Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släxtlghi
715
skadhi
släxtlghl (sextighi NMU 1: 67 (l38i). sextighio
Vg Fornmt III 7—8:153 (1377); A Tb 1:268
(1467). sexthii UrkShist 1: 26 (1494)), räkn. L.
sextio, fore sextighio marker pänninga VgFornmt
III 7—8: 153 (1377). sextighi mark NMU 1: 67
(1381). for sextan mark och sextighio ATb 1: 26 8
(1467).
♦siäxtunger (sex-, -ting(h)), m. sjättedel (av en
socken), själting. stranby sextingh ... marbygh
sextingh (o.s.v.) Tunberg, Sv. medeltidsregester 57
(1435 avskr.; Dalarna), et fiiskc emeilom soolbygge
sextung oc strandbyggie scxtwnge GPM 2: 96
(1509?). ib 225 (1506). J/r siäxninger.
»skabba, v. \Jfr Ä. Dan. skabbe] gnida, riva,
klia. scabio (jel för scabo) ... skabba eller skuba
vnde scabidus ... kladoger oc skabbotter GU
C 20 s. 549.
skabber (skaber. skab), m. skabb, porrigo ...
swina soot skaber ok fnok commvniter kölsoth
GU C 20 s. 469. scabiola ... lithin skabber ib s.
549. jmpetigo ... skab ib (hand 2) s. 15.
skabbotter (skabotther. scabotther), adj. skabbig.
prvriginosus ... skabotther ok kladoger GU C 20
s. 498. impetiginosus scabotther ib (hand 2) s. 15.
skadha (skada, skadda ATb 1: 224 (1458). schade
STb 4: 34 (1504). pres. skadhar GPM 2: 419 (1507).
schadar Rydberg Tr 3: 334 (1474). skader STb
2: 246 (1488). impf. skadde MP 4: 244. part. pres.
skadende Ilist. Tidskr. 1: 401 (1509). part. pret.
skaddher GU C 20 (hand 2) s. ii, 75. skader GU
C 20 s. 357.), v. L. 1) skada, tillfoga skada el. men.
med dat. el. ack. nocuus ... then skader är eller
skadas GU C 20 s. 357. jllido ... innantiil oc myket
skada jnde illisus ... innantiil oc myket skaddher
GU C 20 (hand 2) s. il. llesus ... skaddher ib s. 7 5.
tha schal intet vorde til skadende Hist. Tidskr.
1:401 (1509). — opersonl. el. med ett obest. el.
frågande pron. i n. ss subj. at han äldre warade
hanum hästin ällir wille wara honom god for
thet hannum kunde skadda (för eventuella skador
pä hästen) ATb 1: 224 (145 8). tha komo hans
swena ... ok sagde at hans son lifde ok honom
jnkte skadde (alt han var oskadd) MP 4: 244. tha
ffik iak thet (x skeppet) vp i tisdax och skadhar
thet alz inthet (det är alldeles oskadat) vtthan eth
bordh är litthet riffuanlh vith stannen GPM 2: 419
(1507). — med prep. hwo ther vpa naghat schadar,
han tale ther sidhen vpa thet ny medh lagh oc
rät Rydberg Tr 3: 334 (1474). hwad fallendöffuel
skader tigh ther pa? STb 2: 246 (14 88). edhcr
schal her pa intet schade (ni skall inte ha någon
skada härav) STb 4: 34 (1504). — Jfr när-, til—
skadha och oskadder.
skadhalika (skadeligha), adv. på ett skadligt sätt.
bethänkin atskillilegha togh warligha thät j ey
skadeligha älla synderligha lostens aff jnnarsta
liiärtans angir SkrtUppb 174.
skadhaliker (skaderlikin GU C 20 s. 163, 362,
437. skadelighen ib (hand 2) s. 75. n. scadligit
SvKyrkobr (Lucid B) 232. skaderlikit MP 4: 192,
219. best. skaderlika ib 252. dat. f. skadelige STb
4: 38 (1504). pl. nom. n. skadhlik Nunneinv 357.
