Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ondlive
585
onfimder
2) s. 16. ... och stemplade mykit ont oc store wille
och myken twedrekt j bland almogen STb 5: 226
(1519). — niuta til ondo, ha skada av. ... ath ware
borgara ey skulle nýwta tet til onda i reffle vtan
til gode STb 3: 107 (1493). oss alle till aat
om-gieldendes oc til ondä niwtandes ib 5: 336 (1521,
Kop). b) ont, lidande, sjukdom, swa gör ey onth j
handena PMSkr 504. c) motgång, vedermöda, alle
mine owener hördho mith ondha (malum meum),
oc the gladdos JMÖ 145. 3) ond, olycklig, leuus ...
wrongher och ondher GU C 20 (hand 2) s. 76.
wm thz onda arith Prosadikter (Sju vise m B) 216.
— ond, olycksam, olycksbringande. Se Sdw 2: 1278.
4) dålig, usel; av dålig kvalitet; i dåligt skick, thet
haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte VKJ
269 (1447). the som haffue vnna skorstene, the
lathe them bätre STb 1: 444 (1402, Burspr). eth
onth lakan ATb 1: 256 (1467). STb 1: 388 (1482).
iij onda gyllene ib 3: 211 (1495). ib 4: 21 (1504).
han ... giorde ondh gerning ok arbeýt if> 117 (15 06).
(koppar) som feller mykitt hamer skäll... är onder
PMSkr 622 (avskr.). — dålig, förskämd. thina
thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh
Prosadikter (Sju vise m) 141. — dålig, svag. onth mynne
PMSkr 404. -— n. abs. dålig egenskap, jacintus är
en dyr sten ... eth onth haffwer han ath han
hiälper til at qwinnor födha dödh barn PMSkr
477. 5) ond, fientlig, hätsk, ingan giffwe stadzsens
thienare ... vnna ordh STb 1: 441 (1461, Burspr).
ib 3: 257 (1495). thu tingh göre almogen ondan
emott herren PMSkr 691 (avskr.). — ond, stygg,
elak. hon hade hafft ond mwn pa danequinnor
S Té 4: 260 (1512). — n. abs. af el. i el. til ondo, på ett
fientligt el. illvilligt sätt, i fientlig el. illvillig avsikt.
ther swarade ... abbet hanes so till at han aldrich
screff biscop bryniolff noghet breff till, som war
nathuge herre konung arörende war i ondho SD
NS 3: 275 (1417). ... at han thet ey giorde aff
ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet
ib. thet häfde han giort aff sith eghet hugräde,
oförtenkt, engom till onde, huarke konung eller
erkebiscop ib. tet niclis ... ey liempde her sten ...
j sit taal til några onda STb 4: 77 (ISOS). 6)
(moraliskt) dålig, ond, osedlig. Se R. Pipping,
Studier tillägnade Axel Kock s. 43. ondh quinna är
diäwlsins dura naghl GO 961. thina thre onda
gärninga Prosadikter (Sju vise m) 141. thu gör en
dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda
qwinno sculd ib (Sju vise m B) 20 3. the ware the
samma, som then onde mynteinestaren lente
stempelin STb 3: 421 (1499). for skamlikom
sy-nom affonde släkt (semini nequam, filiis sceleratis)
MP 5: 16. ib 232. — ss subst, dålig människa.
athirgällandhe godhom sin lön medh änglom j
hymerike ...ok ordhom (för ondhom) sin rätuiss
lön MP 5: 21. änglane... skulo gaa vt a domadagh,
ok ath skylia vndha fran rätuisom ib 142. — than
onde, hin onde, djävulen, erich thalade til hanom,
ath han schulle giffue then onde medh liff och siel,
ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek
STb 3: 13 (1492). — n. abs. ont, dåligt, osedligt.
fräls oos aff ondo SvB 3 (omkr. 1430). illicebro.. .tiil
onth lokcha äller dragha GU C 20 (hand 2) s. 11.
fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha
J Buddes b 162. — Jfr drafls onder.
•ondlive, n. — »ondlivls man (-liffwes-), m. man
med ett dåligt leverne. Prosadikter (Sju vise m) 134.
