- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
746

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skräddirska

746

skula

♦skräddirska (skredderska. skräderska.
skre-derska. skrederske. scredders(s)a SSkb 22 (1501—
02), 178 (1505—06). scredderse STb 3: 363 (1498).
screddessa SSkb 102 (1503—04)), f. hustru titi el.
änka efter en skräddare, sartrix skräderska GU C 20
s. 546. — ss tillnamn, margret screderske Skotteb
24 (1460—61). ATb 3: 190 (1506). Stock Skb 99
(1518—19), 140 (1519—20), 175 (1521—22), 203
(1522—23).

♦skrädlia, f. Jfr afskrädha (Sdw 1: 14).
skrädha (impf. skräde VKU 141 (1570). part.
pret. n. skrät(h). sk[r]et), v. eg. skära. 1) skära
kanten el. skorpan av. j span sk[r]et rogbrödh
HLG 2: 89 (1518). ib 94 (1519). item olar(/)
tym-berman för bräde han skräde VKU 141 (1570). 2)
avskilja sädorna frän (mjöl), skräda, skräthmiöl
(för skräth miöl) j span HLG 2: 26 (1511).
♦skriidhe, n. Jfr nfskrädhe.
♦skrädhning, f. Jfr afskriidlining.
♦skräkia, v. [7s/. skrækja] skria, ljuta, ganni[o]
... skälla eller göö skräkia sicut wlpes GU C 20
s. 306.

♦skräma, f. ss tillnamn, ena stendeka som hördhe
elyne skräma till ATb 2: 402 (1492). ena stendeke
... som magnus ... haffde i pant aff skrämonne ib.

♦skräma (skrämma), v. [ Jfr Isl. skræmast, fly,
skræmihlaup, anfall för att injaga skräck] skrämma,
förskräcka, thy skal tw engaledis lätha thina stora
otaliga syndher skrämma tik SkrtUppb 153.
♦skräming, /. Jfr forskräming (Sdw 1: 301).
skriina, v. skräna, skråla. skränendes opförä syna
röst ouer andra J Buddes 6170.
♦skräp, n. Jfr genskräp.

skräppa, v. skräppa, skryta, skräppa mädh storom
ordhom PMSkr 125.

skräppa, /. L. skräppa, ränsel. Hänvisningen till
väghskräppa Sdw 2: 398 utgår. Jfr liirdha skräppa.

skräppa, /. skräppa, vissa, företrädesvis
stor-växta, arter av rumex Lin., lappa Lin. m.fl. släkten.
Se Sdw 2: 1299, och jfr E. Smedberg, Peder
Månssons landsmansskap 50. thär ff aar skwla ga skal
ey wara hwasse törne bwska ... ey yrtherna
skräppor (Lappæ) äller tisthla PMSkr 2 38. Jfr horsa
skräppa. — skräppo bladh (skräppa-), n. 1) blad
av skräppor. glis itis skräppo bladh GU C 20 s 318.
2) = skräppa. lappa pe skräppa bladh GU C 20
(hand 2) s. 63.

skröpeliker (-ligher), adj. skröplig, svag. — dålig,
om väder, thette skröpelighe wedher som offtha
komber i thette aar GPM 2: 178 (1504).

♦skröpotter (-ater), adj. skröplig, epther thenne
sorghelik ok skröpata lyffz tyma Sv T so.

♦skubba (skuba), v. [Fdan. skubbe] gnida, riva,
klia. scabio ... skabba eller skuba GU C 20 s. 549.
gnwgga äller skwbba farith thär skabben är
PMSkr 240.
♦skuf, se skof.

♦skuffclika (skwffwelig), adv. [Jfr Fdan.
skuffe-lig, bedräglig, falsk] som innebär en besvikelse;
ovänlat? ty war grecomen ganska skwffwelig swår
then landstygningen Troj 107.
♦skufiärn, se skofiiirn.

skugge, m. 4) skugga, gestalt, bild? Se Sdw
2: 1299 /. — skugga, skuggbild, skenbild, swa brath
diefulen hörde justine nampn flydde han som
skugge J Buddes b 95. flyen ffran mic ...
dödzinsskugga, snödha dyäffla SvB 505 (1400-/.). gambla täs-

temäntidh war swa som malningh älla skwgghe til
thät nyia JMPs 474. 6) ss tillnamn, birghe skugge
SD 8: 62 (1361). — Jfr skygge.

