man onyttelika
Hel män 129. jak bidher tik fför thit ömasta
hiärta fwlstoppa (cod. E: offstuppa; K\ owirstupa)
wärk, ok bitherlika stiwnga SvB 200 (b. av 1500-/.).
ofstor (af-), adj. L. 2) för stor (i grad), afstor
sorgh inledherstörstan söthma SkrtUppb 51. ib 254.
*ofstygger (ostygger), adj. mycket förskräcklig,
mycket ryslig. Jfr T. Johannisson, Verbal och
postverbal partikelkomposition s. 258. swa är ok
husbonden diäflin ledher ok ostygger ok grymber MP
4: 203.
♦oftröst, /. för stor förtröstan el. tillit, tha är thät
ofstora hopit äller oftröstin synd SkrtUppb 254.
♦oftrösta, v. — "oftrösta sik, förlrösla sig alltför
mycket, thy är oss allom radelikit ath wj oftröstom
oss ekke alt ofmykit vppa thät ytersta endelyktena
MP 4: 207.
*oftröstan, f. alltför stor förtröstan, thät andra
som människiona gör diärffua til ath synda thät
är oftröstan MP 4: 207.
*ofulbordhcliker (/. offulbordelighen), adj.
ofullkomlig, bristfällig, swa som människian är
offulbordelighen j sigh aff naturena wäghna, swa ärw
oc alla wärlsliga konster JMPs 27. — ofullkomlig,
ofullständig, the malme som haffwc ofulbordelige
saman blandningh i jordenes deell medh wäskone
PMSkr 607 (senare avskr.).
•ofulbordhclikhet (offulbordelighet), f.
ofullkomlighet, bristfällighet. om människionor wisto
than lärdhom, tha fförsmadho alle stwdenther the
Ordbok.
böker som the nw j stwdera. fför teras
offulbordelighet JMPs 27.
"ofulbordhoghcr (-bordogher), adj. ofullkomlig,
bristfällig. ... wiin, them til hwgnadh j thera dryk,
aff hwilkom the som litle ok ofwlbordoghe äru,
wardha store ok fwlbordoghe (ut a parvulis magni
efficiantur) SpV 154.
"ofulbyrdhoghcr (-byrdogher), adj. ofullgången.
förtapas thär mädh äggen oc wärpas ofwlbyrdogh
PMSkr 261.
ofulkomlikcr (-kommelighen GU C 20 (hand 2) s.
115. -kompliken SkrtUppb 255. komp.
-komplika-ren ib 6i), adj, ofullkomlig, andelik människia ...
skal engin rekna ofulkomplikaren än sik siälwa
SkrtUppb 61.
"ofunnin, p. adj. icke funnen el. påträffad. ... mz
allom til laghom ... som är hws, jordh ... j scogh
ok wthköpom, j funno ok ofunno (3: eventuella
malmfyndigheter?) NMU 1: 72 (1385).
♦ofvädher, n. [ Isl. ofvedr] våldsamt väder, oväder.
j them tima han dödhö byriadliis eeth ofwädhir
aff thordyn oc lyungeld ST 269.
♦ofväl (offwel), adv. alltför väl. ... straffa syndena
som han ok ey alt offwel tordhe fore sinom
for-mannum MP 5: 137.
ofüfle, n. L. övermakt. Se Sdw 2: 1276. — ofüilis
las, n. övermåttan stort lass. Se Sdw 2: 1277.
otärdii (offürd), /. 2) ofärd, olycka, roland sa
offärd sinna manna Prosadikter (Karl M D 3) 336.
JMO 16.
ofärdhogher, adj. L. 1) ofärdig, vanför, han slog
sin drengh ofärdogh STb 1: 46 (147 6). — ur stånd
att föra (vapen), med prep. til. oferdoge tiil harnisk
oc veria BSH 5: 7 (1504 H. Gadh).
"ofärmdcr (offermder), p. adj. icke konfirmerad.
monga äre ther oc döda offermda GPM 2:286 (1508).
ofäster (ofester), p. adj. L. 2) at ofästo (i väld),
ulan att utfäsla böter, tha warth jap gwlsmidh sakir
til ... iij mark for thet ath han gik borth ath ofästo
aff radzstugwnne ATb 1: 39 (1455). ib. feste hanis
koperslagare i wäl for thet ath han slo ion korgara
ok benadadir oppa iiij mark ok gik borth ath ofesto
i wäl sidan han benadadir ther wart han sakir iij
mark ib 184 (1463). ib 382 (1472). — ofästo, d. s.
ty han gik ofästo vtaff lagliin STb 1: 193 (1479).
gingo bade wtaff rettin ofästo ib 371 (1482). —
Jfr fästa 8.
oiöddcr (vffödder STb 3: 249 (1495)), p. adj. L.
ofödd, hemolar jak ... the forscriffna götz ok äghur
ok telstaar fore huariom månne, föddom ok
oföddom NMU 1: 92 (1413). Mecht 225.
olörc (w-), n. L. omöjlighet att färdas, väglag som
gör det omöjligt att färdas. GPM 2: 142 (l500).
ogaghn, n. ogagn, skada, olägenhet, svårighet.
Prosadikter (Sju vise m) 169.
ognghnliker (ogaghneligen. n. ogangneliget), adj.
onyttig, skadlig, jncommodus ... ogaghneligen GU
C 20 (hand 2) s. 20. nw wilt tw ... rada thz som
owyrdeliget oc ogangneliget är Troj 246.
ögen, adj. L. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska
språk 1: 81.
ogenkallcliker, adj. oåterkallelig. Se Sdw 2: 1277.
Jfr oigcnkallande.
♦ogenomganglikcr (-ginom-. -gynom-. n.
-gangle-git. -gonghleghit), adj. omöjlig all genomgå el.
genomtränga, jmpenetrabilis ogynom ganglegit
GU C 20 s. 428. ib (hand 2) s. 14.
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