Ordbok.
♦ondnas, v. refl. bliva ond el. usel. opuäk mina
siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe
SvB 370 (b. av 1500-/.).
ondska (ondzska. ontzsca), f. L. 2) ondska,
osedlighet, skändlighet, synd. om nakor fore nakra
ontzsco sculdh wil sigh ey scripta SvKyrkobr 278.
siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz
hwilko lastanna samanfögdh, mz sinom siw
ondzskom (nequitiis) ällir härinslikhet,
söndhir-slitz diäffwlsins kroppir SpV 137. — ondsko fuldcr
(önska-, ontzsko-. -full(er)), adj. ondskefull, ond,
brottslig, maliciosus ... ontzskofuller GU C 20
(hand 2) s. 112. wärdin är swa onskafull aff sik
ath folk skal strida mote folk MP 4: 122. —
•ondsko uptiindarc? (onzska-. -op-), m. jncentor ...
onzska optändare GU C 20 (hand 2) s. 18. (möjl.
snarast alt fatta som två ord).
ondskaper (ack. ondzskap), m. = ondsku 2.
SvKyrkobr 114.
♦onckt? (onegkt), adv. utan att neka, godvilligt?
och en där till gaff han thäm öffuer deeras
köph en t:a saltt, vppå tätt att thee skåle sielff
draga teeras skatt onegkt FMU 4: 73 (1455,
avskr.).
♦onfiillc, n. [Jfr Mnt. unval] olägenhet, svårighet.
Se Sdw 2: 127 8.
♦onradli? 71. [Mut. unrät] oråd, skada. Se Sdw
2: 1278.
*onsk, f. Se Sdw 2: 866 s. v. usk.
*onska, v. Se Sdw 2: 1078 s. v. yskia — (?) jach
haffwer ... glääz at nagrom gaar illa i handh ellir
sörkth ällir onskath (möjl. fel för ömkat) at nagrom
giik väl SvKyrkobr 307.
♦onst gul? (onst gul STb 5: 105 (isis).), n. Se
unsgul och jfr insegul.
onyter (/. onöt. n. onyth), adj. L. 1) onyttig,
oduglig, tha skwlu mine arffwa...ekte waldh [hawa]
thet godz ater kräwia ... ok j enge handa måtto
quälia eller onyth göra NMU 1: 71 (1384)____j eens
liffuandis käldo liknilse ... tha i sik onöt (tamen
in se indeficiens) Mecht 111.
onytlikhct (onyttelig-, onythe-), f. onyttighet,
usel-het. wi skulum kännas wara ordh oc talan
onytte-lighet Mecht 258. iak haffwer ... bedriffwit al
onythelighet SvB 34 (b. av 1500-/.).
onytta, f. onytta, ogagn. — skada, förtret. Priv o
skyddsbr 178 (1442). thy forbiudom wi ... thät
fornämpda clostrit ... skatta ofridha ällir onytta
göra ib 184 (1442).
onytta, adj. onyttig. SVklE 160. jtem taghis
ey onytta wärlzfolk oppa clostirssens kost FOVkl
212. somlikin trä ärw onytta ok fafängh swa
ath the bära grönt löff vthan frukt MP 4: 150.
HSH 13: 60 (1524, Brask).
oiiyttogher, adj. 1) onyttig, oduglig, första
daghenom sighias himelin jordhin ok liwsit wara
skapat, än onyttogh (inanis) ok toom SpV 367.
onäfstcr (vneffzther. onäpster. onepster), p. adj.
L. onäpst. SvKyrkobr (Lucid B) 147. ib. ATb
3: 232 (1510).
onäkta (-ekta), adj. oäkta, utom äktenskap född.
ATb 1: 121 (1460). onekta hanis STb 1: 233 (i48o).
ib 294 (1481). Jfr oäkta.
"onüktagürning, /. tw äst onäkta ole
onäkta-gärniga gör tw ATb 1: 121 (i460).
onämder (onempder), p. adj. L. onämnd, hwilkit
... götz mz hws, iordh ... oc tillaghom ... ii wato
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