skula (skulla MP 4: 97. skolä SJ 2: 252 (1494).
skulu Prosadikter (Karl M) 273. pres. 1, 3 pers.
skal. scal HLG 1: 108 (1440). schal Hist. Tidskr.
1: 401 (1509). ska STb 5: 156 (1517). scha ib 3: 263
(1495). 2 pers. skalf GU C 20 (hand 2) s. 15. pl. 1
pers. skolom Neuman Vokbal 82 (1467). skollom
Prosadikter (Sju vise m C) 242. skole HSH 13: 128
(1525). 3 pers. skulu SD 8:249 (1362); SpV 5;
SkrtUppb 265. skullu ib. skolu SJ 2: 221 (1493),
252 (1494). skulo STb 1: 19 (1475), 365 (1482);
PMSkr 4. schulo Arnell Brask Bil 23. skolo G.
Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. scholo SvT
8. skula JämtlDipl 165 (1412); KTb 94 (1477);
GU C 20 (hand 2) s. 61. skola ib s. 15. impf. skulde
ST 440; STb 1:230 (i48o). sculde SD 8: lei
(1363). schulde STb 4: 94 (1505). skoide STb 5: 334,
347 (1521, Kop). skulle ATb 1:220 (1461?), 259
(1467) o.s.v. skolie ib 3: 266 (1513). swlle ib 2: 180
(1481). pl. 1 pers. sculdom JämtlDipl 143 (1391).
sculden Rydberg Tr 2: 269 (1359). 3 pers. skullo
Arfstv 47 (1461). skwllo PMBref 335 (1519). skw|la
PMSkr 84. konj. pl. 3 pers. skullen Mecht 268.
skullendh SvB 431 (b. av 1500-/.). part. pres.
skulande Vg Fornmt III 7—8: 157 (1 384);
Prosadikter (Barl) 92, 93. sculande SkrtUppb 388.
skulanda Troj 14. skulandis SkrtUppb 373. skolande
SpV 193, 198 o.s.v.; SkrtUppb 55. skolandis SpV
97, 198, 199 o.s.v.; SkrtUppb 85. Se Sdw 2: 1300),
v. L. 1) skola, vara skyldig, vara förpliktad, böra.
om det som tillkommer ngn alt göra (el. om det
förhållande som bör äga rum) på grund av befallning,
föreskrift, uppmaning el. råd, ämbetsåliggande,
moralisk el. religiös förbindelse, med inf. tha skulu
för nämpdä godz hännä wärä at vskyptu SD
8: 249 (1362). thät skal allum mannum witerlikt
wära, sum thätta breeff see äller höra Vg Fornmt
III 7—8: 151 (1373). ... och ... ärkebiscopen os
böödh, at wi sculdom kirkiomen rät skipa
JämtlDipl 143 (1391). the älloffuo som then edh skullo
haffua gangit Arfstv 47 (1461). tw skulle sitia ther
liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther
dande-män sitia ATb 1: 220 (1461?). naar folkit gaar til
kirkio, tha skullen the (deberent) sik försth reedha
mädh hiärtans anger Mecht 268. ok skolom wj
sielffue färdugha haalda broar och poortha Neuman
Vokbal 82 (1467). nar han aff gaar tha skula hans
huss ... fölgia jordenne wnder sancti cristoffers
altare KTb 94 (1477). ath ... laris och hans niodhir
... swlle giffwa for scriffna arffwa wppa x march
ATb 2: 180 (i48i). huar giffuer megh thz ath
myn ordh skula vttrykkass i bogh mz iern stila
GU C 20 (hand 2) s. 61. betänk nw wäl huad wy
skollom göra Prosadikter (Sju vise m C) 242. huru
the gömaskulu sin renlek ... huru the skulu
astwnda himirslikin thing SpV 5. the offradho
annan eld än the skuldo ib 309. ther medh skolu
the haffua then samma tregardh SJ 2: 221 (1493).
ib 252 (1494). ib. änders ... scha giffue swennenom
pant eller pening STb 3: 263 (1495). huru
män-niskian skal thänkia äller skulle wm langafredagh
SkrtUppb 57. ... som honom var for laght ath han
skolie ga lagh ATb 3: 266 (1513). PMSkr 4. mädh
them pänyngommen ... hwilke kompanana skwlla
fangith hwar til sith bythe ib 84. ib 101. och sa ska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free