Se Sdw 2: 1295), adj. L. skadlig, fördärvlig, [-da[m]-pnosus-] {+da[m]-
pnosus+} ... skaderlikin GU C 20 163. llesibilis ...
et ledibilis skadelighen ib (hand 2) s. 75. huat
helzt scadligit ok pynligit varit hafuer tolkit
alt forgas SvKyrkobr (Lucid B) 232. tha tykte the
tiänista qwinnan jlla tykkia wara ok skaderlikit
ath thät mykla gullit skulde swa forfaras MP
4: 219. fordriff j mik ok nidher tryk thät onda ok
skaderlika ib 252. om han nagat forswaar hade j
then skadelige wecht han vachade j kirkie tornit
STb 4: 38 (1504). — med dat. al the ting som tinne
siel ära skadhlik Nunneinv 357. — med prep. thät
är skaderlikit witlher siälena ok orätwist ath
na-gor människia högfärdas a inothe gudi MP 4: 192.
»skadhgiäld (-gäl), n. = skadlm giähl. SD NS
2: 648 (1413).
skadhl (skade. schade. skady. Se Sdw 2: 1295),
m. L. skada, men, olägenhet, llesura ... skady GU
C 20 (hand 2) s. 7 5. dömpde jak ... them aff
paymalaby theris synkost ok skada (d.v.s.
ersättning för den skada de lidit) j gen Svartb 474 (1462).
om swa ware ... at någre aff desse tw husen annath
thera schada giorde, tha skulle dandemen
offuer-wara samma skada SJ 2: 126 (1488). ib 184
(1491). [hw?]em skade faar han beholler honum
GPM 2: 272 (1507). — skada, förlust. Jfr R.
Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 631.
tha man secr at illa later/tha flyr man gerna ok
wägher skadha EK 3375—3376. — särsk. skada el.
förlust vållad genom någons död. kennis mik hafua
giwit risebergha conuento fira örtughland iordh ...
fore mins sons siäl ... huilka iordh thär iak fik
av niclis i kräklinge fore thän skadha han giordhe
minom son NMU 1: 64 (1373). mykin skadhe är
äpter tholkin man Prosadikter (Karl M) 275. fore
theres käre broders siäl, jusse olafsons, som mik
fatigom mannä hände koma scada fore Svartb
426 (1447). fore harald oleffsons siäl ther jach thy
werre j skada fore kornen är och tiil dödho slogh
ib 546 (1484). — Jfr flodha-, lifs-, pänninga-,
urbota-skadlii (Sdw 2: 86 3). — skadha giäld (schada
gieldh STb 3: 360 (1498). skadagel GPM 2: 402
(1500). schadagel: -gellit STb 4: 137 (i506).
skadegel ib 5: 269 (1520)), n. L. skadeersättning.
then kon, som stongade ögat wth pa barnid,
henne skal molsegiendcn haffue j skadegel för
skåden STb 5: 269 (1520). Jfr skadhgiiild. —
»skadha köp (skade-), n. [Mnt. schadeköp] köp
som vållar skada. — ersättning för icke fullbordat
köp. änders olson ... skal sig lathe atnöge met the
viij mark then tysken gaff honum pa skadeköp
0111 then köper han hade köfft aff honum och icke
ffulffolgde sit köp STb 4: 297 (1513). — skadhalös
(skada-, skad(h)e-, -lööss), adj. L. 3) fri från skada el.
förlust; fri från käromål, okvald, tha skulum jak ok
mine äruingia ther til swara ok than fornempda
herre laurens skadalösan göra JämtlDipl 129
(1376). SD NS 3: 89 (1415). indemnis skadelööss
GU C 20 (hand 2) s. 22. ib. 4) skadeslös, goltgjord.
loffwa köpmännena fwlbordelika j nokro sak
äller waadha halla skipit oc skiparen skadhalösa
PMSkr 34. — skadhalösa (skada-, -löösa), f. L. 1)
frihet frän skada el. förlust, the sagdho radzens
skadhalöso om eth breff som radhit gaff wt ... oin
eth arff KTb 61 (1428). thetta skolom wi nw betala
vppa nytli i lybeko oc haalda thera skadhalöso,
ther medh haffua oc thesse fornemde loffuot
thöm malarnom skadhalöso haalda Konslhist.
sällsk. publ. 1916 s. 37 (1457—59). wtan
köpmännena willo mädh gotzeno som kwnne räddas, halla
skipsens skadhalöso wm thet ginge söndher
PMSkr 5 8. 2) crsätlning, gottgörelse, iak wil göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
